Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 207-208 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fårsläktet ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fäbodvall i Orsa, Dalarna (korna på väg till skogen).

i skuld till detsamma för en stor del af dessa
visor och låtar, hvilka i all sin enkelhet
utgöra en verklig skatt. Äfven flera skalder,
särskildt nyare svenska

Fäbod i Orsa. T. h. mjölkstuga, t. v. eldstaden.

och norska folklifsskildrare, ha
med förkärlek behandlat detta ämne.
H. J. Dft.

Fäbodeskog, den vid fäbodställena i norra
delarna af riket belägna skogsmarken. Angående
dennas behandling vid laga skifte (se
Skifte af jord) äro särskilda föreskrifter
gifna i k. skr. 19 mars 1839 (för Gäfleborgs
län: om det antal skiften eller egostycken,
hvari skiftesdelegares lott må utläggas)
och k. kung. 18 febr. 1859 (för Stora
Kopparbergs län: under vissa förutsättningar
må delegares afrösningsjord läggas i tre
skiften: hemskog, fäbodeskog och utskog).
C. G. Bj.

Fäbodvall. Se Fäbod.

Fäderneslandet, konung Gustaf III :s valspråk.

Fäderneslandet. 1. En 1830-33 i Stockholm
utgifven officiös tidning. Se Crusenstolpe,
sp. 919. - 2. En radikal halfveckotidning, som
uppsattes i Lund 1852 och utgifves i Stockholm
sedan 1853. Tidningens förste redaktör, filos.
doktor N. R. Munck af Rosenschöld, sålde 1856
densamma till

boktryckaren J. F. Hagström (d. 1898), hvars
son,, godsegaren Fr. Hagström, numera är dess
egare. Tidningen har alltifrån början användt
det s. k. ansvaringssystemet. Flera af dess
ansvariga utgifvare ha (i synnerhet på 1850-
O-talen) åtalats-och bötfällts eller dömts
till fängelse. Den redigerades 1865-98 af
S. M. ödmann. Ledande politiska artiklar däri
ha skrifvits af bl. a. M. J. Crusenstolpe,
M. Bakunin, S. A. Hedin (1867) och under en lång
följd år af J. Mankell. Tidningens upplaga, är
f. n. (1908) 30,000-35,000 ex., af hvilka största
delen sälj es såsom lösnummer (prenumeranternas
antal uppgår till omkr. 2,500). Sitt nyhetsstoff
söker den hufvudsakligen bland skandaler inom
de högre-samhällskretsarna.

Fædrelandet, dansk tidning, började utgifvas
som veckoblad i sept. 1834 af professor
David och öfverlärare J. Hage samt väckte
snart uppmärksamhet genom skarp kritik och
kraftig uppmaning till allmännare deltagande
i offentliga angelägenheter. Från 7 dec. 1839
utkom det hvarje söckendag, under ledning af
David, B. Christenscn, Giödwad, Lehmann och
Wessely, men l apr. 1840 aflöstes David1 af
D. G. Monrad, och från 12 maj 1841 blef Ploug
ansvarig redaktör. Kort därefter drogo sig de
andre redaktörerna tillbaka, med undantag af
Giödwad (som kvarstod till 1877); de afgångne
redaktörerna verkade dock fortfarande såsom
medarbetare, liksom äfven Tscherning. Medan
veckobladet uteslutande behandlat politiska och
finansiella frågor, upptog dagbladet jämväl med
förkärlek de nationella spörsmålen. Under de
första åren af sin tillvaro förföljdes tidningen
med beslag och åtal, och dess-redaktörer dömdes
till censur, så att den stundom måste utgifvas
under andras namn (bl. a. J. A. Hansens). Under
Kristian VIII :s åttaåriga regering måste
tidningen betala omkr. 13,000 kr. i böter. I
början af 1848 innehöll F. de kraftigaste
protester (bl. a. af Madvig) mot regeringens
slesvig-holsteinska helstatsplan, och under
marsdagarna s. å. var F :s byrå samlingsplatsen
för de liberale ledarna, hvarför det också blef
marsministärens förtroliga organ. När

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>