137 Fyrfärgstryck-Fyrkant 138 Fyrfärgstryck. Se Färggravyr. Fyrgälar, zool Se Blöt d j ur, sp. 831. Fyrhornade antilopen. Se A n t i l o p e r. Fyrhändta däggdjur, zool. Se P r i m a t e s. Fyrhögarna (Corpus quadrigeminum 1. Corpora quadrigemina), anat., kallas det hjärnparti, som ligger omedelbart bakom synhögarna, med anledning däraf, att det är försedt med två par halfklotformiga uppdrifningar, två främre och två bakre. Se vidare Hjärnan. E. Hgn. Fyringenjörkontoret, en afdelning af Lotsstyrel-sen, med hufvudsakligt uppdrag att uppgöra förslag till samt utföra eller öfvervaka nybyggnader och förbättringar af lotsverkets fyrar och andra byggnader. A. G. Fyrirmaör, isl. Se G o d e. Fyrisvall (isl. Fýrisvellir) hette enligt isländska sagor slätten vid Uppsala längs ån, som i slutet af 1600-talet kallades Fyris-ån, men dittills hetat Sala-ån. I fsv. finnes af hithörande blott Førisæng som namn på den kungsgård, som låg på Islandet i Uppsala, och på den müslånga ängsmarken utmed ån. Troligen hette denna slätt i äldre tid Fȳri, då denna form i betydelsen F. förekommer på en runsten vid Högby i Östergötland från omkr. 1000. Detta namn, som sammanhänger med isl. fyrva, "blifva ebb", afser den tidvis öfversvämmade sankmark, hvaraf sjöarna Öfre och Nedre Föret äro rester, och troligen har isl. Fýri samma betydelse. Enligt sagan strödde Rolf Krake guld på F., för att de förföljande svearna, konung Adils' män, skulle hindras genom dess uppsamlande, hvarför de isländske skalderna kalla guldet Fyrisvalls säd eller Rolf Krakes säd. På F. stod sannolikt omkr. 988 det ryktbara slag, i hvilket Erik Segersäll besegrade sin brorson Styrbjörn Starke, som stupade. B-e. Fyrisvand l. Fyrrisvand [-vann], en af de största insjöarna i Öfre Telemarken, i Norge. Längd 27 km. Ytinnehåll 54 kvkm. Höjd öfver hafvet 270 m. Y. N. Fyrisån (se Fyrisvall), Upplands största vattendrag, har sitt ursprung i Rasbokils sockens norra skogstrakt, flyter först åt n. till Film och Dannemora, upptagande vattnet från många smärre sjöar, därefter i sydlig hufvudriktning genom Upplandsslätten och Uppsala stad samt utmynnar efter 72 km. lopp i Mälarfjärden Ekoln vid Flottsund, fordom Flötsund. Ån upptager med sina tillflöden -- Tensta- l. Vendelsån, Björklingeån och Jumkilsån från v., Fundboån, i sitt nedre lopp kallad Säfjaån, från ö. -- ett vattenområde af 1,960 kvkm. (däraf 2,8 proc. sjöar), men dess vattenmassa är likväl ej synnerligt betydande, utom vid höst- och vårfloderna eller under ovanligt våta somrar, då öfversvämningar förekomma i lågt belägna trakter och då den framrinnande vattenmängden uppgår till 100--130 kbm. per sekund. Totala fallhöjden är 30 m. Ån är segelbar från mynningen till Uppsala (8 km.) för 2,4 m. djupgående fartyg samt 8 km. ofvanför Uppsala för pråmar. -- Om den 1857 öfver Fyrisåns dalbäcken af A. Erdmann utgifna färgtryckta geologiska kartan och dess betydelse se Erdmann 1. (Wbg.) Fyrk (platt-ty. verdink, verink, fda. firik, ferchen], egentl. "en fjärdedel", ett silfvermynt under senare delen af medeltiden och under 1500-talet, i Danmark = 1/4 skilling, i Sverige, där det med säkerhet präglades under 1400-talet och förra hälften af 1500-talet, = 1/4 öre l. 1/2 örtug. I Sverige motsvarade fyrken egentligen 4 "penningar", stundom 6, och innehöll från 0,372 gr. till 0,243 gr. fint silfver och växlade i värde från 5,84 till 3,32 öre i vår tids mynt. Fyrk, förv. Fyrk är enligt k. förordn. om kommunalstyrelse å landet af 21 mars 1862, § 58, sådan denna erhållit förändrad lydelse genom lagen 2 april 1898, den norm, enligt hvilken kommunalutskylder å landet skola utgöras. Det antal fyrkar, som blifvit en till kommunen skattskyldig påförd, kallas hans fyrktal, och åtgärden, hvarigenom fyrktalet bestämmes, benämnes fyrktalssättning. Denna skall verkställas af kommunalnämnden. Öfver fyrktalssättningen skall upprättas en särskild längd, fyrktalslängd, af beskaffenhet och innehåll, som ett lagen 9 nov. 1900, angående ändring af förstnämnda k. förordn., bifogadt formulär närmare utvisar. Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas debitering, utgör tillika kommunens röstlängd. -- Till beräkningsgrund för fyrktalssättningen tjänar den bevillning enligt gällande förordn. om bevillning af fast egendom samt af inkomst (jfr Bevillning), som skattskyldige, jämlikt senast fastställda taxeringslängder, till staten erlägga, sålunda att för hvarje beskattningsföremål påföres en fyrk för bevillning till belopp af 1 t. o. m. 10 öre, två fyrkar för bevillning utöfver 10 t. o. m. 20 öre, tre fyrkar för bevillning utöfver 20 t. o. m. 30 öre o. s. v. För jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej erlägges, påföres fyrktal efter det belopp, som, därest bevillning för densamma enligt gällande förordn. ang. bevillning af fast egendom samt af inkomst skulle utgå, på grund af taxeringsvärdet svarar mot sådan bevillning; inkomst af arrende för sådan fastighet sättes däremot ej i fyrktal. Hvad sålunda stadgats, gäller jämväl kronopark, som bildats vare sig af mark, som åt kronan inköpts efter 1874 års början, eller af staten tillhörig jordbruksdomän eller del af sådan. I fråga om löntagare, som tillika innehar boställe, skall bevillningen för inkomst från bostället, hvilket, enligt ofvan angifna grunder, bör särskildt sättas till fyrktal, naturligtvis icke vid fyrktalssättningen för den öfriga lönen tagas i beräkning. Enligt det vid 1907 års riksdag villkorligt antagna förslaget till ändringar i den kommunala rösträtten kommer fyrktalsberäkningen att upphöra och å landet liksom i stad röstvärdet att beräknas för en hvar röstegande i förhållande till den sammanlagda inkomst, för hvilken han är pliktig erlägga kommunalutskylder. -- Ang. Dalarna äro särskilda stadganden gifna genom k. brefvet 3 mars 1865. -- Om den särskilda vägfyrktalssättningen för vägskattens utgörande se Väghållningsskyldighet. A. Th. S. (G. T.) Fyrkant. 1. Krigsv, (fr. carré), den slutna uppställning, med front åt alla sidor, som infanteri intager för att möta anfall af kavalleri. Särskilda fyrkantsformeringar förekommo först under linjar-taktikens dagar, i 18:e årh., då kavalleriet blef mera rörligt och dess anfall farligare än förut. Under Bonapartes fälttåg i Egypten (1798) bildade hela divisioner stora fyrkanter, med artilleriet i hörnen och trängen i midten. I denna formering måste man marschera långa sträckor för att skydda sig mot fiendens kringsvärmande kavalleri. Såsom marsch-formering nyttjades fyrkanten senare af fransmännen