145 Fürstenberg-Fyrtaktprincipen 146 af skolväsendet, grundandet af en militärakademi, införandet af en medicinalordning (den första i sitt slag i Tyskland) och stiftandet af ett fullständigt universitet i Münster. En staty öfver honom restes 1875 i Münster. Jfr Esch, "Franz von F." (i "Bibliöthek der katholischen pädagogik", bd IV, 1891). - 2. Franz Egon, grefve von F.-Stamm-heim, politiker, f. 1797, d. 1859, upphöjdes 1840 i grefligt stånd. Han är bekant såsom en varm vän af den kyrkliga konsten, bidrog verksamt till färdigbyggandet af Köln domen och lät uppföra den mycket beundrade Apollinariskyrkan vid Eemagen. F. tillhörde den strängt katolska och politiskt konservativa riktningen. Såsom medlem af preussiska herrehuset tillhörde han det feodala partiet och kämpade i första rummet för den katolska kyrkans intressen. Hans son Gisbert, grefve von F.-Stammheim, f. 1836, medlem på lifstid af preussiska herrehuset, är för närvarande hufvudman för ätten F:s rhenländska linje. (V. S-g.) Fürstenberg, Pontus, konstfrämjare, kommunalman, f. 4 okt. 1827 i Göteborg, d. där 10 april 1902, var 1853-81 etablerad där som köpman och fabrikör och deltog i det kommunala lifvet som stadsfullmäktig, medlem af Handelsföreningens fullmäktige m. m. Det är dock hufvudsakligen som mecenat han gjort sig bekant. Som konstfrämjare står han främst bland svenskar under senare hälften af 1800-talet, och han bildade den yppersta konstsamling, som vid århundradets slut fanns i någon svensk privatmans ego. Hans giftermål 1880 med Göthilda Magnus satte honom i tillfälle att använda stora summor till inköp af konstverk. Redan förut hade han dock förvärfvat några dylika, bl. a. Alexander Carlssons bronsvas med dansande backanter. Han byggde en gallerivåning till sitt hus i Göteborg, och 1885 invigdes det Furst enberg-ska galleriet: lokalen blef sedermera ytterligare utvidgad. Vid F:s död räknade samlingen vid pass 250 nummer. Bland där representerade svenska konstnärer märkas Hasselberg (statyerna "Snöklockan", "Grodan", "Näckrosen", alla i marmor), I. Fallstedt, Kr. Eriksson, Edv. Bergh, R. Bergh ("Nordisk sommarkväll" m. fl.), prins Eugen ("Skogen"), Birger (flera nummer), Ekström, Hagborg, Hermelin, Höckert ("Eättvikskulla vid spiseln"), E. Jansson, Josephson (flera), Kreuger, Krön berg, K. Larsson (dekorativa målningar, flera porträtt), Liljefors ("Ufven" m. fl.), Sager-Nelson, Nordström, Pauli, Salmson, Saloman, Skånberg, Thegerström, Wahlberg (flera landskap), A. Wallander, Zorn ("Natteffekt" m. fl.). Af grannländernas konstnärer voro representerade Edelfelt ("På hafvet"), Gude, Kröyer, Lindholm, J. Paulsen, Thaulow, Weren-skiold, Hammershöj, St. Sinding, Syberg, Zahrt-mann. Dessutom funnos af andra länders konst en Böcklin ("Faun och nymf") och flera franska verk, skulpturer af Carriës, Dampt, Paul Dubois, Mercié, Saint Marceaux, målningar af R. Collin, Besnard, Pointelin, Cazin, Dantan, Lhermitte, Prinet, Raf-faelli, Gaugin. Fürstenbergska galleriet, som dagligen var tillgängligt för allmänheten, gaf en förträffligt belysande öfverblick af utvecklingens gång inom den skandinaviska konsten under 1800-talets sista fjärdedel, och snart sagdt alla där företrädda konstnärer voro representerade af sina bäst karakteriserande verk. Framför allt hade de riktningar, som företräddes af Konstnärsförbundet, i F. sitt starkaste stöd. Förutom de konstverk, som han förvärfvade för egen del, inköpte han och skänkte vid olika tillfällen betydande verk till Göteborgs museum (Hasselbergs "Farfadern" i marmor, R. Berghs "Min hustru", Kröyers "Messalina" m. fl.) och till Nationalmuseum (Kr. Erikssons "Linné" m. fl.), bekostade dessutom. väggmålningar i Göteborgs realläroverk (af Callmander), i Elementarläroverket för flickor (af K. Larsson), i Göteborgs museum (af G. Pauli). Han skänkte Hasselbergs i Brunnsparken uppställda fontän till staden och gaf grundplåten till Valands hus med konstutställningslokal m. m. Han gaf äfven vid många tillfällen ett frikostigt handtag åt allmännyttiga företag både inom och utom Göteborg samt gjorde testamentariska dispositioner för välgörande ändamål till omkr. 450,000 kr. Han blef 1885 hedersled, af Akademien för de fria konsterna, 1898 led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg och 1900 filos. hedersdoktor vid Lunds universitet, var led. af Göteborgs museistyrelse, ordf. i Göteborgs konstförening och dess styrelse m. m. Sitt hus och sina konstsamlingar hade han testamenterat till Göteborgs stad. Fürstenbergska galleriet är nu införlifvadt med stadens museum, där det bildar en särskild afdelning. En samling fotografier af galleriets konstverk utfördes genom egarens försorg af A. Jonason. Se uppsatser af G. Nordensvan i "Nord. tidskrift", 1893, och G. Pauli i "Ord och bild", 1902. G-g N. Fürstenbergska galleriet. Se Fürstenberg, P. Fürstenbergs vätgaselddon. Se Elddon, sp. 164. Fürstenwalde, stad i preussiska reg.-omr. Frankfurt (Brandenburg), vid Spree. 20,489 inv. (1905). Tillverkning af stärkelse och träättika, elektriska lampor, torpeder, järn- och yllevaror, tegel och kalk. Stora kvarnar. " (J. F. N.) Fyrstrukna oktaven, mus. Se Oktav. Fyrsträng, sjöv., smäcker lina, som begagnas till att affyra kanoner ombord. ~ Fyrstyckad sköld, her., en sköld, hvilken är både ginstyckad och styckad (se fig.). Se G i n -styckad sköld och Styckad sköld. Fyrtaktprincipen, mek., en af Beau de Rochas angifven arbets-princip, enligt hvilken vissa med cylinder och kolf försedda värmemotorer, såsom gas-, fotogen- och Fyr8fcyckad Bköld. spritmotorer, äro anordnade. Uti en enligt denna princip konstruerad motor är hvarje fullständig arbetsperiod indelad i fyra "takter". Med en takt förstås ett enkelt kolfslag eller kolfvens rörelse i arbetscylindern från den ena vändpunkten till den andra. Under första takten insuges bland- O. E. G. N.*