Fästningstrupper-Födelsefrekvens 330 ej vidare i förordningar och allmänna handlingar. Däremot nyttjas de ännu understundom i det allmänna språkbruket såsom benämningar för strafffängelse och det straff, som där utstås. - Äfven i de öfriga nordiska länderna ha fästningarna begagnats såsom verkställighetsorter för straffarbete. - I F i n-1 a n d förvarades förr straffarbetsfångar å Sveaborgs fästning. I början af 1860-talet flyttades de därifrån, och i nyare förordningar är uttrycket arbete å fästning utbytt mot tukthusstraff. - IDanmark sattes år 1739 arbete å fästning i stället för det förut brukliga tvångsarbetet å Bremerholm (den nuv. Gammelholmen i Köpenhamn). Genom en lag af år 1850 aflystes fästningsstraffet och ersattes med tukthusarbete. - I Norge infördes fästningsarbete eller, såsom det där liksom i Danmark äfven kallades, "slafveri" vid samma tid som i detta land. Enligt 1842 års kriminallag skulle manspersoner, som dömdes till straffarbete på lifstid eller på viss längre tid och som fyllt 18 år, utstå sitt straff å fästningarna. De skulle där i allmänhet vara belagda med järn. Denna sista föreskrift upphäfdes emellertid 1872, och 1877 blef slutligen skillnaden emellan fästnings- och tukthusstraff utesluten ur lagen. J. H-r.* Fästningstrupper, krigsv., för fästningskriget af sedda samt redan under fred uppsatta och speciellt utbildade trupper af de vapenslag - artilleri, ingenjörtrupper och infanteri -, som hufvudsak-ligast utgöra en fästnings besättning. Det är den stora skillnaden i åligganden för artilleriet och ingenjörtrupperna under fästnings- och fältkrigen, som nödvändiggör utbildandet af särskilda fästningsartilleri- och fästningsingenjörtrupper. Ehuru tjänsten för infanteriet under fästnings- och fältkrig numera är föga skiljaktig, ha flera länder dock ansett sig böra uppsätta äfven fästningsinfanteri. Särskildt ha de länder, hvilka hufvudsakligen äro anvisade att .försvara sig med fästningar, såsom Belgien och Holland, uppsatt fästningstrupper af alla vapen; och Schweiz har likaledes ständiga besättningar i S:t Gotthard- och S:t Mauricebefästningarna. I Sverige finnas såväl fästningsartilleri (Boden-Karlsborgs artilleriregemente och Kustartilleriet) som fästningsingenjörtrupper (Bodens ingenjörkår och de båda för Vaxholms och Oskar-Fredriksborgs samt Karlskrona fästningar afsedda fästningsingenjörkom-panierna vid Svea och Göta ingenjörkårer) och fästningsinfanteri (Vaxholms och Karlskrona grenadjär-regementen samt det för Boden afsedda Norrbottens regemente). L- W:son M. Födelse, med. Se Förlossning. Födelsebok (Födelse- och dopbok). Se Kyrkböcker. Födelsefrekvens, statist. De föddes antal mätes dels i förhållande till folkmängden i dess helhet ("födelsetalet"), dels i förhållande till antalet af dem, som kunna blifva föräldrar (äkta och oäkta "fruktsamheten"). - Födelsetalet, d. v. s. årliga antalet lefvande födda på t. ex. ett tusen inbyggare af totala folkmängden, är af betydelse såsom uttryck för den positiva faktorn i folkökningen. Födelsetalet för mänskligheten i dess helhet kan numera skattas till ung. 42. Inom nedanstående länder utgör detsamma i medeltal för åren 1901- 05 (för Ryssland, Öst-Europa och Europa: 1896- 1900): Sverige............... 26,i Norge................. 28,6 Danmark............. 29,o Finland............... 32,8 England.............. 28,i Skottland............ 28,s Nederländerna...... 31,5 Belgien............... 27;9 Tyska riket......... 34,3 Västra Österrike ... 32,8 Schweiz.............. 28,i Frankrike............ 21,2 Italien................ 32, Spanien.............. 35, Galizien o. Bukovina 42, Ungern............... 37, Eg. Ryssland........ 49, Serbien............... 38,9 Nordväst-Europa.... 31,2 Sydväst-Europa..... 28,e Väst-Europa......... 30,2 Öst-Europa.......... 45,s Europa............... 36,9 Siffran för hela Europa kan i närvarande ögonblick icke sättas högre än vid 36 (se härom vidare Befolkningsstatistik, sp. 1185). I Japan är födelsetalet f. n. något öfver 30, i Förenta staterna 30 å 35, i Ostindien 45 å 50, eller ung. som i Ryssland, i Australien slutligen (samt de östra delarna af Förenta staterna) blott omkr. 25. Födelsetalets storlek beror dels på äktenskapsfrekvensens omfattning, dels på fruktsamheten inom äktenskapen, dels, i någon mån, äfven på frekvensen af oäkta födelser. Fruktsamheten, d. v. s. årliga antalet äkta födelser för hvarje tusental hustrur i åldern före 45 år, har utgjort under hvart och ett af de senaste fyra årtiondena: Länder. Sverige . . .. 1861 -70. 290 1871 -80. 301 1881 -90. 292 1891 - 1900. 276 Norge . .... 302 322 313 307 Danmark 272 286 290 270 England ............ 300 304 282 255 Skottland ........ 325 329 311 289 Nederländerna .... Belgien . 366 348 367 342 352 305 337 272 Tyska riket ...... Schweiz ............ Frankrike 305 210 334 305 201 312 279 193 300 273 174 Nordväst-Europa . . Sydväst-Europa . . . 309 253 321 248 301 247 285 234 Väst-Europa....... 282 287 277 263 I Finland är fruktsamhetstalet f. n. omkr. 295, i Italien 285, i Spanien 260. Öst-Europas tal äro icke synnerligen mycket högre än Väst-Europas (Ungern stannar t. o. m. vid 250), utan äro ÖstEuropas höga födelsetal framkallade egentligen af den höga äktenskapsfrekvensen och den tidiga giftermålsåldern. Med fäst afseende vid de sena giftena i Sverige kan den äktenskapliga fruktsamheten i vårt land ännu sägas vara fullt så hög som bland de germanska folken i allmänhet. Alltifrån den svenska befolkningsstatistikens begynnelse (1750) och fram mot slutet af 1880-talet förmärkes ingen nedsättning af fruktsamheten i vårt land. Numera minskas densamma äfven hos oss, såsom i det öfriga VästEuropa (jfr talen här ofvan). I flera länder, särskildt Tyska riket och Norge, har minskningen varit skarpt utpräglad efter 1900; talen för årtiondet 1891/1900 äro alltså för höga att gifva uttryck åt ställningen för ögonblicket. I Ryssland synes ny-inalthusianismen ännu intet insteg ha vunnit hos massan af befolkningen. Nord-Amerika och Australien däremot tafla i detta hänseende med Frankrike.