Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fästningskrig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fästningstrupper-Födelsefrekvens
330
ej vidare i förordningar och allmänna
handlingar. Däremot nyttjas de ännu understundom
i det allmänna språkbruket såsom benämningar
för strafffängelse och det straff, som där
utstås. - Äfven i de öfriga nordiska länderna ha
fästningarna begagnats såsom verkställighetsorter
för straffarbete. - I F i n-1 a n d förvarades
förr straffarbetsfångar å Sveaborgs fästning. I
början af 1860-talet flyttades de därifrån,
och i nyare förordningar är uttrycket arbete å
fästning utbytt mot tukthusstraff. - IDanmark
sattes år 1739 arbete å fästning i stället för
det förut brukliga tvångsarbetet å Bremerholm
(den nuv. Gammelholmen i Köpenhamn). Genom en
lag af år 1850 aflystes fästningsstraffet och
ersattes med tukthusarbete. - I Norge infördes
fästningsarbete eller, såsom det där liksom i
Danmark äfven kallades, "slafveri" vid samma tid
som i detta land. Enligt 1842 års kriminallag
skulle manspersoner, som dömdes till straffarbete
på lifstid eller på viss längre tid och som fyllt
18 år, utstå sitt straff å fästningarna. De
skulle där i allmänhet vara belagda med
järn. Denna sista föreskrift upphäfdes emellertid
1872, och 1877 blef slutligen skillnaden emellan
fästnings- och tukthusstraff utesluten ur lagen.
J. H-r.*
Fästningstrupper, krigsv., för fästningskriget
af sedda samt redan under fred uppsatta och
speciellt utbildade trupper af de vapenslag -
artilleri, ingenjörtrupper och infanteri -,
som hufvudsak-ligast utgöra en fästnings
besättning. Det är den stora skillnaden i
åligganden för artilleriet och ingenjörtrupperna
under fästnings- och fältkrigen, som nödvändiggör
utbildandet af särskilda fästningsartilleri-
och fästningsingenjörtrupper. Ehuru
tjänsten för infanteriet under fästnings-
och fältkrig numera är föga skiljaktig, ha
flera länder dock ansett sig böra uppsätta
äfven fästningsinfanteri. Särskildt ha de
länder, hvilka hufvudsakligen äro anvisade
att .försvara sig med fästningar, såsom
Belgien och Holland, uppsatt fästningstrupper
af alla vapen; och Schweiz har likaledes
ständiga besättningar i S:t Gotthard- och
S:t Mauricebefästningarna. I Sverige finnas
såväl fästningsartilleri (Boden-Karlsborgs
artilleriregemente och Kustartilleriet) som
fästningsingenjörtrupper (Bodens ingenjörkår och
de båda för Vaxholms och Oskar-Fredriksborgs
samt Karlskrona fästningar afsedda
fästningsingenjörkom-panierna vid Svea och Göta
ingenjörkårer) och fästningsinfanteri (Vaxholms
och Karlskrona grenadjär-regementen samt det
för Boden afsedda Norrbottens regemente).
L- W:son M.
Födelse, med. Se Förlossning.
Födelsebok (Födelse- och dopbok). Se Kyrkböcker.
Födelsefrekvens, statist. De föddes antal mätes
dels i förhållande till folkmängden i dess
helhet ("födelsetalet"), dels i förhållande till
antalet af dem, som kunna blifva föräldrar (äkta
och oäkta "fruktsamheten"). - Födelsetalet,
d. v. s. årliga antalet lefvande födda på
t. ex. ett tusen inbyggare af totala folkmängden,
är af betydelse såsom uttryck för den positiva
faktorn i folkökningen. Födelsetalet för
mänskligheten i dess helhet kan numera skattas
till ung. 42. Inom nedanstående länder utgör
detsamma i medeltal för åren 1901- 05 (för
Ryssland, Öst-Europa och Europa: 1896- 1900):
Sverige............... 26,i
Norge................. 28,6
Danmark............. 29,o
Finland............... 32,8
England.............. 28,i
Skottland............ 28,s
Nederländerna...... 31,5
Belgien............... 27;9
Tyska riket......... 34,3
Västra Österrike ... 32,8
Schweiz.............. 28,i
Frankrike............ 21,2
Italien................ 32,
Spanien.............. 35,
Galizien o. Bukovina 42,
Ungern............... 37,
Eg. Ryssland........ 49,
Serbien............... 38,9
Nordväst-Europa.... 31,2
Sydväst-Europa..... 28,e
Väst-Europa......... 30,2
Öst-Europa.......... 45,s
Europa............... 36,9
Siffran för hela Europa kan i närvarande
ögonblick icke sättas högre än vid 36 (se härom
vidare Befolkningsstatistik, sp. 1185). I Japan
är födelsetalet f. n. något öfver 30, i Förenta
staterna 30 å 35, i Ostindien 45 å 50, eller
ung. som i Ryssland, i Australien slutligen
(samt de östra delarna af Förenta staterna)
blott omkr. 25. Födelsetalets storlek beror dels
på äktenskapsfrekvensens omfattning, dels på
fruktsamheten inom äktenskapen, dels, i någon
mån, äfven på frekvensen af oäkta födelser.
Fruktsamheten, d. v. s. årliga antalet äkta
födelser för hvarje tusental hustrur i åldern
före 45 år, har utgjort under hvart och ett af
de senaste fyra årtiondena:
Länder. Sverige . . ..
1861 -70.
290
1871 -80.
301
1881 -90.
292
1891 - 1900.
276
Norge . ....
302
322
313
307
Danmark
272
286
290
270
England ............
300
304
282
255
Skottland ........
325
329
311
289
Nederländerna .... Belgien .
366
348
367 342
352 305
337
272
Tyska riket ...... Schweiz
............ Frankrike
305 210
334 305 201
312 279 193
300 273
174
Nordväst-Europa . . Sydväst-Europa . . .
309 253
321
248
301
247
285 234
Väst-Europa....... 282 287 277
263
I Finland är fruktsamhetstalet f. n. omkr. 295,
i Italien 285, i Spanien 260. Öst-Europas tal äro
icke synnerligen mycket högre än Väst-Europas
(Ungern stannar t. o. m. vid 250), utan äro
ÖstEuropas höga födelsetal framkallade egentligen
af den höga äktenskapsfrekvensen och den tidiga
giftermålsåldern.
Med fäst afseende vid de sena giftena i Sverige
kan den äktenskapliga fruktsamheten i vårt
land ännu sägas vara fullt så hög som bland
de germanska folken i allmänhet. Alltifrån den
svenska befolkningsstatistikens begynnelse (1750)
och fram mot slutet af 1880-talet förmärkes ingen
nedsättning af fruktsamheten i vårt land. Numera
minskas densamma äfven hos oss, såsom i det
öfriga VästEuropa (jfr talen här ofvan). I
flera länder, särskildt Tyska riket och Norge,
har minskningen varit skarpt utpräglad efter
1900; talen för årtiondet 1891/1900 äro alltså
för höga att gifva uttryck åt ställningen för
ögonblicket. I Ryssland synes ny-inalthusianismen
ännu intet insteg ha vunnit hos massan af
befolkningen. Nord-Amerika och Australien däremot
tafla i detta hänseende med Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
