Fuktig kammare-Fulbert olika årstider i Wien och på Sonnblick (3,105 m. .ö. h.): jan. mars maj juli sept. nor. Kelativ fuktighet: Wien.......... 84 73 67 71 76 84% Sonnblick..... 84 90 91 93 89 82 % Absolut fuktighet: Wien ....... 3,4 4,4 9,2 11,3 9,5 4,8mm. Sonnblick... l,5 1.5 3,3 4,4 3,s l,9 mm. Den relativa fuktigheten i medeltal för året på några olika platser af jordytan är följande: Sverige 80 proc., Berlin 74 proc., Rom 68 proc., Kairo 55 proc., Sahara 19-30° n. br. och 9-14° ö. lgd 39 proc., Kamerun 88 proc. Angående de olika metoderna för uppmätning af luftens fuktighet seHygrometri. G. N. Fuktig kammare, bot., slutet glaskärl af olika .konstruktion, i hvilket luften är ständigt mättad med fuktighet, afsedt till kultur af bakterier och andra lägre växter. För större kulturer användas yanligen skålar, på insidan beklädda med vått filtrerpapper och täckta af en större skål eller en klocka (fig. 1). För kulturer på objektglas användes en tallrik med en ställning af zinkbleck, på hvilken objektglasen Fig. 1. Fig. 4. Fig. 2. hvila, täckta af en glasklocka (fig. 2). En fuktig kammare för kulturer ;;i hängande droppe'' består af ett objektglas, försedt med en rund urslipning, som täckes af täckglaset, på hvars undre sida kulturdroppen hänger (fig. 3). En annan konstruktion består af ett objektglas med fastkittad glasring (fig._4). G. L-m. Fökui (förr S a k a t a), stad i japanska prov. Echi-zen, på ön Nippon, på ömse sidor af Asuvagava. 50,155 inv. (1903). Liflig industri och handel. Dess hamn, Sak a i, hade 54,040 inv. 1903. (J. F. N.) Fukuo'ka, stad i japanska prov. Chikuzen, på ön Kiusiu, vid en vik af Koreasundet. 71,047 inv. {1903). Sidenindustri. '(J. F. N.) Fukuyama. 1. (Förr Matsurna j) Hamnstad i japanska prov. Oshima, på sydspetsen af ön Yeso (Hokkaido), vid inloppet till Tsugarusundet. Som handelsplats har F. öfverflyglats af Hakodate och har nu blott omkr. 6,000 inv. Sedan 1901 är det en befäst krigshamn. - 2. Hufvudstad i japanska prov. Bingo, på sydsidan af "hufvudön" Hondo, vid Tsjogavaflodens utflöde i det japanska inhafvet. Omkr. 18,000 inv. Fula. Se F u l be. Fulbe (sing. P u 1), ett hamitiskt folk i Väst-Sudan, utbredt emellan 5°-19° n. br., kallas af haussa f el l a n i, af araberna f u 11 a n, af mandinga f u l a, af kanuri f e 11 a t a, af tuaregerna i'f e 11 a n. Fulbe-typer. Folkets språk är till sin kärna hamitiskt, men starkt uppblandadt med negcrspråk. Skriftspråket har ringa utbredning. Skriftecknen likna de arabiska. På det ofantliga området, större än halfva Europa, utgöra fulbe nästan öfverallt blott en mindre del af befolkningen. Deras antal stiger enligt Barth till 6 å 8 mill. De rene fulbe äro högväxta, magerlagda, med rödbrun till gul hudfärg och ha fina ansiktsdrag, tunna läppar samt spetsig, stundom böjd näsa. Utmärkt starka och uthålliga äro de som fotgängare. De fleste af de resande, som besökt dem, ge dem ampla loford för intelligens och kroppsskönhet. De fleste fulbe äro dock starkt uppblandade med negerblod och ha därigenom förlorat sitt typiska utseende. Fulbe äro fanatiska muhammedaner, som både fredligt och med vapen i hand gjort propaganda för islam i Sudan. På förvånansvärdt kort tld ha de utbredt sig öfver ett väldigt område. Staterna Sokoto och Ganda äro bildade af dem. Genom de koloniserande européerna är deras makt numera bruten. Fulbe lefva framför allt af boskapsskötsel. Deras förnämsta föda är sur mjölk. De äro duktiga smeder samt utmärkta väfvare och garfvare. Kvinnan hos dem intager en jämförelsevis aktad ställning. Se Meyer, "Petermanns mitteilungen. Ergänzungsheft 121" (1897; innehåller förteckning på äldre litteratur), och Girard, "L'anthropologie" (1902). E. N-d. Fulbert, fransk biskop, d. 1028, fick sin bildning i Reims hos Gerbert och öppnade omkr. 990 en