- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
333-334

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Födoämnen, Lifsmedel, Näringsmedel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

333 Födoämnen 334 ligen vida gränser alltefter olika ålder, kön, kroppsvikt och arbete. Som normalvärden för en s. k. medelarbetares dagliga näringsbehof angaf tyske fysiologen K. von Voit i midten af 1870-talet 118 gr. ägghvita, 56 gr. fett och 500 gr. kolhydrat. Med medelarbetare förstod Voit en kraftig man, som 9-10 timmar dagligen utför ett medelarbete, t. ex. ett sådant som en murares, timmermans eller snickares. Denna allmänt bekanta s. k. Voitska normalkostsats, som representerar en krafttillförsel af 3,055 värmeenheter, ligger ännu till grund för en stor mängd offentliga anstalters utspisningsstater. För vårt lands förhållanden torde följande normalkostsatser, framgångna ur ganska omfattande undersökningar under de senaste 20 åren, lämpligen kunna gälla: däremot de, som vinnas ur växtriket (vegetabiliska), i allmänhet äro rika på kolhydrat. Af animaliska födoämnen är det hufvudsakligen mjölk och däraf vunna produkter, som innehålla - förutom ägghvita och fett - äfven kolhydrat (i form af socker) i någon afsevärd mängd. Vegetabiliska födoämnen innehålla i regel alla tre hufvudgrupperna näringsämnen. Kolhydraten äro dock i allmänhet de förhärskande. I en stor grupp af vegetabilierna (sädesslagen, ärter och bönor) utgör äfven äggh vitan en mycket viktig beståndsdel. Af vegetabiliskt fett, som torde spela en ej så alldeles obetydlig roll i vår föda, förtjäna oljorna och kokossmör att nämnas. För öfrigt äro de vegetabiliska födoämnen, i hvilka fett förekommer i riklig mängd, såsom choklad, mandel, nötter, i Animal. ägghv. gr. Veget. ägtfhv. gr. Total ägghv. gr. Fett gr. Kolhydrat gr. Kalorier För fullvuxna män ur de bättre situerade klasserna (enligt Hultgren och Landergren) . . . . 94 34 128 115 300 2824 För svenska medelarbetare (enligt Hultgren och Landergren) ................................................ 68 66 134 80 485 3,282 För svenska arbetare med tyngre arbete (enligt Hultgren och Landergren) 91 98 189 110 673 4,557 För kvinnor af medelklass vid medelarbete (Hultgren) > ammor (Hultgren) .. 70 80 30 40 100 120 90 85 275 325 2,375 2615 > barn 3 - 6 år (Hultgren) 40 20 60 3õ 165 1 250 » barn . 6 - 14 år > ........................... 80 40 120 70 300 2.375 Den för kroppens underhåll erforderliga mängden näringsämnen upptages med födan, som utgöres af en blandning af olika födoämnen jämte nödiga njutningsmedel (t. ex. kryddor). En del födoämnen innehåller äfven för kroppen otjänliga ämnen (affall). Vid fritt val af föda fyller kroppen instinktmässigt sitt behof af näringsämnen. För personer åter, som ej ega att fritt välja sin föda, är det af stor vikt, att ett lämpligt urval af olika födoämnen göres, så att kroppens näringsbehof blir rätt tillgodosedt. Detta låter sig jämförelsevis lätt göra, tack vare den tämligen vidsträckta kännedom, som vi f. n. ega ang. födoämnenas kemiska sammansättning. Ur djurriket härstammande (animaliska) födoämnen innehålla på få undantag när endast ägghviteämnen och fett, då allmänhet af underordnad betydelse i människans föda; de användas mest som njutningsmedel. Halten af näringsämnen i våra vanligaste födoämnen och njutningsmedel framgår af efterföljande tabell (där med A. betecknas undersökningar offentliggjorda af Almén, H. af Hultgren, L. af Landergren, Ham. af Hammarsten, J. af Jürgensen och K. af König). Mängden näringsämnen angifves i gram (gr.) på l kilogram (kg.) födoämne, där ej liter (1.) särskildt finnes utsatt. Den grafiska framställningen å sp. 343-350 lämnar en öfversikt af våra vanligaste födoämnens kemiska sammansättning. Ang. näringsmedel för husdjuren se Fodermedel. 1. Födoämnen ur djurriket: Ägghvita Fett Kolhydrat Vatten Salter Affall a. Kött. Buljongkött, hals och lägg, med ben ...... (A.) 150 75 _ 514 11 250 » oxsvans » ...... » 120 60 - 509 11 300 Får- och lammkött, färskt, bringa » ...... » 150 150 - 561 9 130 Får- och lammstek, färsk » ...... 150 150 - 561 9 130 Fårkotlett » ...... 140 140 - 511 9 200 Fårkött, salt » ...... 160 180 - 440 90 130 Kalfkött, färskt, bringa, stek » ...... 165 100 - 574 11 150 Kalfstek, gödkalf » ...... 155 150 - 545 10 140 Kalfkotlett » ...... 150 110 - 479 11 250 Nötkött, färskt, vanligt slaktkött » ...... 170 100 - 568 12 150 » » slaktkött utan » ...... 200 118 - 668 14 - » » köttfärs ...... 200 118 - 668 14 - » » oxstek, oxbringa med » ...... 165 100 - 574 11 150 » » biff utan » ...... 200 110 - 676 14 - » salt med » ...... 185 115 - 450 100 150 » » inuanlår utan » ...... 215 130 - 555 100 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Aug 16 00:26:32 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free