Frövi-Ludvika järnväg-Fuad Pascha Frövi-Ludvika järnväg. Se GrängesbergOxelösunds järnvägar (Trafikaktiebolaget). Fröväxter, bot. Se Faaerogamer. Om ormbunkartade fröväxter se Pterido-.s p e r m e r. Fröår, skogsh., säges vara för handen för ett trädslag, då detsamma, inom en större trakt, bär ymnigt med frö. För tall inträffa fröåren ganska oregelbundet; dock kan nian i allmänhet räkna på att erhålla två fröår inom loppet af tio år. För gran inträffa de däremot regelbundet hvart tredje Celler fjärde år, för ek hvart sjätte eller sjunde, för bok hvart åttonde eller tionde år. öfriga löfträd äfvensom lärkträdet ha nästan årligen ymnigt med frö. * C. G. H.* Fröämnet (lat. gemmula, ovula), bot., utgöres af en liten ljus kropp fäst på fruktbladen, i regel på sömmen längs fruktbladens sammanväxning. Stundom, såsom hos Nymphæa, Butomus och Papaver, äro fröämnena fördelade på fruktbladens hela insida. Fröämnet består af tre delar 1) kärnan (nucellus), den inre äggformiga kroppen, i sig inneslutande Former af fröämne. A rakt (ortotropt), -B omvändt (ana-tropt), C omböjdt (kampylotropt); k fröämneskärnan (nucellus) med embryosäcken (s), m fröämnesmunnen .eller mikropylen, ch chalazan, n nafvel, y yttre och i inre fröämneshinnan (integument). .fmbryosäcken (se d. o.), 2) en eller två fröämneshinnor (integument), som omsluta fröämneskärnan, lämnande vid dess spets en liten öppning, fröämnesmunnen (mikropyle) samt fröämnessträngen (juni-culus), som fäster fröämneskärnan med dess hinnor vid fröämnesfästet (placentan). Genom fröämnessträngen går en ledningssträng, förande näring till fröämneskärnan. Den del af fröämnet, hvarifrån in-tegumenten och nucellus utgå, kallas chalaza, fröämnessträngens fästpunkt vid det öfriga af fröämnet benämnes nafveln (hilum). I afseende på fröämnets form och nafvelns läge i förhållande till fröämnesmunnen (mikropylen) urskiljer man olika typer, som tia systematiskt värde. Är fröämnet rakt och nafveln i motsatta ändan mot mikropylen, kallas fröämnet örtotropt 1. atropt, ligga nafveln och mikropylen .bredvid hvarandra och chalazan i motsatt ända, kallas fröämnet anatropt. En tredje form är det böjda fröämnet, där mikropyl, nafvel och chalaza ligga bredvid hvarandra. Ett sådant fröämne .kallas kampylotropt och utmärker ordningen Cur-vembryæ. Allteftersom det anatropa fröämnet vänder sin spets mot fruktämnets spets eller bas, benämnes det epitropt eller apotropt. H Hn. Fröärr, bot. Se Frö. F. S., i den internationella telegrafien förkortning lör fr. faire suivre! ("att låta följa"), eftersändes till adressaten (när han är bortrest). Jfr E f t e r s ä n d a. f. 8. a., en på recept förr använd förkortning för lat. flat secu'ndum a'rtem, bör tillredas i enlighet med konsten. Jfr f. 1. a. Ftaleiner, kem., en grupp af de tekniskt mycket värdefulla trifenylmetanfärgämnena. De uppstå genom inverkan af fenoler på ftalsyreanhydrid, hvaraf namnet, och kunna härledas från modersubstansen -c(<m f t a l o f e n o n, C H 6 4 "O- Till ftalei- nerna höra fenolftalein, fluorcacein, eosin, rhodamin, gallein och coerulein. Ftaleinfärgerna höra till dö betfärger, som ge ylle och silke den klaraste och vackraste färgningen. H. E. Ftalofenõn. Se F t a l e i n e r. Ftalsyra, kem., en tvåbasisk organisk syra, benzolortodikarbonsyra, C6H4(COOH)2, hvilken er-hålles genom oxidation af naftalin C1(?H8. Korta prismor, smältp. 213°. Vid upphettning sönderdelas syran i vatten och i ftalsyreanhydrid, som sublimerar i långa, färglösa nålar. Ftalsyra ger upphof till en mängd vackra och intressanta färgämnen, hvilka uppstå, då ftalsyreanhydrid upphettas med fenoler och svafvelsyra eller klorzink. Se F t al e i n er. P. T. C.* Ftartolatrer. Se M o n o f y s i t e r. Ftiõtis (grek. $fiiõ>Ti<;, lat. PhtUiõtis), sydöstra delen af grekiska landskapet Tessalien, enl. Homeros Akilles' och myrmidonernas hemland. A. M. A. Ftiri'asis (af grek. jthei'r, lus) 1. P e d i c u-1 o s i s (af lat. pediculus, lus), L u s s j u k a, benämnes ett sjukdomstillstånd, orsakadt af en samling af parasiter, ej blott på hårbevuxna delar af kroppen, utan äfven i sårnader och bölder samt under sår-rufvor. Detta förekommer hos både människor och djur till följd af vanvård och osnygghet. Flera högt uppsatta personer påstås ha omkommit genom ftiri-asis, t. ex. konung Herodes den store, Sulla och Filip II af Spanien. Hos husdjur, t. ex. hästar, nötkreatur och får, kan den medföra en ytterlig afmagring och kraftnedsättning. Lussjuka förekom-mes bäst genom renlighet och därigenom, att tillfälle till smitta undvikes. Själfva sjukdomen kan, hvad de hårbevuxna delarna af huden beträffar, behandlas medelst indränkning med petroleum eller tvättningar med antiseptiska medel, såsom sublimat. F. B. (l. H.) Ftiseofobf (af fti'sis, se d. o., och fo'bos, fruktan), lungsotsskräck. Fti'sis (af grek. ftU'sis, aftärande), Tvinsot, med., betecknar i allmänhet organismens undergång genom hvilken tärande sjukdom som helst, men ordet användes nästan uteslutande i betydelsen ftisis pulmonum, lungsot. (J. E. J-n.) Fu, i Kina ett förvaltnings- och lagskipningsom-råde, en underafdelning af provins. Fuä 1. F u e, stad i Nedre Egypten, prov. Garbije, vid högra stranden af Nilens Eosettearm, midt emot Mahmudije-kanalens mynning. 13,186 inv. (1897). F., som är en uppblomstrande handelsstad, ligger på samma plats, som fordom upptogs af den af korsfararna förstörda staden Metelis, af hvilken några lämningar ännu finnas. (J- F- N.) Fuäd Pascha, Muhammed, turkisk statsman, f. 1814 i Konstantinopel, d. 1869 i Nizza, son till skalden Izzet Mollah. F. medföljde som amira-