103 Fundamentalförsök-Funiculus 104, men den egentliga grundtonen är c, emedan ackordet tgc endast är treklangen på c i dess första omTandning. A. L.* Fundamentälförsök (se F u n d a m e n t), jys. o. kem., ett experiment, som lägger i dagen det karakteristiska i ett naturfenomen eller som historiskt varit utgångspunkt för vidare forskning. Om Voltas fundamentalförsök se Galvanisk elektricitet. G. N. Fundamentällag (se Fu n d amen t), grundlag (se d. o.). Fundamentälstjärnor (se F u n d a m e n t), astron., vissa ljusare stjärnor, hvilkas lägen på himmelen blifvit med den yttersta noggrannhet bestämda och hvilka därför användas såsom utgångspunkter vid bestämmandet af andra stjärnors lägen. Den bästa nuv. förteckningen öfver fundamentalstjärnor torde vara den af internationella astronomiska sällskapet genom professor A. Auwers utarbetade och flera gånger förbättrade. A. L-n.* Fundame'ntum demonstratiönis, lat., log., bevis-ningsgrund (se Bevis 1). Fundame'ntum divisiönis, lat., log., indelningsgrund (se Indelning). Fundatiõn. Se Fundament. - F u n d a -tionsjord. Se Stadsjord. Fundbo, socken i Uppsala län, Rasbo härad. 5,989 har. 997 inv. (1906). F. utgör ett konsist. pastorat i Uppsala stift, Vaksala kontrakt. Fundera. 1. (Af lat. fundäre, grunda), grundlägga (i äldre svenska). - 2. (Sannolikt af inhemskt ursprung), begrunda, "grunda'' (på), eftersinna, grubbla, djupt tänka på något. - Fundering, tanke, eftertanke, grubbleri, infall, förslag, plan. Fundin. Vilhelmina Kristina, operasångerska, f. 12 juli 1819 i Stockholm, blef 1833 elev vid K. operan och var engagerad därstädes 1841-70, hvarunder hon sjöng de mest olikartade partier, bl. a. Nattens drottning i "Trollflöjten", Anna i "Hvita frun", Adalgisa i "Norma", Katarina i "Kronjuvelerna", Isabella i "Robert" och Carlo Broschi i "Hälften hvar". Hennes redbara artistskap och vinnande personlighet ha stannat i aktadt minne. A. L.* Fundinn, nord. myt., ett af dvärgnamnen, som uppräknas i eddasången Voluspa. Fundinn Noregr (d. v. s. det upptäckta Norge) eller Hversu Noregr bygöiz (d. v. s. huru Norge befolkades), titeln på en i Flatöboken (se d. o.) i två redaktioner intagen sagohistorisk skildring. Skriften, som är en "lärd" spekulation från slutet af 1200-talet, saknar historiskt värde och innehåller en mängd rent fantastiska genealogier och namnförklaringar. Ad. N-n. Fundj, ett bedsjfolk (se Bedsja), starkt uppblandadt med negerblod, i Sennar-bergen i nordöstra Afrika. Under 1500-talet grundlade fundjerna ett rike Sennar, som utbredde sig från Nubien till Abessinien. Det eröfrades 1821 af egypterna. Till fundjerna höra stammarna berun l. burum, igasum och hammedj. E. N-d. Fundy bay [fa'ndi bei'], af fr. fond de la baie, en 300 km. lång och 50--100 km. bred vik af Atlantiska hafvet i Nord-Amerika, mellan New Brunswick och Nova Scotia. Den delar sig i sin innersta del i de båda vikarna Chignecto bay och Minas basin. Vid dess utlopp ligger ön Grand Manan. F är ända till 200 m. djup, ofta hemsökt af stormar och dimma samt har högre tidvatten än något annat vatten på jorden (8--21,3 m.). J. F. N. Funébre [fynabr], fr. (it. fune'bre, af lat. fünus> begrafning, sorgetåg), mus., sorgfullt, högtidligt sörjande. Fungera (af lat. fungi, förrätta, förvalta), tjänstgöra, utföra en funktion eller ett uppdrag; vara i gång, arbeta. Jfr Funktion och Funktionera. Fu'ngi, bot. Se Svampar. Fu'ngia, zool., ett till Cæknterata (se d. o.) och koralldjuren hörande släkte, som utmärkes därigenom, att polyperna ej i likhet med flertalet af koralldjuren bilda kolonier, utan i regel uppträda isolerade. Skelettet uppnår ofta en diameter af 30 cm., är skifformigt, kretsrundt eller ovalt, undertill vanligen konkavt. Hithörande arter lefva i de varmare hafven. L-e. Fungi'bla ting 1. saker (mlat. res fungibües-. res, quarum altera alterius vice fungi potest, ting, som äro så lika hvarandra, att det ena kan sättas i stället för annat af samma slag), sådana ting - såsom spannmål, åtskilliga andra handelsvaror och framför allt mynt och myntrepresentativ -, vid hvilka det, efter regeln, såväl i juridiskt hänseende som i allmänna vandelns fästes afseende mindre på det individuella tinget (species) än på mängden däraf och dess naturliga beskaffenhet (genus). Ett utbyte af ett mot ett annat kan följaktligen ega rum. I 1734 års lag förekom för dylika ting det från romerske juristen Paulus lånade uttrycket "varor, som skola vägas, mätas eller räknas". Begreppet fungibla ting, om hvars omfattning och noggranna bestämning mycket olika meningar gjort och göra sig gällande, har sin juridiska betydelse vid fråga om köp, lån, försträckning m. fl. till obligationsrätten hörande aftal. A. Th. S. (C. G. Bj.) Fungi imperfe'cti, lat., bot., ofullständigt kända svampar, utgörande konidieformer af askomyceter och basidiomyceter. Ett mycket stort antal arter är kändt, som af praktiska skäl inordnas i ett artificiellt system, grundadt på konidiernas bildningssätt och. utseende. De viktigaste afdelningarna äro Sphærop-sideæ med pyknider, Melanconieæ med skål- eller skifformadt konidielager, som utvecklas under Tärdväxtens öfverhud, Tubercularieæ med från början fritt konidielager, Mucedineæ med fria, färglösa eller ej bruna konidiebärare och konidier och Dematieæ med fria, gråa eller brunaktiga konidiebärare och konidier; de 3 sista grupperna sammanfattas till afd. Hyphomycetes (hy f om y c et er). Många hithörande svampar äro farliga parasiter på djur och växter, andra äro allmänna sapro-fyter. G. L-m. * Fungoider (af lat. ju'ngus, svamp, och grek. éi'dos, utseende), bot., kallas en del fanerogama parasiter, hörande till familjerna Balanophoraceæ och Raffle-siaceæ (se d. o.), hvilkas skott äro så reducerade, att de ha en viss likhet med svampar. H. Hn. Fungologi (af lat. ju'ngus, svamp, och grek. lo1 gös, lära), bot., läran om svamparna. Fu'ngus melite'nsis, Maltesersvamp, farm. Se C y n o m o r i u m. Funi'culus, lat., anat., sträng. - F. u m b i l i -cälis, nafvelsträng. - F. s p e r m a't i c u s, sä-! dessträng.