Hälsingborg--Helsingör, Malmö--Köpenhamn (se
fig. 2);
Fig. 2. Ångfärja (svensk) Malmö--Köpenhamn, i Malmö hamn.
likaledes har en ångfärjeförbindelse mellan
Trelleborg och Sassnitz i mars 1908 blifvit beslutad.
-- För krigsbruk nyttjas ofta färjor till
öfverförande af mindre truppdelar öfver breda vattendrag,
då tid eller material saknas för
utförande af en större brobyggnad. En sådan
färja bygges på två pontoner (pontonkoppel),
båtar, stockflottar eller andra flytande stöd, hvilka
förenas medelst korsvis spända tåg samt flera bredvid
hvarandra liggande underslag, som räcka öfver
alla fyra relingarna. Öfver underslagen lägges en
vandring af plank, kring hvilken spännes ett räcke
af tåg.
O. A. B. O. E. G. N. (C. K. S.)
Färjestaden, färjeplats, gästgifvargård,
poststation och tingsställe (för Ölands södra
mot) i Torslunda socken på Öland, vid Kalmar
sund. Därifrån är vid öppet vatten äfven daglig
ångbåtsförbindelse med det midt emot belägna
Kalmar. Sundet är där omkr. 6 km. bredt. Vid
F. finnas ännu lämningar efter en befästning,
den s. k.
Färjestadsskansen l.
Kråkskärs skans,
som af Peder Mikaelsson Hammarskiöld anlades
på våren 1612, men måste af honom utrymmas
redan 1 juni s. å., då skansen besattes af
danskarna, hvilka började utvidga och förstärka
densamma. Återlämnad i Knäredsfreden 1613,
förstärktes skansen 1622--23 och 1636--40, då den
”sattes på stenfot”; 10 aug. 1677 intogs den af
danskarna och sattes af dem i brand 14 s. m. 1678
reparerades skansen ånyo. Efter 1698 lämnades
den att förfalla.
L. W:son M.
Färjestadsskansen. Se Färjestaden.
Färla, Åke Bengtsson. Se Ferla.
Färlöf, socken i Kristianstads län, Östra Göinge
härad. 4,184 har. 1,913 inv. (1907). F. bildar
med Norra Strö ett alternerande regalt och till
egaren af Araslöf patronelit pastorat i Lunds
stift, Östra Göinge kontrakt. Vid F. anlade
svenskarna 1677 en skans, som 1678 förstärktes,
men sedan fick förfalla.
Färm (af fr.
ferme, lat.
firmus, fast, stadig,
trygg), flink, rask, snabb och skicklig (dessa
betydelser har ordet fått endast i svenskan och delvis i
danskan). -
Färmetet l.
Färmitet (af fr.
fermeté, lat.
firmitas, fasthet), flinkhet, raskhet i
förening med skicklighet.
Färna, zool. Se
Id.
Färnbock (förvrängning af
Fernambuco-ved, lat.
Lignum Fernambuci; namnet efter staten
Pernambuco
l.
Fernambuco i Brasilien),
bresilja,
tekn.,
erhålles af den i Brasilien inhemska
Cæsalpinia
echinata, fam.
Leguminosæ, afd.
Cæsalpinioideæ.
Färnbock utgöres af det nämnda trädets kärnved, som
kommer i handeln i armstjocka, hårda, fasta, täta,
fintrådiga och tunga stycken af växlande längd.
Färgen är utvändigt smutsigt rödbrun eller stundom
blåsvart, men inuti gulröd. Vedblocken äro vanligen
stämplade med ett inbrändt F. Lukt saknas, men
smaken är sötaktig och på samma gång
sammandragande. F. förekommer äfven i raspad form.
Liknande ”färgträ”, men icke så mörkrödt och
mindre värdefullt, erhålles af andra arter af samma
släkte, t. ex.
C. crista och
bijuga i Västindien. Ur
dessa har man framställt, mer och mindre rent, ett
kristalliserande färgämne,
brasilin, som ur olika
lösningsmedel kristalliserar med olika form och färg
(från halmgul till brun). Det nyttjas nästan
uteslutande som färgmedel och till finare
snickeriarbeten samt i hemlandet som medicin mot malaria,
diarré etc.
O. T. S. (G. L--m.)
Färnebo. 1. Härad i Värmlands län, ingår i
Östersysslets domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Färnebo, Nordmark, Rämen, Brattfors,
Gåsborn, Kroppa, Lungsund. 1,960 kvkm. 18,451
inv. (1907). -- 2. Kontrakt i Västerås stift. Se
Väster-Färnebo. -- 3. Socken i Färnebo
härad, äfven kallad
Filipstads landsförsamling.
49,136 har. 4,810 inv. (1907). Annex
till Filipstads stadsförsamling, Karlstads stift, Nyeds
