110
Furuhoims skans-Furuvik
116
expedition förband F. sitt namn med två betydande
reformer: folkskoleväsendets ordnande (se C
y g-næus, U.) och den nya kyrkolagen af 1869
(se Sch au m a n, F. L.). Med insikt och värme
förde F. därjämte vid rådsbordet talan för
landets konstitutionella rättigheter under
de politiska brytningar, som stodo i samband
med nationalrepresentationens återupplivande
(1862-63). R. C. (M. G. S.)
Furuhoims skans. Se H ö r n i n g s h o l
m s-skansarna.
Furulund, municipalsamhälle i Lackalänga socken,
Malmöhus län, vid F. järnvägsstation å järnvägen
Malmö--Ängelholm, 22 km. från Malmö. Areal 124
har. Taxeringsvärde (1906) 1,011,800 kr.,
däraf 967,900 kr. å annan fastighet. 1,188
inv. (1906). Samhället, som fått sitt
namn efter en större barrskogsplantering
i närheten, har uppstått därigenom, att
Malmö yllefabriksaktiebolag dit förlagt
en filial (ulltvättning, färgning och
appretur) af sin verksamhet och där uppfört
prydliga arbetarbostäder med tillhörande
trädgårdar. Ordnings-, byggnads-, brand-
och hälsovårdsstadgorna för stad tillämpas
enl. k. br. 4 okt. 1901.
Wbg.
Furumark, Johan Henrik, krigare, f. 1770
i Finland, d. 1835 på sin egendom Sokkala
i S:t Michels socken, genomgick Haapaniemi
krigsskola, bevistade finska kriget 1788-89
och var, då 1808 års krig begynte, major vid
Savolaks' fotjägarrege-mente. F. utmärkte sig i
slaget vid Revolaks, sårades i drabbningen vid
Karstula och låg därefter sjuk under arméns
reträtt norrut. 1809, då ryska trupperna
öfvergått Kvarken, var F., som blifvit utnämnd
till öfverstelöjtnant, posterad vid Holmön i
spetsen för en obetydlig styrka. Han var nära
att blifva kringgången, men räddade sig och
sin trupp genom ett med stor käckhet och ringa
förlust verkställdt återtåg. Sedermera beordrades
han att med 650 man tåga till Skellefteå för
att undanskaffa kronans därvarande förråd,
men blef omringad af en öfverlägsen fientlig
styrka och med hela sin trupp tillfångatagen,
15 maj 1809. F. erhöll 1810 afsked ur
svensk krigstjänst med öfverstevärdig-het.
M. G. s.
Furunculõsis, med., en hudsjukdom, vid hvilken
talrika furunklar (se B o l d e) uppträda i
huden. Deo förekommer mest hos individer, som af
en eller annan anledning äro allmänt nedsatta,
exempelvis gaoska ofta hos sockersjuka och
hos illa nutrierade anåbarn, men äfven hos
för öfrigt friska personer. Närmaste orsak
till såväl den enstaka furunkeln som till
ifrågavarande sjukdom är en infektion i hudens
ytliga delar med en varbakterie, nästan alltid
en stafylokock. Sjukdomen är ofta förenad med
betydliga smärtor, då hvarje funmkel i ett visst
stadium intensivt ömmar för tryck, och blir
ej sällan betydligt långvarig; hvarje gång en
furunkcl brister, uttömmes bakteriehaltigt var
och infekterar lätt den orngifvande huden, som då
blir säte för förnyad furunkelbildning. Därför
är en energisk antiseptisk behandling ofta af
nöden; ju tidigare sakkunnig sådan företages,
desto större är utsikten till snar bot, men
dock måste tilläggas, att icke gå få fall
länge trotsa äfven den bästa behandling.
G. F-r.
Furu'nkel. kir. Se Bakteriologi, sp. 719. B öl
d e, Cysta och Furunculõsis.
Furusund, badort och rekreationsort på
en ö (någon gång kallad Halsön) inom Blidö socken,
Stockholms län, på norra (västra) sidan om den
s. k. Furusundsfarleden till Stockholm. Omkr. 300
inv. Tull-, lots-, telegraf-, telefon- och
poststation. Vacker skärgårdsnatur. Ön med ett
20-tal kringliggande småöar (1 mtl, 148 har,
tax.-värde 219,700
kr. 1906) köptes, på 1880-talet af juveleraren
Kr. Hammer, som där uppförde restaurant,
flera hotell, ett 50-tal villor samt teater
(den s. k. Mindre teatern i Stockholm). Hans
stärbhus sålde alltsammans 1906 till
grosshandl. H. G. Schubert i Stockholm. Under
badsäsongen (1 juni--15 sept.), då läkare
och sjukgymnaster finnas där, serveras kalla
och varma samt alla slags medicinska bad. På
andra sidan om den här knappt 300 m. breda
farleden ligger, på norra ändan af ön Yxlan,
byn
Köpmanholmen, med omkr. 150 inv., i
egenskap af badort betraktad som en del af F.
Wbg.
Furuvik, hafsbad och rekreationsort,
folkträdgård, belägen 11 km. ö. om Gäfle, vid
öppna hafvet (Gäflebukten) och Uppsala--Gäfle
järnväg, i en trakt med rik och omväxlande
vegetation. Anstalten, som öppnades sommaren
1900, har kommit till genom den nämnda järnvägens
styrelses försorg, och området uppläts för
ändamålet af Söderfors bruk. Anläggningen är
afsedd icke minst som utflyktsort
Lekhallen å Furuvik.
för familjer af alla samhällsklasser från Gäfle
och de omgifvande industriella etablissemangen
samt har blifvit särdeles mycket besökt. Där
finnas bl. a. ett zoologiskt friluftsmuseum
med större fåglar i rymliga burar, svandamm,
sälbassäng o. s. v., tre stora friluftsakvarier
för insjöfiskar, vidare ett välordnadt
biologiskt museum, visande Gästriklands växt-
och djurvärld, samt gymnastikattiralj,
