Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 121-122 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Futa Toro ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

invandrade hit från Massina i slutet af
1700-talet och underkufvade eller fördrefvo
landets förra invånare, de till mandinka
hörande dschalonkerna. I spetsen för staten
står en hvartannat år vald "almami",
som krönes i Fulbes heliga stad Fugumba.
Hufvudstad är Timbo med omkr. 1,500 inv.

(J. F. N.)

Futa Toro, fransk skyddsstat i Väst-Afrika, på
Senegals vänstra strand från Walo till Bondu, 350
km. långt, med omkr. 175,000 inv., dels fulbe,
som eröfrade landet för omkr. 400 år sedan, dels
s. k. toucouleurs, blandningsfolk mellan dem
och urbefolkningen. Landet är mestadels jämnt
och rikt på tamarinder. Det producerar hirs,
jordnötter, förträfflig boskap och små hästar.

(J. F. N.)

Futhark l. Futhork kallas runalfabetet efter de
6 första bokstäfverna däri (f, u, þ [th], a [yngre o],
r, k). Jfr Alfabet. Den äldsta runfutharken, eller
den samgermanska runraden, bestod af 24 mynder
("tecken för ljud"), ordnade på följande sätt i 3
afdelningar ("ätter"):

ᚠ

ᚢ

ᚦ

ᚨ

ᚱ

ᚲ

ᚷ

ᚹ

᛬

ᚺ

ᚾ

ᛁ

ᛃ

ᛇ

ᛒ

ᛉ

ᛊ

᛬

ᛏ

ᛒ

ᛖ

ᛗ

ᛚ

ᛜ

ᛟ

ᛞ

f

u

th

a

r

k

g

w

h

n

i

j

eu

p

-r

s

t

b

e

m

l

ng

o

d

Hvad som föranledt denna stora olikhet mot öfriga
semitisk-latinska alfabet i fråga om tecknens
ordningsföljd, är ännu alldeles okändt. Den äldsta
runfutharken finnes inristad på en brakteat från Vadstena, på
Kylfver-stenen på Gottland, på Charnay-spännet (se
d. o.) samt på ett knifblad af järn, funnet i Thames.
Den vanliga yngre runfutharken, eller den särskildt
nordiska runraden, bestod, länge af följande 16
tecken, likaledes ordnade i 3 ätter, nämligen:

ᚠ

ᚢ

ᚦ

ᚭ

ᚱ

ᚴ

᛬

ᚼ

ᚾ

ᛁ

ᛅ

ᛋ

᛬

ᛏ

ᛒ

ᛉ

ᛚ

ᛦ

f

u

th

a(o)

r

k

h

n

i

a

s

t

b

m

l

-r(y).

Senare flyttades l framför m såsom i latinska
alfabetet. Ett antal nya tecken lades senare till dessa.
Se Runor.

Fr. L–r.*

Futhork. Se Futhark.

Futil (lat. futilis), obetydlig, futtig, lumpen,
värdelös, intetsägande. — Futilitet, lappri,
futtighet.

Fu-tschóu (Futsjeu, på ortsdialekten
Hoktschiu), hufvudstad i kinesiska prov. Fukien, på
vänstra stranden af den segelbara floden Min, omkr.
32 km. från dess mynning. Omkr. 625,000 inv.,
däraf 10,000 mandschuer, som bo i en särskild
stadsdel, omgifven af en mur, och 200 européer, som bo
i förstaden Nantai på högra flodstranden. Den
egentliga staden, som ligger 4 km. från flodens norra
strand, omgifves af en med höga torn
försedd mur, utanför hvilken ligga vidsträckta
förstäder. Floden vimlar af flytande bostäder,
och öfver den går en 301 m. lång bro. Säte för
viceguvernören öfver provinserna Fukien och
Tschekiang. Flera viktiga missionsanstalter
(den äldsta stiftad 1846). Arsenalen (grundlagd
1867 och byggd af franska ingenjörer) ligger
omkr. 3 km. nedanför staden, där de större
fartygen vanligen ankra. Fabriker för siden-
och ylleväfnader samt papper; skeppsvarf. Den
förr mycket betydande tehandeln har på senare
år gått tillbaka. 1905 var in- och utförselns
hela värde 30,6 mill. kr. Sjöfarten omfattade
1901 628 fartyg om 852,000 ton. — F. öppnades
1842 för européerna. 24–28 aug. 1884 förstörde
en fransk flotta under Courbet arsenalen samt
den i Minfloden liggande kinesiska flottan.

(J. F. N.)

Futs i futs, bygnk. Se Fog, sp. 707.

Futsjeu. Se Fu -tschóu.

Futterer [fo’t-], Karl Josef, tysk geolog,
f. 1866 i Baden, d. 1906, sedan 1897 professor
i geologi och paleontologi vid tekn. högskolan i
Karlsruhe, deltog 1897–99 i Holderers expedition,
den första tyska vetenskapliga, genom Asien
från v. till ö., hvarigenom han inlade stora
förtjänster om särskildt Tibets och det inre
Kinas geologiska och geografiska undersökning. Af
reseskildringen, Durch Asien etc., utgaf han
endast 1:a och en del af 3:e bandet (1901–03).

Futural. Se Futurum.

Futurum (lat., "blifvande"), språkv., den
tempusform af verbet, hvilken uttrycker
tillkommande tid. I sanskrit och litauiska —
samt i ett enstaka fornslaviskt ord — finnes
futurum i en form, som hänvisar på gemensamt
ursprung, hvarför man antar, att det grundspråk,
som är de indoeuropeiska språkens upphof,
egt futurum. Senare futurala bildningar äro
formerna på -so i grekiskan och de på -am
och -bo i latinet. Nygrekiskan har ej bevarat
detta futurum, och de romanska språken, där
latinets futurum ej stannat kvar, ha bildat
nya futurala former, t. ex. franskans aimerai,
[jag] skall älska (af aimer, att älska, och
ai = jag har). Redan i de äldsta germanska
språken får presens uttrycka tillkommande tid;
dessutom begagnas i många fall "hjälpverb",
d. v. s. kategorien tillkommande tid uttryckes
medelst omskrifning, ej böjning. Sådana hjälpverb
äro i tyskan werden, i engelskan shall och
will. I svenskan, där framtid vanligen
uttryckes genom presens, begagnas äfven
omskrifning med kommer att eller skall jämte
infinitiv. Betydelsen hos futurala former
eller omskrifningar är ofta voluntativ
(stundom kallad viljefuturum). Stundom
kallas futurum äfven futurum simplex
("enkelt f.") i motsats mot futurum exactum
(se d. o.). Jfr J. A. Afzelius, "Öfversikt af
futurum och konditionalis i svenskan" (1906). —
Adj. Futural.

R–n B.

Futurum exactum (lat., "fullbordadt f."),
språkv., verbform, som betecknar fullbordad
handling i tillkommande tid. Svenskan uttrycker
detta med presens (jag gör färdigt, innan jag
går), supinum (jag går, när jag gjort färdigt)
eller omskrifningar.

R–n B.

Futurum simplex. Se Futurum.

Fux, da. Se Fuks.

Fux (af ty. fuchs, räf), häst, som till färgen
är röd med man och svans antingen af samma färg
som kroppen eller ljusare, ofta gråaktig eller
nästan rent hvit. Fuxfärgen förekommer i flera
olika nyanser, af hvilka en del fått särskilda
benämningar, t. ex.: sotfux, mörkt röd, nästan
svart, med ett skimmer i rödt, och man och svans
vanligen af samma färg som kroppen eller ljusare,
chokladfux, mera brunaktig, ofta äppelkastad,
med ljus man och svans, svettfux, tämligen
mörkt röd med gråaktig man och svans, mörkfux,
rent röd med man och svans af samma färg,
stundom med stark glans, nästan metallglänsande
(guldfux), samt slutligen ljusfux, gulröd med
ljus, nästan hvit man och svans.

E. T. N.

Fux [foks], Johann Joseph, österrikisk
musiker, f. 1660 i Steiermark, d. 1741 i Wien, blef
därstädes 1696 organist, 1698 hofkompositör och 1715

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>