för ett laxfiske, som 1660 och 1668 donerats till Piteå stad. Kronan betraktar sig följaktligen som egare till fallet, och Vattenfallskommittén anser, att F. lämpligen kan användas för elektrisk drift af

Fällforsen i Ume älf.

någon del af statsbanan genom öfre Norrland, för hvilket ändamål den lämpligen kan sammanbindas med den omedelbart nedanför belägna Jönsforsen, som har 3,7 m. fall på en längd af 600 m. och beräknas ha en medelkraft af 1,735 hkr. Fällgaller, befästningsk., ett af starka järnstänger sammansmidt galler, medelst kedjor och motvikter upphängdt bakom en fästnings port i en därför särskildt murad fördjupning i hvalfvet och afsedt att hastigt kunna nedfiras för att sålunda spärra vägen för en inträngande fiende. Fällgaller förekommo ofta i fästningar under forntiden och medeltiden. O. A. B.* Fällning. 1. Kem., hvarje olöslig eller svårlöslig kropp, som afskiljer sig ur en vätska vid tillsats af något ämne. Fällningar kunna vara amorfa, flockiga, ostlika, tunga eller lätta, gelatinösa, slemmiga eller kristalliniska. Oftast uppkommer en fällning genom en kemisk reaktion, men fällningen kan åstadkommas äfven genom tillsats af något ämne, som minskar en förut löst kropps löslighet (se Lösning). I andra fall uppstår fällning till följd af lösningsmedlets förändring, så t. ex. fälles gummi ur vattenlösningar genom tillsats af alkohol, emedan gummi är olösligt i sprit. 2. Skpsb., det sätt, hvarpå ändan af ett timmer förenas med sidan af ett annat. Fällning säges vara hel (a) 1. half (b), beroende af huruvida ändan af det ena timret h. o. h. eller blott till en del nedfälles i det andra. Ändan af det infällda timret afskäres antingen vinkelrätt eller med vinning nedåt (a) eller med vinning uppåt (b). Fällning med laxstjärt kallas föreningen, då den infällda ändan är formad såsom i fig. c. l. P.T.C.(H.E.) 2.O.E.G.N.» Fäilrens. Se Bomullsindustri, sp. 1059. Fällström, det smala inloppet till Baggensfjärden i Stockholms skärgård. 1677 uppfördes vid F. en befästning, som dock efter krigets slut lämnades att förfalla. 1878 års befästningskommitté yttrade sig öfver erforderliga befästningar vid F., för så vidt en föreslagen upprensning af Baggensstäket (se d. o.) kom till utförande; och från 1893 har, i samband med ett förslag till kanal genom Moranedet, frågan om ett fast försvar vid F. åter blifvit aktuell, och plan härtill har äfven uppgjorts, utan att dock leda till något resultat. L. W:son M. Fällsöm sys med två sömmar; vid den första sammansys de två tygstyckena, vid den andra invikes och tillsys den ena kanten öfver den andra. Fälltjärnliden, kronopark i Degerfors socken och revir, Västerbottens län, har förr utgjort privilegieskifte till Baggböle sågverk, men är numera enligt Domänstyrelsens beslut 6 okt. 1903 öfvertagen såsom kronopark. Areal 836 har. G. Sch. Fält. 1. Bergsv., en malms längdutsträckning, d. v. s. malmens utsträckning i strykningsriktningen. Emellertid begagnas ofta ordet "fält" (gruffält) äfven för att beteckna sammanfattningen af flera grufvor, t. ex. Stribergsfältet, hvarmed menas alla grufvorna vid Striberget. 2. Fys., en rymd, där mot hvarje punkt svarar en mätbar fysisk egenskap. Om man exempelvis flyttar en elektriserad flädermärgskula omkring i närheten af en elektriskt laddad kropp, så finner man, att den lilla profkulan öfverallt är påverkad af en kraft, hvars storlek och riktning variera med kulans läge. Omgifningen till en elektrisk laddning bildar sålunda ett elektriskt kraftfält. I en flod rinner vattnet fram olika fort på olika djup, hastigheten är obetydlig vid bottnen och stiger mot ytan; vidare är den för samma djup vanligen störst i flodens midt och aftager mot kanterna. I hvarje punkt af ett tvärsnitt genom floden har vattnet en bestämd hastighet; flodens rörelsetillstånd kan beskrifvas såsom ett hastighetsfält. Andra fysiska fält äro magnetiskt fält, temperaturfält, tyngdkraftens fält etc. Man skiljer på vektorfält och skalära fält. Vid de förra urskiljas för hvarje punkt fältets både intensitet (styrka) och riktning. Hastighetsfält och elektriska kraftfält äro exempel på vektorfält. Vid de skalära fälten räcker angifvandet af en enda kvantitet, nämligen intensiteten, som dock tydligtvis kan ha olika belopp i olika delar af fältet. Temperaturfördelningen i en upphettad metallmassa kan tjäna som exempel på skalärt fält, ty för en fullständig kännedom om kroppens temperatur behöfver man endast veta värmegraden i hvarje punkt. Jfr Magnetiskt fält, Potential och Vektor. 3. Her., en skölds yta. 4. Sportt., det sammanlagda antalet hästar, som deltager i en kapplöpning eller vid parforsjakt. 1. Th. N-m.* 2. G. N. 4. B.C-m. Fältaflöning, krigsv., kallas vanligen den särskilda aflöning, som utgår under krig åt arméns personal. Fältaflöningen är endast förslagsvis bestämd i Sverige (enligt förslagen till fältförvaltningsreglementen af 1892-98) och utgöres af fälttraktamente, beräknadt för dag med visst belopp för hvarje grad, och fältutrustningsbidrag med ett en gång utgående belopp. Vid åtnjutande af fälttraktamente bortfalla dagaflöning och vissa andra för fredsförhållandena afsedda förmåner. Fältaflöning utgår till enhvar, som efter mobiliseringsorders utfärdande tjänstgör vid trupp eller anstalt, som beröres af densamma. C. O. N.