Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 23-24 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fryxell-Langensköldska donationen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

23 Frånanger-Frälse 24

pastorat, därest de fleste närvarande, efter hufvudtal
räknadt, förena sig om att därtill äska en och
samma person, i konsistoriella pastorat, såvida mera
än hälften af hela antalet af de i den justerade
vallängden uppförde röstberättigade begär samme
prästman. Frågodag infaller å söndagen efter sista
profdagen, som af domkapitlet bör så utsättas, att
frågodagen icke kommer att infalla på böndag eller
större högtidsdag, och förrättningen tager sin början
efter högmässogudstjänstens slut. Se vidare Lag
ang. tillsättning af prästerliga tjänster af 26 okt.
1883 och K. stadga s. d. ang. prästval.
(E. M. R.)

Frånanger. Se Franangersfors.

Frånö, järnvägsstation inom Gudmundrå socken,
Västernorrlands län, vid Härnösand–Sollefteå järnväg.
Där ligger bl. a. F. cellulosafabrik
med en pappmaskin och 3 sulfitkokare och en
tillverkning 1906 af omkr. 5,000 ton kemisk torr
trämassa med ett angifvet värde af 719,000 kr. 201
arbetare. Fabriken såldes 1906 af F. nya aktiebolag
till Kramfors aktiebolag.

Frähn, Christian Martin, tysk orientalist,
numismatiker, f. 4 juni 1782 i Rostock,
d. 16 aug. 1851 i Petersburg, utnämndes
1807 till professor i österländska språk
vid universitetet i Kazan samt blef 1817
led. af vetenskapsakademien i Petersburg,
överbibliotekarie och direktor för asiatiska
museet därstädes. F. är den egentlige
grundläggaren af det vetenskapliga studiet af
österländska språk i Ryssland. De viktigaste
af hans många arbeten äro Antiquitatis
muhamedanæ monumenta varia (1820 -22),
Ibn Fozlans und anderer araber berichte
über die russen älterer zeü (1823), Recensio
numorum muhammedaner u m academiæ imperialis
sdentiarum PetropoliUinæ (1826; härtill
ett komplement af Dorn, Opuscula posthuma,
1855-77), Sammlung kleiner abhandlungen, die
moliammedanische numismatik be-treffend (1839),
med d-ess fortsättning Neue sammlung (1844)
och Topographisclie übersicht der ausgra-bungen
von altem arabischen gelde in Russland (1841).
K. V. Z.

Fräken, växtsläkte. Se Equisetaceæ.

Fräkenbotten, landtbr., kallas sank,
vanligen öf-versvämmad mark, bevuxen med
fräkenarter, mest vatten- och dyfräken,
Equisetum palustre och E. fluviatile.
H. J. Dft.

Fräkentorf. Se T o r f.

Fräkentorp, fideikommiss i Lilla Malma socken,
Södermanlands län, vid sjön Bjuren, omfattar
enl. femårsberättelserna (1905) G1/" mtl,
tax. till 250,900 kr., hvaraf på Smedstorps bruk,
kvarn och sag komma 20,000 kr. Hufvudgården,
säteriet F., köptes till frälse 1638 af D. Stuart
och kom i slutet af 1700-talet till släkten
Cclsing. Presidenten G. Cel-sing upprättade
af F. m. fl. egendomar i Södermanland ett
fideikommiss till förmån för sin broder en-Yoyén
U. Celsing, som sedermera genom ytterligare
inköp förstorade egendomarna och 1804 gjorde
en ny fideikommissbestämmelse. F. innehafves nu
(1908) af dennes brors sonsons son kammarherre
L. A. Celsing, som äfven är innehafvare af
Lindholms fideikommiss i Barfva socken.

Fräkenväxter, bot. Se Equisetaceæ, sp.

731-..

Fräknar (lat. ephēlides, ty. sommersprossen), små
bruna runda pigmentfläckar, framträdande
vanligen blott under sommaren, mest i ansiktet,
men äfven på
andra blottade kroppsdelar, i synnerhet hos
finhylta blonda eller rödhåriga fruntimmer. De
ha äfven kallats lefverfläckar för sitt
oriktigt förmodade sammanhang med sjukdomar
i lefvern. De kunna väl genom skarpa vätskor
för en tid aflägsnas, men komma vanligen snart
tillbaka och äro i allmänhet ytterst envisa,
emedan de bero på en egendomlig benägenhet
hos hudpigmentet att afsätta sig fläcktals.
F. B.*


Frälsarboj, sjöv., räddningsboj.
På örlogsfartyg betecknas med detta namn en
akterut upphängd räddningsapparat, bestående af två sinsemellan
förenade, ihåliga kulor af järnbleck och försedd
med en långsamt brinnande, lysande brännare.
O. E. G. N.*

Frälsare, religionshist., är en icke ovanlig
beteckning för gudomen. Det religiösa
gudsbegreppet betyder en hjälpare och
befriare från den yttre eller inre nöd, mot
hvilken människan söker gudomligt bistånd. I
Grekland användes "frälsare" (sotēr) och
"frälserska" ensamma såsom gudanamn. Eljest
betecknade "frälsare" Zeus, dioskurerna,
Asklepios, Kore, Artemis, Athena eller
andra gudomligheter. Särskildt vanligt var
uttrycket om mysteriegudarna. I Septuaginta
(den grekiska öfv. af G. T.) brukas ordet 21
gånger om bibelns Gud, så äfven i Lukas 1: 47
(Marias lofsång), några gånger i 1 Tim., Tit.,
och i Jud. 25. Om Jesus – som betyder den, som
frälsar, Matt. 1: 21 – användes det i större
delen af N. T. mycket sällan (Luk. 2: 11, Joh. 4:
42, Fil. 3: 20, Ef. 5: 23). Urkristendomens och
Paulus’ uttryck om Jesus Kristus var kyrios,
"herren". Först i pastoralbrefven och 2
Petrus’ bref är "frälsare" vanligt om honom,
likaså hos Ignatius. "Frälsaren" såsom gängse
titel på Kristus tycks ha brukats först af de
valentinianske gnostikerna och af alexandrinarna
Klemens och Origenes. I gammalkristna skrifter,
som äro mer främmande för grekisk odling, såsom
Barnabas’ bref, 2 Klemens’ bref och Hermas’
Herden, förekommer icke frälsarnamnet om Kristus.
N. S.

Frälsarens orden (lat. Ordo sancti Salvatoris),
det officiella namnet på Birgittinorden (se d. o.).

Frälsarkrans, sjöv., ringformig, med kork fylld
räddningsboj af segelduk, upphängd på lätt tillgänglig
plats för att kunna kastas i vattnet till en person,
som fallit öfver bord.
O. E. G. N.*

Frälsarorden, grekisk riddarorden. Se Ordnar.

Frälse (fsv. frælsi, isl. frelsi) betyder i fsv. frihet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>