Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fåglar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmågan att hitta samma flyttningsvägar, är
ännu oklart.
I Sverige ha anträffats öfver 300 arter, af
hvilka öfver 220 häcka inom landet.
Från historisk (geologisk) synpunkt äro fåglarna
den yngsta ryggradsdjursklassen. Den äldsta kända
medlemmen, Archæopteryx (se d. o.), uppträder
först i juraperioden. Luckan mellan denna och
de moderna fåglarna utjämnas delvis genom de i
Nord-Amerikas kritformation funna tandfåglarna,
som förutom genom närvaron af verkliga tänder i
käkarna äfven genom några andra karaktärer ännu
bevara drag af kräldjursorganisationen. Måhända
redan under kritperioden och säkert under den
äldsta tertiärtiden (eocen) uppträda former,
som tvångslöst kunna infogas i de för de nu
lefvande fåglarna uppställda grupperna. Dessa de
äldsta tertiärfåglarna äro bl. a. strutsfåglar,
andfåglar, storkfåglar, dagroffåglar.
Fåglarnas systematik, försåvidt därmed af
ses ett uttryck för denna djurgrupps inbördes
släktskapsförhållanden, erbjuder på grund af
organisationens stora enformighet betydliga
svårigheter. Det i våra faunistiska handböcker
vanligen följda systemet ansluter sig väsentligen
till det af W. Lilljeborg (1860) uppställda och
har beträffande de större grupperna följande
utseende:
Underklass I: Natatores, simfåglar.
Ordning 1: Pygopodes, gumpfotade fåglar.
» 2: Longipennes, måsfåglar.
» 3: Steganopodes, pelikanfåglar.
» 4: Lamellirostres, andfåglar.
Underklass II: Cursores, springfåglar.
Ordning 5: Grallæ, vadare.
» 6: Brevipennes, strutsfåglar.
» 7: Gallinæ, hönsfåglar.
Underklass III: Insessores, sittfåglar.
Ordning 8: Pullastræ, duffåglar.
» 9: Accipitres, roffåglar.
» 10: Strisores, skärrfåglar.
» 11: Zygodactyli, partåiga fåglar.
» 12: Passeres, tättingar.
Genom att fullständigare taga hänsyn till de
olika fågelgruppernas anatomiska byggnad har
uppfattningen af deras genetiska samband i
väsentliga afseenden blifvit en helt annan
än den, för hvilken de äldre, företrädesvis
på yttre, oftast rent adaptiva karaktärer
uppbyggda systemen äro ett uttryck. Ur
denna synpunkt bildar Fürbringers (se denne)
stora arbete (1888) epok i den vetenskapliga
ornitologien. Hans system, som stöder sig
på djupgående, målmedvetna undersökningar af
organisationen hos ett mycket stort antal fåglar,
är väl det första, som kan göra anspråk på att
kallas genealogiskt, äfven om, såsom han själf
framhåller, släktskapsförhållandena af ett ej
ringa antal former ännu äro mycket oklara. Här
lämnas en öfversikt af det i nära anslutning till
Fürbringers af Gadow (1895) uppställda systemet
jämte antydan om, hvilka mera kända fågelgrupper
de ifrågavarande kategorierna innesluta:
Underklass I: Archæornithes omfattar: Archæopteryx.
» II: Neornithes.
Afdelning A: Neornithes Ratitæ.
Ordning 1: Ratitæ omfattar lefvande och utdöda strutsfåglar.
Ordning 2: Stereornithes omfattar några delvis ofullständigt kända eocena fåglar.
Afdelning B: Neornithes Odontolcæ.
Ordning 3: Hesperornithes omfatta två släkten ur kritformationen.
» 4: Enaliornithes
Afdelning C: Neornithes Carinatæ.
Ordning 5: Ichthyornithes omfattar fåglar ur kritformationen.
» 6: Colymbiformes omfattar doppingar och lommar.
» 7: Sphenisciformes omfattar pingviner.
» 8: Procellariiformes omfattar stormfåglar.
» 9: Ciconiiformes omfattar pelikanfåglar, hafssulor, hägrar, storkar, flamingos, m. fl.
» 10: Anseriformes omfattar andfåglar m. fl.
» 11: Falconiformes omfattar dagroffåglar.
» 12: Tinamiformes.
» 13: Galliformes omfattar hönsfåglar m. fl.
» 14: Gruiformes omfattar sumphöns, tranor, trappar m. fl.
» 15: Charadriiformes omfattar brockfåglar, måsartade fåglar, alkor, dufvor m. fl.
» 16: Cuculiformes omfattar gökfåglar, papegojor, m. fl.
» 17: Coraciiformes omfattar blåkråkor, kungsfiskare, biätare, härfåglar, ugglor, nattskärror, tornsvalor, kolibrifåglar, hackspettar m. fl. (omfattar nästan alla Coccygomorphæ, en af Huxley uppställd ordn.).
» 18: Passeriformes omfattar det stora flertalet af de äldre systemens ordning Passeres.
Vetenskapen om fåglarna kallas ornitologi.
Ur den ofantligt rika litteraturen framhålla vi
följande nyare arbeten: H. Gadow, "Die vögel"
(i Bronns "Klassen und ordnungen des thierreichs"
1891–95), M. Fürbringer, "Untersuchungen zur
morphologie und systematik der vögel" (2 bd,
1888), A. H. Evans, "Birds" (1900), A. Newton
och H. Gadow, "A dictionary of birds" (1893–96),
R. B. Sharpe, "A handlist of the genera and
species of birds" (1899–1903; ofullb.), M. Foster
och F. M. Balfour, "The elements of embryology"
(1883), M. Duval, "Atlas d’embryologie" (1888),
A. Milne-Edwards, "Recherches anatomiques et
paléontologiques pour servir à l’histoire
des oiseaux fossiles de la France" (1866–71),
O. C. Marsh, "Odontornithes. A monograph of
the extinct toothed birds of North America"
(1880), A. Brehm-Pechuel-Loesche, "Tierleben;
Die vögel" (1891–92), J. Palmén, "Om foglarnas
flyttningsvägar" (1874). Rörande den svenska
faunans fåglar hänvisas till S. Nilsson,
"Skandinavisk fauna. Foglarna" (2 bd, 4:e uppl.,
1858), M. Körner, "Illuminerade figurer till
Nilsson’s Skandinaviens fauna" (1832) och
"Skandinaviska foglar tecknade efter naturen"
(1839–46), A. E. Holmgren, "Skandinaviens fåglar"
(2 bd, 1867–71), C. K. Sundström, "Fauna öfver
Sveriges ryggradsdjur" (1877), A. Carlson,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>