till 1648, då det såldes till Ivar Krabbe. På 1760-talet köptes F. af ofverstelöjtnanten F. Trolle, hvilken gjorde F. jämte Näs (som då fick namnet Trollenäs) till fideikommiss inom Trollesläkten. F. n. (1908) innehafves godset af hofjägmästaren friherre N. Trolle. Fulltravers, fortif. Se Tvärvall. Fullösa. socken i Skaraborgs län, Kinne härad, l.908 har. 970 inv. (1906). Annex till Forshem, Skara stift, Kinna kontrakt. Fulmarus, zool. Se Stormfågelsläktet. Fulminera (fr. fulminer, lat. fulminare, af fu'lmen, blixt), blixtra, ljunga, dundra, utslunga vredesåskor. - Fulminant, ljungande. Fulslag, Panaritium, med., en inflammation i fingrarna (mera sällan i tårna), förbunden med häftig smärta, svullnad, rodnad och abscessbildning. I de lindrigare fallen äro endast huden och den omedelbart därunder liggande bindväfven angripna, i de svårare fallen angripas senskidorna samt t. o. m. benen. I dessa fall kunna delar af senan hemfalla till gangren och afskiljas, hvarvid fingrarna för alltid blifva mer eller mindre orörliga. Har sjukdomen spridt sig till benhinnan och benen, eller ursprungligen börjat där, bortdö icke endast benstycken, utan äfven hela falanger, och yanställ-ningen blir då så mycket värre. Ifrån fingret kunna inflammationen och varbildningen sprida sig till handen, ja uppåt armen, hvarjämte icke blott stark feber, utan äfven blodförgiftning med dennas kända utgång kan tillstöta. Orsakerna äro ofta sår, som till utseendet äro mycket obetydliga, men i hvilka skadliga ämnen (bakterier) inkommit. Behandlingen består hufvudsakligast i tidiga och tillräckliga incisioner; de förr så omtyckta uppmjukande medlen, särskildt grötomslag, äro nu bortlagda. Inom ingen del af kirurgien drifver för öfrigt charlataneriet ett mera otygladt spel än vid fulslagens behandling, ofta till patienternas obotliga skada. Rsr.* Fulton [fu'lten], Robert, amerikansk ingenjör, f. 1765 i Little-Britain (Pennsylvania), d. 1815, var först porträttmålare i Philadelphia, hvarifrån han 1786 begaf sig till England för att studera målarkonsten under ledning af sin landsman West. Efter någon tid började han egna sig åt ingenjörvetenskapen, i synnerhet åt studiet af ångmaskiner, gjorde åtskilliga uppfinningar i kanalbyggnadsväsendet och uttänkte 1793 sin första plan att framdrifva båtar med ånga. Efter 1797 fortsatte F. i Paris sina studier och experiment; han uppgjorde bl. a. förslag till en undervattensbåt, beväpnad med sprängkulor, som han benämnde "torpedos", och erbjöd detsamma åt såväl franska som engelska regeringen. Hans uppfinningar rönte emellertid ej någon uppmuntran i Gamla världen. Till och med den ångbåt, som han byggde och som 1803 med mycken framgång gjorde sin proftur på Seine, Täckte föga uppseende bland parisarna. F., som ingått bolag med amerikanska sändebudet i Paris, Livingston, flyttade 1806 till New York, där han 1807 byggde den första ångare, som kom till praktisk användning och gaf någon afkastning. Denna ångbåt, "Clermont", 42,67 m. lång, hade en maskin om 20 hästkrafter. Ångbåtsfarten i New York, på hvilken F. först fick uteslutande privilegium, spred sig inom kort till de stora amerikanska floderna och påskyndade i hög grad kolonisationen och utvecklingen af de kringliggande staterna. Sitt sista verk, en stor ångfregatt (förande 30 kanoner) af en egendomlig konstruktion, fick F. ej se fullbordadt. Utom snille och energi egde F. många andra utmärkta egenskaper, framför allt tålamod. Hans privilegium att i staten New York idka ångbåtsfart skaffade honom många processer, hvilka alldeles utarmade honom. Kongressen utbetalade till hans efterlefvande barn 76,300 dollars. - F. är hjälten i en mycket läst roman af E. Hauch (1853). O. E. G. N.* Fuludalen, kronopark i Särna socken, Transtrands revir, af Kopparbergs län, gränsar i ö. mot Fuluälfven och Särna sockens besparingsskog samt i v. mot riksgränsen. Blocken I-IX omfatta en areal af 48,770 har, från hvilka beräknas enligt skogsindelningsplan en årlig afkastning af 20,064 träd. G. Sch. Fulufjäll, bergsträckning i Särna socken af nordligaste Dalarna på gränsen mot Norge, har delvis en höjd af mer än 1,000 m. och ger upphof till Dalälfvens västliga och Trysilsälfvens (Klarälfvens) östliga källfloder. Wbg. Fulup. Se Felup. Fuluälfven. Se Dalälfven, sp. 1202. Fulvia. Se Fulvius. Fulvius, plebejisk släkt i Rom, bland hvars medlemmar märkas 1. Q. F. Flaccus, romersk fältherre, som bl. a. återtog (211 f. Kr.) Capua och hårdt straffade det för affallet. - 2. M. F. Flaccus, anhängare af Graccherna, omkom jämte Cajus Gracchus 121 f. Kr. - 3. Fulvia, i sitt tredje gifte förmäld med triumviren M. Antonius, en kvinna af manlig kraft, stolt och härsklysten. Hon spelade en rätt viktig politisk roll. Så t. ex. anstiftade hon det s. k. perusinska kriget (41 f. Kr.) emellan L. Antonius, som var hennes svåger, och Octavianus. Efter Ciceros mord (43 f. Kr.) skall hon med en nål genomborrat tungan på denne Antonius' hätske fiende. Efter slaget vid Actium (31 f. Kr.) afled hon under flykten, i staden Sikyon. R.Tdh. Fumago, bot. Se Honungsdagg och Sotdagg. Fumaria Tourn., Jordrök, bot., växtsläkte hörande till fam. Papaveraceæ, afd. Fumanotdeæ. Blomfodret är två bla-