Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fästning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anläggas vidare behöfliga
täckta rum, ammunitionsmagasin och
förbindelsegrafvar. Slutligen anläggas dels af
masker dolda vägar och järnvägar såväl längs
gördellinjen som radiellt bakåt från densamma,
dels observationsplatser och telefonnät. Fig. 7
visar en schematisk bild af en del af en
fortfästning (S = stormfort, E = enhetsfort,
Mv = mellanverk, F = fjärrhållningsbatterier,
I = infanteriverk, Mb = mellanbatterier,
A = ammunitionsmagasin, B = täckta rum, K =
kärnfästningen).
Vid anläggandet af en kustfästning måste tagas
hänsyn till en fientlig flottas anfalls- och
försvarsmedel: pansarskyddade och med gröfsta och
mest långskjutande artilleri bestyckade fartyg,
hastigt och öfverraskande uppträdande samt
snabbt passerande af det beskjutna området. I
följd häraf måste kustfästningens till skydd
för hamn och anläggningar af olika slag afsedda
verk dels vara så långt framskjutna, att äfven
det gröfsta fientliga fartygsartilleriet icke
kan göra afsevärd skada, dels bestyckas
med pansarbrytande kanoner och gröfsta
kastpjäser; vidare måste kustfästningen
redan i fred besitta en synnerligen hög
grad af krigsberedskap; och slutligen måste
kustfästningen förfoga öfver snabbt och säkert
verkande eldledningsanordningar, väl utbildadt
bevaknings- och signalväsen, ett talrikt och
snabbskjutande artilleri, torpedbatterier och
säkra stängsellinjer, hvarigenom de fientliga
fartygen tvingas till långsammare passerande
af de beskjutna områdena. Öfriga anordningar,
såsom skydd mot fientlig eld, mot anfall från
landsidan m. m. d., afvika ej från motsvarande
å en landfästning.
En kustfästnings sjöfront består af
kustfort och kustbatterier, torpedbatterier och
ibland äfven infanteriverk samt af särskilda
snabbeldsbatterier försvarade stängsellinjer,
hvilka senare kunna vara fasta, försänkningar,
eller flytande, minor, bomstängsel med eller utan
undervattensnät, af flöten uppburna kättingar,
tågspärr, stockflottar m. m. d., hvarjämte
ett inre försvar i allmänhet anses nödvändigt
för bekämpande af de fientliga fartyg, som
lyckats forcera sig igenom något af inloppen
till krigshamnen. Landfronten anordnas, som
nyss antydts, i öfverensstämmelse med reglerna
för en landfästning, men måste ha en redan
under fred bättre än denna senare tillgodosedd
krigsrustning.
Om fästningsbyggandets historiska
utveckling se Befästningskonst.
L. W:son M.
Fästningsartilleri, krigsv., benämning såväl på
de pjäser, som ingå i en fästnings bestyckning,
som på det vapenslag, som är af sedt att bemanna
dessa pjäser. Under senare tider har man gjort
en bestämd skillnad mellan landfästnings- och
kustfästningsar-tilleri. Det senare slaget namnes
numera kustartilleri (se d. o.). Af naturliga
skäl ha olika -tiders befästningssystem gjort
sitt inflytande gällande på fästningsartilleriets
beskaffenhet. Under äldre tider, då man ej ännu
använde pansarkonstruktioner å fästningarna,
stodo pjäserna på öppen vallgång, och deras
antal var tämligen stort. I samma mån som
pansarkonstruktioner börjat att införas och
artilleriets skydd därigenom väsentligen ökats,
har antalet pjäser ansetts kunna väsentligen
nedbringas. Äfven -af kostnadsskäl har
detta blifvit en nödvändighet, .då nutidens
pansarkonstruktioner blifva synnerligen
-dyrbara. I fästningsartilleriets materiel
ingå såväl
flackbane- som kastpjäser. De förstnämnda
variera i kaliberstorlek mellan 15 och 6 cm.,
de sistnämnda mellan 21 och 12 cm. Förutom den
bestyckning, som är permanent uppställd i de
olika försvarsverken, ingår i hvarje fästnings
bestyckning den s. k. rörliga bestyckningen
(se Bestyckning 1). I Sverige ha för den rörliga
bestyckningen kommit till användning de pjäser,
som vid fältartilleriets ombe-väpning blifvit
obehöfliga för det rörliga försvaret.
Vid nutidens moderna landfästningar uppställes
den fasta artilleribestyckningen i allmänhet i
pansartorn, hvilka erhålla synnerligen stora
dimensioner, beroende däraf, att man önskar
skydda så stor del som möjligt af pjäsen
under pansar (vid kust- och fartygsartilleri
är däremot en stor del af pjäsen alltid
oskyddad, äfven om den är monterad i
pansartorn). I afseende på pjäsernas taktiska
användning vid en landfästning särskiljer
man artilleri-stridspjäser och stormpjäser, i
afseende på stridsberedskap säkerhetsbestyckning
och fullständig bestyckning. Bemanningen af
fästningsartilleriets materiel har förut såväl
i Sverige som äfven i de flesta andra länder
erhållits från fältartilleriet. Den alltjämt
växande tekniska utvecklingen, som icke gjort
sig minst gällande inom fästningsartillerivapnet,
har emellertid framtvingat en specialisering, och
i en del länder, bland dem Sverige, ha uppsatts
särskilda fästningsartilleritrupper. Rörande
detta vapenslags organisation i vårt
land se Sverige (Försvarsväsen).
E. N.
Fästningsfortifikationsområde,
krigsv., sammanfaller vanligen med
fästningsförsvarsområde. Se vidare
Fortifikationsområde. L.W:sonM.
Fästningsfront. Se Front och Fästning.
Fästningsfyrkanten. Se Fästning, sp. 311.
Fästningsfängelse. Se Fängelse och Fäst-ningsstra
ff.
Fästningsförråd. Se F ö r r å d.
Fästningsförsvarsområde, krigsv., kallas den zon
omkring en fästning, hvars bevakning och försvar
ledas af kommendanten. Dess storlek bestämmes
af K. M :t redan under fred. Vid mobilisering
får kommendanten särskild befogenhet, bl. a. i
afseende å rekvisitionsrätt, inom området.
L. W:sonM.
Fästningsgrupp. Se Fästning, sp. 311.
Fästningsingenjörkompani. Se Ingenjörtrupper.
Fästningsintendentür, förv., har att
ombesörja de ekonomiska angelägenheterna
å en fästning. Särskildt organiserad
fästningsintendentur finnes icke i Sverige.
Fästningskrig, krigsv., gemensam benämning
för alla om en fästnings besittningstagande
förda strider. Fästningskriget skiljer sig
från fältkriget däruti, att för den anfallande
ortens eröfring är stridsmålet och de fientliga
truppernas tillintetgörande blott ett medel
härför, under det att i fältkriget förhållandet
i allmänhet är omvändt. Då vidare en fästning
bör vara befäst och försvarad med sådana medel,
som fältarmén ej* kan öfvervinna, så fordrar
fästningskriget äfven för den anfallande
särskilda för ändamålet af-passade stridsmedel
och dessa betjänande trupper: artilleri- och
ingenjörbelägringsparker samt starka artilleri-
och ingenjörafdelningar.
Vid anfall på en fästning måste ledningen
vara fullt förtrogen med de på försvarssidan
befintliga freds- och krigsbyggnadernas natur
för att kunna till gemensamt mål förena och till
ömsesidigt under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
