förvärfvade sina ofantliga rikedomar först genom handel, öfver större delen af Europas fastland, hufvudsakligen med väfnader och specerier, sedan genom grufdrift (silfvergrufvor i Tyrolen, koppargrufvor i Ungern samt grufvor i Kärnten, Thüringen och Spanien), men famför allt genom bankirrörelse. Fuggerarna organiserade den offentliga krediten, blefvo särskildt det omättligt penningbehöfvande huset Habsburgs långifvare och spelade så ofta nog en stor roll i politiken, liksom Rothschildarna under nyare tider. De byggde präktiga palats åt sig, gåfvo praktfulla fester, samlade konstskatter och bibliotek samt understödde konstnärer och lärde. Ätten för ännu en ganska blomstrande tillvaro. -- Litt.: Geiger, "Jakob Fugger 1459--1525" (1895), Ehrenbere, "Das zeitalter der Fugger" (2 bd, 1896), Stauber, "Das haus Fugger" (1900), och Jansen, "Die anfänge der Fugger" (1907; bd I af "Studien zur Fugger-geschichte"). E. F-t. Fughetta [-ge'tta], dim. af fuga (se d. o.), it., mus., liten fuga. Fu'git irreparäbile te'mpus. lat., "tiden flyr och kommer ej åter", tiden måste begagnas, ett citat ur Vergilius' "Georgica", III, v. 284. Fuglen, ett till skydd för Kristianssund i Norge i början af 1800-talet anlagdt batteri. Det slopades 1814. L. W:sonM. Fuglenæs' skans. SeHammerfest. Fuglesang, ett af de äldsta tre tornen på Åkershus. Fugleöen, norsk ö i Langesundsfjordens mynning i Bratsberg amt. 1810-12 byggdes på öns ena sida en trehörnig skans, som bestyckades med 10 kanoner och 5 mörsare; på andra sidan anlades ett palissaderadt retranchemang, och 1815 tillkom ytterligare ett mindre batteri. Samtliga befästningarna desarmerades 1830, och 1880 afhände staten sig hela ön. L. W:sonM. Fuglie, socken i Malmöhus län, Skytts härad. 925 har. 511 inv. (1906). Annex till Hvellinge, Lunds stift, Skytts kontrakt. Fugugift. Se F i sk gift, sp. 438. Fugumba, en helig fulbestad i Futa Djallon. Fuhrpark [för-], ty. Se For par k. Fu'imus trões, lat., "vi ha varit trojaner", ett yttrande, som Apollon-prästen Panthus, enl. Vergilius ("Æneis", II, v. 325), fällde vid åsynen af det brinnande Tröja, användes numera ordspråksmässigt i betydelsen "den gamla, goda tiden ar förbi", "allt är förloradt", "med oss är det ute". Nämnda vers fortsattes med orden fnit Ilium, "Ilion (Tröja) är ej mer".

Fujiyama [fodjijama], riktigare Fuji-no-yama, äfven Fujisan l. Fusijama, högsta berget i det egentliga Japan, beläget på ön Nippon, s. v. om Tokio under 35° 21' n. br. 3,778 m. F. är snöfritt endast i juli och aug. och besökes då af 16--20 tusen buddistiska pilgrimer. Berget, som ofta användes som motiv iör japansk målar- och dekorationskonst, är en vulkan. Det sista utbrottet egde rum 24 nov. 1707--22 jan. 1708, men att vulkanismen ej är alldeles slut, visar tillvaron af små fumaroler. Kratern har en diameter af 400--500 m. och är 178 m. djup. Odlingen af te når på södra sidan till 700 m.; därofvan följer en trädlös, men på blommor rik region till 1,500 m., skog till 2,400 m. och slutligen den kala toppen med få arktisk-alpina växter. J. F. N. Fukacéer, bot. Se F u c a c e æ. Fukarä, arab., plur. af f ak ir (se d. o.). Fukien (Fokian, Fokien), provins i sydöstra Kina, midt emot ön Formosa, mellan Fukiensundet och den med kusten parallella bergskedjan Ta-jüling. 111,200 kvkm. 19,6 mill. inv., 176 på 1 kvkm. Det är i v. ett bergland, som sänker sig terrassformigt mot hafvet, och har en icke särdeles bördig jordmån, men är sorgfälligt odladt och därför en af Kinas rikaste provinser. Det genomflytes af många på ofvannämnda bergskedja upprinnande floder, af hvilka Min är den största. Invånarna stå i bildning efter kineserna i norr. Genom sitt lands läge hänvisade till sjöfart, äro de Kinas egentliga sjömän. De utvandra gärna, och en stor del kinesiska kulier kommer från denna provins. Landets hufvudartikel är te; det bästa kommer från trakten af städerna Kiënning och Schaowu. Andra produkter äro ris, hvete, frukter, tobak, bomull och socker. Silkesodlingen är af vikt, likaledes fisket. En del malmer bry tes, men de rika stenkolslagren ligga ännu obegagnade. Industrien omfattar tillverkning af tyger, papper, tändstickor, glas, stål- och järnvaror samt fartyg. Invånarna drifva sjöfart på Japan, Filippinerna och Sunda-öarna samt Bortre Indien. Hufvudstad är Fu-tschóu, hvilket liksom Amoy är öppnadt för främlingar. Vid kusten af F. låg sannolikt den genom Marco Polo mycket frejdade staden Zaitun. (J. F. N.) Fukiensundet. Se Formosasundet. Fukoidéer, bot. SePhæophyceæ. Fukoidsandsten, geol., den karnbriska sandstensbildningens öfre hufvudafdelning i Sverige. Namnet beror därpå, att man till en början tolkade de i sandstenen befintliga krypspåren af maskar och andra djur såsom aftryck af tångartade växter (fukoidéer). Utom anförda spår har man i sandstenen funnit några lingulider äfvensom pteropoder (Hyolithus). I andra länder har man med samma namn betecknat helt andra bildningar, så i Schweiz vissa tertiära sandstenar. Jfr Eophytohsand-sten. G. L. (A. G. N.) Fukös, Fukosan. SeFucos. Fuks, Fux (jfr Fuchs), i danska skolor benämning på den, som sitter sist i en klass, ultimue, i motsats till duks (se D u x), primus i klassen. Fu'ksia, bot. Se Fuchsia. Fuksin. Se A n i l i n f ä r g e r. Fukt. Man har brukat säga, att ett fuktigt rum