109 Furanaldehyd-Furnémont 110 slagens utrustning och är afsedd för hafrens medförande på hästen. - Furagering7 framskaffandet af furage; i krig äfyen insamlandet af sådant med våld. C. O. N. B. C-m. Furanaldehyd. Se Furfur öl. Furänalkohol. Se F u rf u r alkohol. Fu'rcæ caudinæ, lat., Caudinska passen (se d. o.). Furen. Se Fla r en. Furerare. Se F u r i r. Fure-sö, insjö i norra Själland, på gränsen mellan Frederiksborgs och Köpenhamns amt, omkr. 1 kvkm. 15 km. i omkrets. Sjön, som är mycket djup och fiskrik samt omgifven af höga, sandiga och till en del skogbevuxna stränder, är berömd för sin skönhet och särskildt besjungen af Kr. Winther; den har tillflöde från Farum-sö, Sölleröd-sö och Vejle-sö samt aflopp genom Mölleån till Öresund. Vid den ligga Dronninggaard och Frederiksdal. (E. Ebg.) Furetiére [fyrtiär], Antoine, fransk ordboksförfattare, f. 1619, d. 1688, var först jurist och sedan präst. 1662 invaldes han i Franska akademien, men Uteslöts därifrån 1685 på misstanke att ha begagnat akademiens samlingar för sin ordbok Dictionnaire universel (1690; många uppl.). F. skref äfven en Roman bourgeois (1666: många uppl.) och diverse skrifter mot akademikerna. (R-n B.) Furfooz-rasen. Se Människoraser. Furfuralkohol 1. Furänalkohol, kem., toxik., ett ämne, som uppkommer i kaffe vid dettas röstning, en färglös, klar vätska med svag, egendomlig lukt och bitter smak, kokande vid 170° C.; dess formel är C4 H3 . CH2OH; den låter blanda sig med vatten i alla förhållanden. Furfuralkohol sönderdelas lätt och förhartsas, hvarvid tillika en giftig aldehyd bildas. Små doser verka uppiggande, särskildt på andningen, större reta slemhinnorna, alstra spottflytning, kräkning och diarré, omtöckning och stark nedsättning af kroppstemperaturen. Döden följer genom kväfning. I de mängder, hvari furfuralkohol ingår i måttliga mängder kaffe, torde den icke medföra någon fara för förgiftning. C. G. S. Furfuröl 1. Fur öl (af lat. furfur, kli), kem., toxik., furanaldehyd, en aldehyd, som uppstår vid upphettning af många kolhydrat, i synnerhet pento-ser och pentosaner med något utspädd svafvelsyra. Det vanliga framställningsmaterialet är kli. Furfurol förekommer i finkel- och i nejlikolja. Det bildar en färglös olja af ej obehaglig lukt, färgas i luften brun och ger med oxidationsmedel pyroslemsyra, hvars aldehyd furfurol är. Sammansättning C4 H3 0. CHO. Furfurol retar slemhinnorna starkt och framkallar hos varmblodiga djur först konvulsioner, därefter förlamning af centrala nervsystemet. H. E. C. G. S. Fu'riæ, lat., Furie r. SeErinyer. Furia'nt, bom. (antagl. af it. furiäre, rasa), mus., en rask bömisk dans med skarpa accenter och växlande taktart. Den förekommer ej sällan som sats i slavisk symfoni- och kammarmusik. E- F-t. Furibondo [foribå'ndå], it., mus. Se Furioso. Furier (lat. fu'riæ). Se E r i n y e r. I öfverflyttad mening förstås med furie en rasande, argsint kvinna. Furingstad, socken i Östergötlands län, Lösings härad. 1,890 har. 544 inv. (1906). F. utgör ett konsist. pastorat i Linköpings stift, Norrköpings kontrakt. Furini [forlni], Francesco, florentinsk historiemålare, f. 1604 (1600), d. 1646 (1649), var lärjunge af Matteo Eosselli. Han målade altartaflor och fresker, men i synnerhet mindre taflor med nymfer och botfärdiga Magdalenor (vanligen half-figurer eller endast hufvud). Hans figurer kännetecknas af en raffineradt vek modellering af det nakna. (A. L. R.) ' Furioso [foriåså], Furibondo, it. (eg. ursinnigt, af fu'ria, raseri), mus., vilat, häftigt. Furir (fr. fourier), krigsv., kallas i några arméer, t. ex. den franska, den underofficer vid kompaniet eller motsvarande enhet, hvilken har att sörja för inkvartering och naturaförplägning, hvartill stundom kommer skötandet af räkenskapsföringen. Vid svenska kompaniet fanns redan i början af 17:e årh. och kanske äfven tidigare en furerare, som sörjde för ofvannämnda åligganden. Denna benämning, som i tidernas lopp ändrades till furir, användes sedan för lägsta underofficersgraden vid infanteriet, tills den afskaffades i sammanhang med löneregleringen 1875. Jfr Hoffurir. C. O. N. Furirskyttar, krigsv., kallades förr det manskap, som uttogs ur truppafdelningarna och under marsch sändes förut för att biträda vid inkvarterings uppgörande, bivackplatsers utstakande o. s. v. Det har numera benämningen förläggningstrupp (se Förläggning). Vid de indelta infanteriregementenas återuppsättande efter 1709 befallde Karl XII, att vid hvarje kompani skulle uppsättas sex öfvertaliga s. k. furirskyttar. De skulle anskaffas genom värfning; men då detta blef svårt, uttogos till furirskyttar de bäste af manskapet, hvarefter de rotar, som uppsatt dem, förklarades skyldiga att, emot erhållande af legan, anskaffa ny soldat. C. O. N. Furka (it. forca, af lat. furca, gaffel) kallas i Alperna flera pass, hvilka alla karakteriseras såsom skarpa insadlingar mellan höga och branta bergspetsar. Vanligast användes namnet om det pass, som ligger på gränsen mellan kantonerna Uri och Valais och för från Urserendalen in i Rhônedalen samt skiljer S:t Gotthardsgruppen från Dammagruppen. Dess höjd är 2,436 m. Öfver detsamma byggdes 1864--66, hufvudsakligen af militära skäl, en väg, som vid Hospenthal förenar sig med Gotthardsvägen och vid Brieg med Simplonvägen. (J. F. N.) Furlana. Se Forlana. Furlaner, invånare i Friuli. Furlong [fə'låŋ], eng. (eg. a furrow-long, en plogfåra lång), engelskt längdmått, = 220 yards = 660 feet = 1/8 brittisk mil = 201,17 m. Furneaux-öarna [fr. utt. fyrnå-, eng. utt. fənåu'], oriktigt Fourneaux-öarna, ögrupp i sydöstligaste delen af Bass-sundet, mellan Victoria och Tasmanien, ha en areal af 2,076 kvkm., men endast 825 inv. (1901), som lefva af sälfångst och jakt på sjöfågel. Den största ön är Flinders (1,440 kvkm.); därnäst komma Cape Barren (445) och Clarke (80 kvkm.), Öarna, som äro nästan alldeles ofruktbara, bergiga och sandiga, upptäcktes 1773 af Cooks följeslagare Furneaux. (J. F. N.) Furnémont [fyrnema'], Leon, belgisk politiker, f. 1861 i Charleroi, studerade först bergsvetenskap, sedan juridik, blef 1884 juris doktor och sedan praktiserande advokat i Bruxelles. Sedan 1894 representerar F. Charleroi i belgiska deputeradekammaren