"Sveriges fåglar" (1894), Chr. Aurivillius, "Svenska fåglarna" (1894), G. Kolthoff och L. A. Jägerskiöld, "Nordens fåglar" (ny uppl. af C. J. Sundevalls "Svenska fåglarna", 1895-98). L--e. Fåglum, socken i Skaraborgs län, Barne härad. 2,294 har. 684 inv. (1906). Annex till Lekåsa, Skara stift, Vånga kontrakt. Fåhræus, släkt, härstammande från handlanden i Visby Olof Rasmusson (1680-1728), som efter sin födelsesocken, Fårö, tog sig namnet F. Två af hans sonsons, handlanden Karl Niklas F:s, söner, tvillingbröderna Olof Immanuel (se F. 1) och Johan Fredrik (se F. 2) blefvo adlade, den förre 1842, den senare 1857, och stamfäder för hvar sin ätt. 1. Olof Immanuel F., statsråd, vetenskapsman, f. 23 mars 1796 i Slite på Gottland, d. 28 maj 1884 i Stockholm, blef 1810 student i Uppsala, där han 1815 aflade kansliexamen, och tjänstgjorde sedermera i Kammarexpeditionen och Generaltulldirektionen, där han 1825 utnämndes till kamrerare vid revisionskontoret. S. å. blef F. sekreterare i den svensknorska kommittén för utarbetande af ny författning ang. Sveriges och Norges inbördes handels- och sjöfartsförhållanden. 1826 utnämndes han till chef för Västra tulldistriktet, förordnades 1830 att utarbeta förslag till nytt reglemente för tullförvaltningen, 1834 till led. i kommittén för tullförfattningarnas öfverseende, 1837 att å svenska regeringens vägnar deltaga i underhandlingarna med de af danska regeringen förordnade kommissarierna för vidtagande af åtgärder för reglerande af de bägge rikenas ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden samt 1839 och 1847 till led. af tulltaxekommittén. 28 mars 1840 utnämndes F. till statsråd och 16 maj s. å. jämväl till chef för Civildepartementet. I denna egenskap var han 1845 konungen följaktig under dennes vistelse i Norge och hade då jämväl handläggningen af Utrikesdepartementets ärenden sig anförtrodd. Såsom medlem af interimsregeringen 1845-47 förestod han jämte eget departement äfven Finans- och 1847 jämväl Ecklesiastikdepartementet. Såsom civilminister egnade F. sig i början förnämligast åt ordnandet af de till hans departement hörande undervisningsverken, främjandet af de allmänna kommunikationsanstalterna och förenkling af förvaltningsformerna. De första landtbruks- och navigationsskolorna inrättades, Landtbruksakademien omorganiserades, och Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader organiserades (1841). Bland lagstiftningsreformer, till hvilka F. i högre mån medverkade, märkas skjutsningsbesvärets lättande genom införande af entreprenader (1844) och de nya handels-, fabriks- och handtverksordningarna, genom hvilka skråinrättningarna upphäfdes (1846). F. kontrasignerade vidare oktrojen på den första järnvägsanläggningen i Sverige (1845). 1847 afgick F. från statsrådsämbetet och utnämndes till landshöfding i Göteborgs och Bohus län, från hvilket ämbete han på egen begäran erhöll afsked 1864. 1865--75 var han led. af Serafimerordensgillet. -- 1842 upphöjdes F. i adligt stånd och bevistade därefter såsom led. af Ridderskapet och adeln de åtta sista ståndsriksdagarna. 1867--78 var han, för Göteborgs och Bohus län, led. af Första kammaren, under hvilken tid han 1868--72 och under slutet af 1875 års riksdag var vice talman, 1867 led. af statsutskottet och 1867-71 ordf. för fullmäktige i Riksbanken. Såväl på Riddarhuset som i Första kammaren vägde F :s ord tungt i vågskålen. -- F. har såsom forskare och författare på det naturvetenskapliga området, i synnerhet inom entomologien, vunnit ett namn långt utom fäderneslandets gränser och gjort sig känd äfven såsom politisk och nationalekonomisk skriftställare. F. var led. af Vet.- o. vitt.- samh. i Göteborg (1831; hedersled. 1841) och af Vet. akad. (1840), som 1889 lät prägla en medalj öfver honom, samt hedersled, af Vet. soc. i Uppsala (1845), af Landtbruksakad. (1848), af Vitt. hist. o. ant. akad. (1870) och af Fysiogr. sällsk. i Lund (1878). 1877 utnämndes han till filos. hedersdoktor i Uppsala. - Bland F:s tryckta skrifter märkas Genera et species curculionidum (jämte C. J. Schönherr, 1833--45), Insecta Caffrariæ (jämte Boheman, 1848- 57), Ytterligare bidrag till det hvilande representationsförslagets granskning af tvänne reformvänner (anonymt; 1865), Coleoptera Caffrariæ (i "Öfversigt af Vet. akad:s förhandl." 1870--72), Om arternas härledning i djurriket (i "Svensk tidskrift", 1874), Om transformationsteoriens stöd af embryologiska iakttagelser (i "Sv. tidskrift", 1876) och Skildringar ur det offentliga lifvet (1880), viktiga bidrag till samtidens historia. 2. Johan Fredrik F., den föregåendes tvillingbroder, statsråd, f. 23 mars 1796 i Slite på Gottland, d. 6 febr. 1865 i Stockholm, blef 1810 student i Uppsala, tjänstgjorde sedan 1816 i Handels- och finansexpeditionen och i Generaltulldirektionen och blef, sedan det senare verket ombildats till Generaltullstyrelsen, 1825 sekreterare, 1826 andre departementschef och 1836 kanslidepartementschef därstädes samt förestod 1837--39, under fyra månader årligen, generaltulldirektörsämbetet. 1838 insattes han i kommittén för utredning rörande fattigvården i hufvudstaden, 1845 i kommittén för utarbetande af förslag till sockenstämmoförordning för Stockholm och 1847 i tulltaxekommittén. Vid 1844--45 års riksdag tjänstgjorde han såsom sekreterare i konstitutionsutskottet och började därmed sitt deltagande i det politiska lifvet. Antagligen i anledning af detta uppdrag förordnades F. 1846 till led. i kommittén för behandling af frågan om nationalrepresentationens ombildning, och denna senare omständighet bidrog icke osannolikt till, att han 23 sept. 1847 kallades till sin broders efterträdare såsom statsråd och chef för Civildepartementet,