55 Fröberg-Fröding 56 emigrerade han hösten s. å. till Amerika, där han en tid utgaf en tidning i New York. Från 1857 sökte han såsom i förbindelse med österrikiska regeringen arbetande publicist verka för frihandelssystemets in-iörande i österrikiska monarkien och för Beusts och Ton der Pfordtens planer på en "stortysk" rikspolitik under Österrikes ledning. Vid utbrottet af preussisk-österrikiska kriget 1866 lämnade han Wien och slöt sig snart till den tyska politik, för hvilken Preussen kämpade. 1867 uppsatte han i München "Die süddeutsche presse", som i Bajern i förbindelse med ministerpresidenten furst Hohenlohe förde denna politiks talan. 1873 blef han tysk konsul i Smy ma och 1876 i Alger,1 men tog 1889 afsked från konsulsbefattningen. Bland hans skrifter må nämnas Kleine polüische schriften (2 bd, 1866), Theorie der politik (2 bd, 1861-64), Die wirtschaft des menschen-geschlechts (3 bd, 1870-76) samt själf biografien Ein lebenslauf. Aufzeichnungen, erinnerungen und bckenntnisse (2 bd, 1890-91). (V. S-g.) Fröberg, Karl Johan, musiker, teaterledare, i. 28 jan. 1812 i Stockholm, d. 15 maj 1884 i VästerTik, var 1835-38 anställd som violoncellist i hof-kapellet och 1842-46 i Mindre teaterns orkester, idkade sedan privat undervisning i Uppsala, men iterkom 1863 till Stockholm, där han uppsatte en musikalisk läroanstalt och till 1867 var pianolärare vid k. operan. Han förestod 1868-69 Ladugårdslandsteatern och förde 1869-76 samt 1880-84 eget teatersällskap i landsorten. Hans trupp åtnjöt aktning och utmärkte sig särskildt i sångpjäser. Bland dess sujetter voro F :s dotter Valborg F. (f. 1849, g. m. läroverksadj. G. V. Backlund 1877, då hon lämnade scenen, änka 1895), framstående i älskliga roller, samt söner Johan F. (i. 1847) och Maurits F. (komiker, f. 1051, d. 1907), den senare Fröbergska sällskapets direktör 1884-95, då det hufvudsakligen och med framgång odlade operetten. Bland F :s skrifter må nämnas Grundlagarna för pianospelets teknik jemte det väsendtligaste af allmänna musikläran (1861) och framför allt Försök till grundläggning af en verkligt rationel harmoni- och tonsättning siar a (I, l, 1878), ett ganska märkligt arbete, som innehåller - visserligen jämte åtskilligt omoget filosoferande - flera fyndiga och intressanta vinkar af en flitig och själf-ständig spekulation. A. L.* Fröbergska stiftelsen kallas en i Kalmar befintlig välgörenhetsanstalt. Genom testamente af 30 aug. 1841 förordnade ekonomidirektören M. G. Fröberg och hans hustru bl. a., att återstoden af deras kvar-låtenskap, sedan vissa donationer till släktingar m. m. blifvit utbetalda, skulle blifva "fond till stiftelse och underhållande i Kalmar stad af en inrättning för evärdliga tider till vanvårdade och vanartiga barns försörjning och uppfostran till sedliga, nyttiga och arbetsamma människor i ungefärlig eller någorlunda likhet med den i Stockholm befintliga så beskaffade inrättning, kallad Prins Carls uppfostringsanstalt". Instruktion för stiftelsens organisation och förvaltning skulle uppgöras af testamentsgifvarna eller exekuto-rerna af testamentet i samråd med den öfverlefvande maken. Barn skulle i anstalten intagas från Kalmar stads- och landsförsamlingar samt Hossmo, Ljungby (hvarifrån sedan afsöndrats S:t Sigfrid), Dörby, Förlösa, Aby och Kläckeberga socknar. Fru Fröberg, som öfverlefde sin man, öfverflyttade 1843, genom särskildt af tal, sina rättigheter på testamentsexekutörerna. Den i stärbhuset 1843 behållna tillgången för stiftelsen utgjorde 186,065 kr. 86 öre. Denna förräntades under många år, hvarjämte ett hus för den blifvande anstalten uppbyggdes. Först 1875 öppnades själfva anstalten. 1880 voro där intagna 69 gossar, hvilka undervisades i läsämnen samt i yrken. Anstalten eger nämligen ett jordområde af omkr. 26 har, hvarjämte vid densamma finnas snickar-, smeds-, skräddar- och skomakarverkstäder m. m. Omkostnaden för hvarje gosse uppgick 1880 till 345 kr. 34 öre för år eller nära 95 öre per dag. 1905 voro intagna 59 elever, för hvilka kostnaden utgjorde 375 kr. 52 öre per elev (omkr. l kr. per dag). Stiftelsen har för att bidraga till flickors uppfostran inköpt en lägenhet i Kalmar, hvilken en tid hyresfritt disponerades af styrelsen för en därstädes upprättad hushållsskola. Denna upphörde dock med sin verksamhet 1901, och 1904 öfverlämnades lägenheten på vissa villkor åt barnavårdsnämnden i Kalmar. Fondens behållna tillgångar i fast och löst utgjorde 31 dec. 1880 768,260 kr. 39 öre. Exekutorerna öfverlämnade vid 1881 års slut förvaltningen af stiftelsen åt en styrelse, bestående af sex personer, af hvilka en väljes af K. M :ts befallningshaf vande i Kalmar, en af domkapitlet därstädes, två af stadsfullmäktige i Kalmar och två af ordförandena i de ofvan uppräknade landsförsamlingarnas kommunalstämmor, allt enligt ett af K. M :t 16 juli 1880 stadfäst reglemente. Tillgångarna vid 1905 års slut utgjorde 840,537 kr. 44 öre, hvaraf 775,118: is huf-vudfond, 37,192:82 reservfond samt fonden för värnlösa flickors uppfostran 28,226 kr. 44 öre. R- Tdh. Fröbetäckning kallas den jordkvantitet, som vid sådd strös öfver frön, för att dessa skola skyddas från uttorkning och kunna gro. Vid sådd af skogsfrö ta:res denna jordkvantitet vanligen 3 ggr så djup, som fröet är bredt. W. E-n. Fröderyd, socken i Jönköpings län. Se F r ö r y d. Frödin, Paula, operasångerska. Se Lizell, P. <img/> Fröding, Gustaf, skald, föddes 22 aug. 1860 på Alsters bruk i Karlstads landsförsamling, Värmland, som det näst yngsta af fem syskon. Han växte upp i ett musikaliskt och vittert hem; hans moder, en dotter till biskop K. A. Agardh, skref vers gärna och med talang, hans fader sjöng och komponerade. F. gick i skola i Kristinehamn och i Karlstad, där han aflade mogenhetsexamen 1880. I ovanligt hög grad hade han då gjort sig förtrogen med äldre svensk vitterhet, särskildt poesi. Under vistelsen vid Uppsala universitet 1880--83 och vårterminen 1885 gjorde F. historiska och språkliga studier, utan att likväl föra dem fram till någon examen. Af betydelse för hans utveckling var den bekantskap han då gjorde med den engelska lyriken från 1800-talets början, Shelley, Burns, Byron m. fl., af hvilka särskildt Burns med sin folklyrik gjorde starkt intryck på honom. Därjämte fortsatte