69
Frost-Frösön
70
tjänstgöring såsom "interimspensionär"
1836). - F. gifte sig 1813 med hofsångaren
K. G. Lindström, naen blef sedermera skild
från honom. Se B. Schöldström, "Damer
och knektar" (art. "Cen-drillon", 1902).
A. L.*
Frost, P e r A x e l, präst, f. 5 aug. 1802
i Skälsta i Indals socken, Medelpad,
d. 9 april 1853 i Stockholm, blef student
i Uppsala 1822, prästvigd 1825, filos.
magister 1827, pastorsadjunkt i Jakobs och
Johannes' församlingar i Stockholm 1828 och
e. o. hofpredikant 1831. Redan i Uppsala hade
hans ovanligt sköna sångröst väckt uppmärksamhet
och genom Hæffner vunnit en sällsynt grad af
utbildning. Denna ädla gåfva, i förening med hans
skicklighet som predikant samt öfriga goda och
vinnande egenskaper, gjorde F. snart bemärkt och
föranledde en hastig befordran. 1831 blef han
teol. adjunkt vid krigsakademien på Karlberg
och komminister i Solna, 1832 regementspastor
vid Södermanlands regemente, 1833 teol. lektor
och slottspastor vid Karlberg samt kyrkoherde
i Solna, 1839 kyrkoherde i Arboga, 1841
kontraktsprost och 1843 kyrkoherde i Jakobs och
Johannes3 församling i Stockholm. - Af hans hand
föreligger, utom en mängd strödda predikningar
och andliga tal, en samling Predikningar
(2 dlr, 1354-55). F. invaldes 1829 i Götiska
förbundet och blef 1830 led. af Mus. akad.
A. F.*
Frösthult, socken. Se F ros hult.
Fröstoft, 'bot., benämning på kryptogamernas,
särskildt de högre svamparnas, sporer.
Frösträng (lat. funi'culus, nafvelsträng),
bot., den sträng eller det skaft, som utvecklas
af fröämnessträngen och som fäster fröet vid
placentan eller fröfästet. Hos några växter
erhåller frösträngen en mycket egendomlig
utbildning, i det att den utvecklas starkt
och mer eller mindre omgifver fröet med
en saftig väfnad, som fått benämningen
arillus. Det mest bekanta exemplet är
"muskotblomman", som omgifver fröet som
en ljusröd, fiikal skål. Från frösträngen
utgå håren hos fröna af pil och poppel.
H. Hn.
Frösunda, socken i Stockholms län, Seminghundra
härad. 4,105 har. 917 inv. (1906). F. bildar med
Kårsta ett konsist. pastorat i Uppsala stift,
Seminghundra kontrakt.
Frösve (ej Frösved), socken i Skaraborgs län,
Vadsbo härad. 2,113 har. 613 inv. (1906). Annex
till Horn, Skara stift, Mariestads kontrakt.
Frösådd, trädg. Såning af frö sker, med hänsyn
till olika fröslags fordran eller ändamålet
med sådden, på fritt land, i drifbänkar eller
i krukor, som underhållas i särskilda för
ändamålet inrättade s. k. förökningshus eller i
boningsrummens fönster. Såsom allmänna regler
för växters uppdragning af frö må i korthet
anföras: jorden, hvari fröna sås, bör vara rikt
sandblandad och lös, fröna täckas med jord till
3 à 5 gånger sin egen tjocklek (ytterst fina
frön täckas icke alls), och på det att de skola
kunna gro, fordras måttlig fuktighet i jorden
och lämplig temperatur. De flesta fröslag,
hvilka sås på drifbänk eller i kruka, gro
bäst i en temperatur af + 18° till + 30° C.
E. L.*
Frösåningsmaskin. Se
Sådd.
Frösön, ö i östra delen af Storsjön i Jämtland,
omkr. 10 km. lång och 5 km. bred, genom Rödösund
i u. och Vallsundet i s. skild från fastlandet
samt medelst den 432 m. långa Oskarsbron (af
järn) öfver
Östersundet förenad med staden Östersund. Arealen
är 4,297 har. Den höga och vackra, till största
delen odlade ön lämnar från det 135 m. öfver
Storsjön (427 m. ö. h.) sig höjande Östberget
(med 14,8 m. högt utsiktstorn) en mycket ryktbar
och
Fig. 1. Frösö kyrka med gammal klockstapel.
vidsträckt utsikt, som vid klar luft sträcker
sig från Sonfjället i Härjedalen till
Frostviksfjällen i norra Jämtland, från Sylarna
i v. till Ångermanlands skogsåsar i ö. Ön
var fordom och före Östersunds anläggning hela
landskapets medelpunkt och den s. k. Kungsgården
(Forberg), f. d. öfversteboställe, residens för
Jämtlands världsliga regering, och där hade under
norska tiden fogden sin bostad. I närheten låg
Sproteid (sannolikt vid det nuv. Draged), där
årlig marknad (jæmtamot) hölls i mars månad och
där Jämtlands lagting (alltinget) hölls från
äldsta tid in på 1600-talet. Vid Stocke, på
den nu s. k. skolbacken, inrättades 1679 (genom
k. bref 2 april 1674, i st. f. den 1649 anordnade
skolan i Oviken, Jämtlands första offentliga
läroanstalt) en trivialskola (en rektor och
två kolleger), för att prästkandidaterna ej
skulle behöfva göra sina studier vid norska
läroverk. Skolan, som, åtminstone under senare
delen af sin tillvaro, skilde sig från andra
läroanstalter i landet därigenom, att den var
ett
Fig. 2. Stocke skolbacke med minnesstenen
och Jämtlands biblioteks byggnad.
internat, upphörde 1847, då ett högre läroverk
öppnades i Östersund. En minnessten (se fig. 2)
har rests på platsen, där skolan stått. Ett
annat minne af skolan är det dit (af professor
K. Zetterström) skänkta Jämtlands bibliotek (med
omkr. 40,000 bd, mest historia och biografi),
som (sedan 1833)
