lekhall (se fig.), tennisplan m. m. För barnens nöje är mångsidigt sörjdt. Spritdrycker och öl äro bannlysta från anläggningen. Från Furuskärs klippor inom parkområdet har man vid utsikt öfver hafvet. Fury- och Hekla-sundet [fjō'ri], ett sund i arktiska Nord-Amerika under 70° n. br., mellan Baffinsland och Melvillehalfön. Det förenar Fox-bäckenet (i ö.) med Boothia-golfen (i v.) och upptäcktes 1822 af Parry, som uppkallade det efter sina fartyg. J. F. N. Furön, holme i Kalmar sund, utanför Oskarshamn. På holmens västra udde uppfördes 1874 en fyr, som lyser med dels rödt, dels hvitt sken vid 14,5 m. höjd öfver vattenytan. Mot öster är fyren försedd med klippapparat. Lysvidd för det hvita skenet är 12, för det röda 8 minuter. På platsen är jämväl lotsuppassningsställe. A. G. Fu-san (Pu-san), hamnstad i Korea på sydöstra kusten, nära floden Nak-tung-gangs utlopp i Koreasundet. 1876 öppnades F. jämte ett kringliggande område af 2,400 kvkm. för japansk, 1882 äfven för annan främmande handel, och till följd däraf uppstod hastigt en japansk stad med egen förvaltning. Tillsammans hade dessa städer 16,797 inv. 1899. Hamnen är stor och djup nog för de största fartyg. Sjöfarten steg 1901 till 342,176 ton, däraf 307,802 ton japanska fartyg. Värdet af införseln (koppar, garn, tändstickor, brännvin) utgjorde s. å. 2,7 mill. yen, af utförseln (ris, bönor, hudar och skinn) 3,1 mill. yen. Ångbåtsförbindelse finnes med östra Asiens stora sjöstäder, telegraf till Söul och Nagasaki och järnväg till Söul. (J. F. N.) Fusarium, bot., svampsläkte omfattande ofullständigt kända konidieformer (jfr Fungi imper-fecti) af askomyceter, utmärkt af vanligen röda konidiehopar. Flera arter åstadkomma sjukdomar på kulturväxter, t. ex. meloner, potatis, betor, rofvor, groddplantor af barrträd, m. fl. Under våta höstar visa sig ofta de röda konidiehoparna af F. avenaceum (F. roseum) på säden och anses göra denna giftig. F. aquæductuum, mysksvamp, förekommer på vattenhjulen i kvarnar och i vattenkranar, bildande slemmiga massor, hvilkas starka mysklukt kan förorsaka illamående. G. L-m. Fusaro [fosārå], Lago del (forntidens Acherusia), en liten sjö i södra Italien, på halfön mellan Gaëtabukten och Pozzuoli-viken, v. om Neapel. Dess stränder användes i forntiden till begrafningsplats. Folktron satte den i förbindelse med underjordens flod Acheron. Fusel (af tyskt ursprung), finkel; dålig tobak; underhaltig vara. Fu'seli, J. H. Se Füssli 4. Fushiki [fuʃiki], hamnstad i japanska prov. Echiu, på ön Nippon, vid floden Shirakava. Omkr. 20,000 inv. F. och dess hamn Shinminato öppnades 1889 för främmande fartyg. Fushimi [fuʃi-], hamnstad i japanska prov. Yamashiro, i södra delen af ön Nippon, vid högra stranden af Ujigava. 21,515 inv. (1899). Viktig såsom förstad till Kioto, Otsu och Nara. Slaget vid F. (1868) afgjorde taikunatets öde i Japan. J. F. N. Fusicladium, bot., namn på konidieformer af svampsläktet Venturia, hörande till pyrenomyce-terna. Hithörande arter lefva parasitiskt på växters blad, grenar och frukter och framkalla på äpple- och päronträd sjukdomen fruktskorf (se d. o.). Svampens olivgröna mycelium utbreder sig strålformigt i växtens öfverhud, som sönder-spränges. Sjukdomen bekämpas genom besprutning med bordeauxvätska (se d. o.). G. L-m. Fusiform, anat. Se Spolformig. Fusijama. Se F u j i y a m a. Fusiljering. Se F y s i l j e r a. Fusiljärer. Se Fysiljärer. Fusinato [fosinätå], Arnaldo, italiensk skald, f. 1817 i Schio, ej långt från Vicenza, d. 1888 i Verona, egnade sig åt advokatyrket och tog som varm frihetsvän liflig del i de politiska rörelser, som före-gingo resningen 1848, då han slöt sig till de mot Österrike kämpande friskarorna och utmärkte sig vid flera tillfällen. Han gifte sig 1856 med skaldinnan Erminia Fua (se F u ä - F u s i n a t o, Erminia). I dikten Tre ritratti betecknar han som sin "ledare och mästare" den toskanske skalden Antonio Guadag-noli, med hvilken han lyckligt täflar i den lekande, lätt persiflerande tonen, medan han alltid är honom öfverlägsen i tolkningen af allvarliga stämningar, l några af sina satiriskt hållna bilder erinrar han något om Giusti, t. ex. i La donna romantica, ett sidostycke till Giustis "Il giovinetto", eller La necrologia, som synes inspirerad af Giustis "Il mementomo". F:s poesi erbjuder flera karakteristiska bilder från 1840-talets Venetien, bland hvilka den humoristiska teckningen af universitetslifvet i Lo studente di Padova vunnit välförtjänt popularitet, fastän den från intresseradt håll vid sitt första framträdande möttes af ett ogillande, hvilket föranledde förf. att i poemet Un atto di contrizione göra en skämtsam afbön. Stundom, såsom i Il cattivo operaio, framträder i F:s poesi tendensen alltför blottad, och i några dikter förflyktigas stämningen genom en nyktert moraliserande afslutning. Poesie complete di A. F. utgåfvos 1868 (flera senare uppl.) samt Poesie di A. F. illustrate 1873. Hj. Sdg. Fusinoki, bot. Se Chamæcyparis. Fusion (fr. fusion, af lat. fundere, gjuta), gjutning, smältning; sammansmältning af olika frågor, olika intressen, skilda politiska partier o. s. v. Med detta ord betecknas särskildt de försök, som efter 1848 gång på gång gjordes i Frankrike att förena legitimister och orleanister till ett parti. -- Fusionist, anhängare af en fusionspolitik. -- Fusionistisk, som har afseende på en fusion. Fuskare. Se Bönhas. Fuss [fos], ty., fot, tyskt längdmått af växlande storlek: i Preussen (den s. k. rhenländska foten) = 0,3138 m., i Österrike = 0,316 m., i Rhenpfalz = 0,333 m. (i det öfriga Bajern = 0,2918 m.), i Baden och Schweiz = 0,3 m. Fuss [fos], Nikolaus von, schweizisk matematiker, f. 1755 i Basel, d. 1826 i Petersburg, blef 1776 adjunkt och 1784 led. af vet. akad. i Petersburg (hvars ständige sekreterare han var från 1820) samt professor vid ryska kadettskolan och 1797 professor vid marinkåren. F. var led. af svenska Vet. akad. och Vet.-soc. i Uppsala. F. inlade stor förtjänst om ordnandet af Rysslands högre undervisningsväsen. Hans många vetenskapliga afhandlingar beröra olika grenar af teoretisk och tillämpad matematik samt astronomi äfvensom bank- och försäkringsväsendet. K- L.* Fust (af lat. fustis, trä). 1. Skpsb., ett slags fartyg. Redan under 13:e årh. förekom under