förvaras i en för ändamålet särskildt uppförd byggnad (se fig. 2) på Stocke skolbacke, till dess det kan, enligt testamentets föreskrift, inrymmas i stenhus på lämpligare plats. -- Vid Frösö läger har Jämtlands fältjägarregemente sin öfningsplats. Äfven i militäriskt hänseende var F. Jämtlands medelpunkt (se därom Frösö skans). Ön var sedan gammalt ganska mycket bebyggd; vid Oskarsbrons västra ända står den nordligaste runstenen i Sverige (från 11:e årh.), härrörande från en Östman, Gudfasts son, som uppger sig ha kristnat Jämtland. Och i våra dagar finnes på ön en hel mängd byar och gårdar, hvilka, särskildt på den östra sidan, likna vackra, i grönskande löfdungar infattade villor. -- Nedanför östberget ligger municipalsamhället Hornsbergs villastad, en förstad till Östersund, med 698 inv. (1905). I proposition har K. M:t föreslagit 1908 års riksdag besluta, att det till statsverket indragna majorsbostället 3/5 mtl Önet jämte 2/13 mtl Mjälle å F. må upplåtas för anläggning till en kostnad af 2,278,515 kr. af ett nytt hospital (med 430 platser) för sinnessjuka från de norra länen. Å F. skall fr. o. m. 14 mars 1910 anordnas en remontdepå, afsedd till en början för utfodring af 110 remonter vintertid och 220 sommartid. -- Med ett stycke af fastlandet i s. bildar ön Frösö socken i Jämtlands län, Sunne tingslag, hvilken utgör ett regalt pastorat i Härnösands stift, Jämtlands östra kontrakt. 10,853 har (däraf 3,290 har vatten). 2,650 inv. (1906). Wbg. Frösö skans anlades 1611 vid Kungsgården å Frösön af Baltzar Bäck, sedan denne s. å. eröfrat Jämtland. När detta landskap i Knäredsfreden återlämnats till Norge, fick skansen förfalla, men 1644, då Henr. Fleming intagit hela landet, återuppbyggdes den af öfverste Hans Strijk, som dock efter 7 veckors belägring måste 10 aug. uppgifva den till Jacob Ulfeld. Sedan Jämtland 1645 afträdts till Sverige, iståndsattes F., men enär den ansågs ligga illa till, började svenskarna 1650 uppföra Andersö skans (se d. o.); dock skulle F. under tiden "hållas i esse", och 1655--57 förstärktes den t. o. m., eftersom Andersöskansen ej hunnit färdigbyggas. Sistnämnda år, då hela Jämtland i öfrigt gick förloradt, lyckades F. hålla sig till 18 nov., då kommendanten major Jon Andersson Myr, efter att ha uthärdat 6 veckors reguljär belägring och sett sina palissader och spanska ryttare nedbrännas, måste uppgifva skansen till öfverste Jörgen Bjelke mot fri afmarsch för den fåtaliga besättningen. Bjelke lät nu iståndsätta F., som dock vid fredsslutet 1658 måste återlämnas till Sverige, hvarefter den fick förfalla och 1677 utrymdes vid fiendens annalkande; denne drog sig dock snart tillbaka. 1710--13 byggdes af fortifikationskaptenen Peter Brunman (Riddercrona) en ny skans, som lades några muskötskott ofvanför F., kallades Kronstad skans, fick ständig besättning och reparerades flera gånger; men med 1821 indrogs besättningen,och skansen lämnades åt sitt öde. Ännu synas tydliga lämningar af Frösöns gamla befästningar och särskildt af Kronstad skans. L. W:son M. Frösö socken. Se Frösön. Fröträd, skogsv., kallas de träd, som vid skogens afverkning kvarlämnas jämnt fördelade, för att återväxt skall uppkomma genom själfsådd från desamma. Man utväljer därtill medelstora, friska och vackra träd, med rikt utbildad och högt sittande krona. I granskog kvarlämnas dock de risigaste träden, emedan dessa äro de enda, som tåla en friare ställning. C. G. H.* Fröträdsställning, skogsh., består i utställandet direkt af ett för själfbesåning nödigt antal fröträd. Kvarlämnas för ljusningstillväxt ett större antal fröträd, som efter hand måste för ungskogens trefnad borttagas, kallas fröträdsställningen sammansatt, annars kallas den enkel. Den förra lämpar sig väl för tall, den senare för bok, silfvergran och vanlig gran. F. L. Frötuna. 1. Socken i Stockholms län, Frötuna och Länna skeppslag. 11,469 har. 1,680 inv. (1906). F. utgör ett konsist. pastorat i Uppsala stift, Sjuhundra kontrakt. -- 2. Säteri i Rasbo socken, Uppsala län, vid Fundbosjön, utgör med tillydande i Rasbokils, Fundbo, Gamla Uppsala och Vaksala socknar ett gods om 26 3/8 mantal, taxeradt till 606,500 kr. (1906). Det såldes 1775 till hofmarskalken friherre Charles de Geer, hvars änka, friherrinnan Katarina Charlotta de Ribbing, 1786 gjorde det till fideikommiss. F. n. (1908) innehafves det af friherre Karl de Geer af Leufsta. Frötuna och Länna, skeppslag i Stockholms län, ingår i Mellersta Roslags domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Frötuna, Rådmansö, Länna, Blidö. 39,182 har. 7,694 inv. (1906). Fröull. Se Fröfjun. Frövi. 1. Landtegendom om 2 mtl i Näsby socken, Örebro län, vid den på något afstånd från gården i sjön Yäringen utfallande Fröviån och helt nära Frövi järnvägsstation. Taxeringsvärde 207,700 kr. (1906), däraf 6,000 kr. för en sag. Egendomen köptes 1792 af bruksegaren J. N. Tersmeden, egare till Hinseberg, med hvilket den sedan varit förenad. Nuvar. egare är K. J. A. Tersmeden. Wbg. 2. Station vid statsbanelinjen Örebro-Krylbo samt ändpunkt för Frövi-Ludvika och Örebro-Köpings järnvägar, ligger i Näsby socken, Örebro län, nära sjön Väringen, 25 km. från Örebro, 19 km. från Linde och 46 km. från Köping. A. d'A. Frövid döfve. Se Arnvid blinde. Fröviflar, zool., en del till viflarna hörande skalbaggar, hvilkas larver lefva af frön. Själfva skalbaggarna äro små, med platt ryggsida och sakna utdraget snyte. Bland hos oss förekommande arter må nämnas ärtsmygen l. ärtbaggen (Bruchus pisi), hvars larv lefver i gula ärter. De fullbildade skalbaggarna gnaga de unga ärtplantornas blad. Ehuru flera gånger med ärter införd i vårt land, tyckes denna art dock lyckligtvis ej trifvas och har aldrig fått fast fot. Bönsmygen (Bruchus rufimanus) har med hästbönor (den som foder använda varieteten af bondbönor) blifvit införd till Skåne. En tredje art, B. atomarius, är allmän i frön af flera vilda Vicia- och Lathyrus-arter. G- G. Frövifors, pappersbruk och trämassefabrik i Näsby socken, Örebro län, vid den från Vedevågssjön till Väringen rinnande Fröviån och vid Frövi järnvägsstation. Träsliperi med 2 slipverk, 5 kokare och 2 pappersmaskiner. Tillverkning (1906) 3,952 ton torr kemisk och 475 ton torr mekanisk trämassa samt 4,753 ton kardus-, makulatur- och annat groft papper. 178 arbetare. Taxeringsvärde s. å. 1,600,000 kr. Tillhör det 1901 bildade Frövifors bruks aktiebolag.