225 Fältbindel-Fältgevaldiger 226 Fig. 3. blockhus förekomma (jfr fig. l-3). Starkare artilleribefästningar äro fältbatterivärn och positionsbatterivärn med ammunitionsmagasin. Såväl bröstvärn som, om möjligt, äfven täckningar böra skydda mot fullträffar. Om plananordningen gäller regeln, att den öppna befästningen bör utstakas så, som skyttelinjen skulle lagts. Terrängen blir sålunda fullständigt bestämmande för denna befästningsforms planutstakning. Slutna befästningars planform göres så hoptryckt som möjligt för att bilda ett obetydligt mål i djuplek för den fientliga beskjutningen. Af samma skäl och äfven för att ej splittra krafterna läggas befästningarna ej gärna i flera än en linje. Kygglinjen söker man skydda för beskjutning framifrån; och på täckta rum bör ej sparas. Slutligen kan vara skäl uti att vid befästningarnas utstakning anordna flankering genom deras gruppering, men därvid får ej lämnas ur sikte, att anfallsfältets f ron tal beskjutning alltid måste vara hufvudmålet. Å flyglarna kunna dock tillbakadragna befästningar till skydd mot omfattningsförsök vara berättigade. L. W:sonM. Fältbindel, krigsv. Se Skärp. Fältbro, förut No d f alls b ro, krigsv., kallas en sådan mil i tär br o, som, i brist på krigsbro-materiel eller där en krigsbro skall ersättas, slås af för handen varande materialier, som på platsen apteras för sitt ändamål. Är det vattendrag, som skall öfverbroas, ej bredare, än att man kan nöja sig med endast landfästena såsom stöd, kan bron vid behof förstärkas medelst tvärreglar, spännverk, hängverk eller spännhängverk. Erfordras mellanstöd, göras dessa antingen fasta (pålok, bockar, skanskorgar o. d.) eller flytande (farkoster af olika slag eller flottar). Vanliga fältbroar kallas tillfälliga broar. En fältbro med fastare konstruktion för att kunna bära Tryckt den 8/* 08 gröfre artilleri, lastautomobiler o. d. kallas half-permanent. Jfr Bock, sp. 848, Broslagning och Militär br öar. L. W.-sonM. Fältetappområde, krigsv. Se Etappväsen och Krigsskådeplats. Fältförråd. Se Förråd. Fältförvaltningstrupper, krigsv., trupper, som skola biträda förvaltningsmyndigheterna, hänföras numera allmänt till t r ä n g t r u p p e r n a, om än i ett och annat land, såsom i Frankrike, en särskild mindre fältförvaltningstrupp finnes, I Sverige upprättas dylika trupper för krigsbehof af trängen. C. O. N. Fältgendarmen [-Jaij-], krigsv., en trupp, som har till åliggande att handha polistjänsten vid en i fält varande armé, hufvudsakligen i dess rygg och på sådana platser, där soldaterna äro undandragna befälets blickar, samt i landsdelar, som hållas besatta af egna trupper. Fältgendärmeriet bildas vanligen till största delen af det för fredsbruk befintliga gendarmeriet och förstärkes från kavalleriet. I Sverige finnes intet fältgendarmen, utan dettas tjänst måste under krig bestridas af därtill afdeladt kavalleri eller af för ändamålet bildade afdelningar. C. O. N. Fältgeva'ldiger, krigsv., kallades i de österrikiska arméerna vid nyare tidens början polismaktens högste handhafvare, under hvilken truppernas pro-fosser i detta afseende lydde. Fältgevaldigern kallades därför äfven generalprofoss. - Vid en svensk armé i fält fanns förr i högkvarteret och i hvarje arméfördelningskvarter en fältgevaldiger, som var polismästare i vederbörande kvarter och lydde under kommendanten i detsamma. Denna benämning har numera blifvit utbytt mot polischef, polisintendent eller poliskommissarie (se Fältpolis). C. O. N. 9 b. 8