221 Fältarbeten-Fältbefästning 222 Fältarbeten, krigsv., kallas med ett gemensamt namn alla de tekniska arbeten, som i fält utföras för att främja egna eller försvåra fientliga truppers krigsföretag. Fältarbetena omfatta anläggandet af befästningar, beredandet, förbättrandet eller förstörandet af förbindelser samt utförandet af lägerarbeten. L-W :son M. Fältarmé, Fal t trupper 1. Aktiva trupper, krigsv., den del af ett lands stridskrafter, som är bestämd att utföra de egentliga krigsrörelserna, i motsats till besättningstrupperna (se d. o.). I fältarmén ingår vanligen största delen af de i fredstid befintliga trupperna, hvilka hastigt uppbringas från fredsstyrka till krigsstyrka (mobiliseras) och bestå af det mest krigsdugliga manskapet. Den svenska fältarmén består af de i fredstid befintliga trupperna, bragta till krigsstyrka genom insättande af beväring (dock afses vissa af de i fredstid befintliga trupperna till besättning i fästningarna). Se för öfrigt Armé. C. O. N. Fältartilleri, krigsv., det artillerislag, som skall åtfölja fälthären och vara så stridsberedt, att det kan understödja de öfriga vapenslagen genast i början af en strid. Hufvudmassan af fältartilleriet är numera åkande; endast en mindre del, som skall åtfölja kavalleriet, är ridande. Utom stor stridsberedskap måste fältartilleriet besitta stor rörlighet, d. v. s. förmåga att förflytta sig i hastiga takter, och stor framkomlighet, d. v. s. förmåga att taga sig fram i svår terräng. Fördenskull måste pjäser och fordon vara relativt lätta och smidiga; de väga i allmänhet - med full last, men utan åkande manskap - 1,800 kg., äro sexspända och köras af kuskar, som rida på de tre vänstra spannhästarna. Fältkanonerna voro under tiden närmast före fransktyska kriget 1870-71 refflade framladdningskano-ner, men efter detta krig infördes öfverallt bakladdningskanoner med 8-9 cm. kaliber. Svenska fältkanonen antogs 1881, senare än de flesta af utlandets, och var på grund häraf en af de bästa i Europa under denna period. 1897-1903 skedde en betydelsefull omskapning af fältartillerimaterielen, i det att i alla länder infördes snabbskjutande och sköldskyddade kanoner af omkr. 7,5 cm. kaliber. Samtidigt förbättrades riktmedlen och ammunitionen, så att granatkarteschelden (fältkanonens verksammaste eldslag) kunde utsträckas ända till 5,500 m. Eidande artilleriet hade fordom väsentligt lättare och mindre verksamma kanoner än det åkande, men numera ha de båda artillerislagen i hufvudsak samma kanon, och skillnaden är blott, att vid det förra inga åkande sitta på fordonen, hvarigenom dessa bli lättare att förflytta. En mindre del af det åkande artilleriet har sedan slutet af 1890-talet i några länder blifvit försedd med fälthaubitser af 10-12 cm. kaliber. G. af Wdt. Fältbageri, krigsv., ett sådant tillfälligt bageri, som upprättas i krig för att förse trupperna med deras behof af bröd, hvarvid antingen redan befintliga bagerier eller enklare byggda fältbakugnar begagnas. Ett fältbageri vid en svensk arméfördelning är deladt i två sektioner, hvardera försedd med tre flyttbara fältbakugnar och en materialvagn. Den svenska fältbakugnen utgöres af ett trespändt fordon och förmår baka 1,900 kg. bröd på ett dygn. C. O. N. Fältbakugn. Se Fal t bag e r i. Fältballongtrupper, krigsv. Sedan den stora nytta, som förtöjda ballonger vid spanings- och eldledningstjänsten kunna göra stridsledningen, genom de senaste krigen till fullo ådagalagts, ha fältballongtrupper numera uppsatts i de flesta länder och i allmänhet tilldelats ingenjörvapnet, inom hvilket de i Danmark, Bajern, Nederländerna, Spanien, Italien och Förenta staterna tillhöra fälttelegraforganisationerna. Fältballongmaterielen, som föres på vagnar, utgöres af ballonger (vanl. drakbal-longer) med tillbehör, slangar för fyllning, ventila-tor för undersökning, kabelvinda med stålkabel, gasflaskor af stål, sandsäckar m. m., hvartill kommer vid truppens förläggningsort uppförda vätgasverk, komprimerverk, ballonghus m. m. Fältballongtrup-perna böra öfvas äfven i frifärder; och i den mån fria ballonger blifva styrbara, komma sådana naturligtvis att ingå äfven i fältballongtruppernas utrustning. - I 1901 års härordningsförslag påpekades väl önskvärdheten af fältballongtruppers uppsättande i Sverige, men bildandet af någon sådan organisation påyrkades dock ej, hvadan svenska armén fortfarande saknar sådan. L. W :son M. Fältbatteri. 1. Krigsv., ett taktiskt fältartilleriför-band bestående af 4-8 pjäser med tillhörande am-munitionsvagnar och trängfordon; det kallas fältkanon- eller fälthaubitsbatteri, beroende på pjäsernas beskaffenhet. Batteriet är liksom kompaniet och skvadrouen vid de öfriga truppslagen det minsta truppförband, som har egen ekonomisk förvaltning. Jfr B a 11 e r i. - 2. Fortif. Se F ä s t-ningskrig. 1. G. af Wdt. Fältbatterivärn, fortif., den sammanhängande linje af artilleribefästningar, som uppkommer, då flera markkanonvärn eller kanongropar förenas medelst förbindelsegrafvar. Disponeras tillräcklig arbetsstyrka och tid, kan ett fältbatterivärn anläggas äfven direkt. Fältbatterivärnen kallas m a r k b a t-terivärn 1. nedsänkta batterivärn, allteftersom pjäserna ställas på naturliga marken eller i en nedskärning. Ett fältbatterivärn låter lättare maskera sig samt medför lättare eldledning och bättre skydd än enskilda kanonvärn. L. W :son M. Fältbefästning, Tillfällig 1. Passagerbefästning 1. Förskansning, krigsv., kallas hvarje med hjälp af fältarméns eller andra å platsen tillgängliga medel utförd förstärkningsanordning, sorn afser ett direkt stridsändamål, d. v. s. gynnande af egna vapens bruk och beredande af bättre skydd mot fiendens än det terrängen ensamt erbjuder. Fältbefästningarna böra vid behof kunna utvidgas från de på kortaste tid utförda hastiga befästningarnas lätta former till de starkare förskans-ningar, som kräfva dagars arbete och afse en viktigare orts eller ställnings stärkande i högsta möjliga grad. Lämpliga byggnadsmaterialier äro jord eller snö, sten och i nödfall trä samt, om tillfälle därtill gifves, järnvägsskenor, korrugerad plåt för hålrumstäckning, m. m. d. Med hjälp af dels burna, dels å stridsträngen medförda verktyg måste trupperna själfva kunna utföra erforderliga fältbefästningar. Det tillkommer därför hvarje befälhafvare att väl känna de allmänna föreskrifterna för tekniska fältarbetens utförande och de lätta fältbefästningarnas normalformer samt att kunna för hvarje särskildt fall lämpa dem efter rådande taktiska förhållanden; ty det gäller speciellt för den underlägsne att genom ett skickligt utnyttjande af fältbefästningskonstens