gren och E. Landergren, "Untersuchung über die ernähning schwedischer arbeiter bei frei gewählter kost" (s. å.), E. Almquist, "Allmän helsovårdslära" (1894-97), 0. Hammarsten, "Kortfattad lärobok i fysiologisk kemi" (1904), och Ingeborg Walin, "Födoämneslära, Husmoderns bok", II (1906). E. O. H. En ingalunda oviktig synpunkt beträffande födoämnens bruk är den skada, som genom förfalskning af födoämnen nu för tiden kan från många håll tillfogas samhällsmedlemmarna, vare sig i sanitärt afseende eller i ekonomisk måtto eller i bådadera fallen. Antydningsvis må erinras endast om mjölksspädning med vatten eller, det numera vanligaste, med skummjölk, om smörs förfalskning genom tillsats ai margarin eller kokosfett, mjölförfalskning genom inblandning af krita, gips, benmjöl, talk, trämjöl, kolsyrad magnesia m. m. eller af billigare mjölsorter, kötts och korfs konservering medelst svafvelsyrliga och borsyrade salter, kakaos tillsättning med större mängder skaldelar eller med en sockermassa af 70 proc. och däröfver, grönfärgning af konserverade ärter och spenat medelst koppartillsats, för att icke tala om pulveriserade kryddors uppblandning med mjöl etc. eller s. k. hallon- och apelsinlemonads beredning af sackarin, tjärfärg och konstgjord essens (förutom vattnet och kolsyran) o. s. v. Den växande omfattningen af dylika förfalskningar har under senare hälften af 1800-talet i de flesta civiliserade länder framkallat en detaljerad lagstiftning angående närings- och njutningsmedel. I Sverige saknas ännu en sådan lifsmedelslagstiftning för riket; frånsedt enstaka undantag, såsom margarinförordningen (den äldsta 2 okt. 1885, den senaste 13 okt. 1905), och oräknadt mera tillfälliga lokala påbud i olika kommuners hälsovårdsstadga samt några föreskrifter i giftstadgan (se d. o.), förefinnas här allenast Strafflagens allmänliga bestämmelser om utgifvande af "mängdt för omängdt" och (i kap. 22 § 3) om straffarbete för den, som säljer eller utlämnar veterligen förfalskade lifsmedel med hälsovådliga ämnen i. Emellertid gjorde kemiska sektionen vid teknikermötet i Norrköping 1906 i en enhälligt antagen resolution det uttalandet, att den ansåg en särskild svensk näringsmedelslag, i likhet med förhållandet i andra kulturländer, vara af behofvet påkallad. En i samma syfte 1908 i Andra kammaren väckt motion afslo£S af riksdagen. J. Lndn. Födsels- og plejestiftelsen i Köpenhamn. Se Frederiks hospital. Födsloarbete, Födslovärkar. Se Förlossning. Fögderi, i civilt och administrativt hänseende en afdelning af ett län. Inom hvarje fögderi finnes en kronofogde och (med undantag för Västerbottens läns Lappmarksfögderi) en häradsskrifvare äfvensom ett antal kronolänsmän. Fögderiernas antal är f. n. (1908) 118. Föglö, socken på Åland, Åbo och Björneborgs län, Ålands härad och domsaga, bildar jämte sina kapell, Kökar och Sottunga, ett imperiellt pastorat af 2:a kl., Åbo ärkestift, Ålands kontrakt. Socknen utgöres af 'Små klippöar, hvarför inbyggarna äro hänvisade nästan uteslutande till hafvet såsom näringskälla. Föglöosten har dock af ålder ett godt namn. Arealen af fast mark, inber. kapellen, 199 kvkm. 3,159 inv. (1906). Handelsflottan bestod 1906 af 24 fartyg om 1,360 reg.-ton. - Kökar kapell hyste under det sista seklet af katolska tiden ett af landets tre dominikankloster, hvilket dock aldrig hann sin fullbordan. På särskilda ställen i socknen finnas lämningar af batterier, uppkastade i anledning af ryska flottans besök därstädes under kriget 1743. O. I. (A. G. F.) Föhn 1. Fön, en varm, torr och af åtskilliga egendomliga företeelser åtföljd vind, som, oftast under vintern och våren, stundom med stor våldsamhet, blåser utför de schweiziska alpdalarnas sluttningar. Denna vind har först pressats öfver Alperna samt under sin väg uppför dessas sluttning afkylts och aflämnat sin fuktighet. Då den sedan sänker sig utför den motsatta sluttningen, sammantryckes den allt mer och mer och blir till följd däraf åter uppvärmd. Då luften uppvärmes nära 1° C. (0,98°) vid ett nedsjunkande af 100 m. och ingen vattenånga därvid tillföres, under det att uppåtstigande fuktig luft afkyles endast omkr. ½° C. på 100 m., och fuktigheten därvid till stor del utfallés som nederbörd, så förklaras häraf föhnvindens höga temperatur och ringa fuktighetsgrad. Temperaturens aftagande uppåt under den kallare årstiden är icke heller i regel mer än ½° C. på 100 m., men under den varmare omkr. 0,7°, och häraf förklaras, att föhn är vanligare under den kallare årstiden än under den varmare. Oftast är föhn en sydvind blåsande utför en nordsluttning och framkallad af lågt lufttryck på Alpernas nordsida, men stundom förekommer nordföhn på sydsluttningar, framkallad af lågt lufttryck på Medelhafvet. Föhn förekom mer af ven i andra bergstrakter, t. ex. i Nord-Amerika, där den kallas chinook, samt på Grönland och, ehuru mindre utpräglad, på Skandinaviska halfön. N. E-m. Föhr, en af de större nordfrisiska öarna i Nordsjön, vid Schleswigs västkust, tillhörig preussiska prov. Schleswig-Holstein. 82 kvkm. 5,870 inv. (1900). Södra hälften är en sandig hedmark (13 m. ö. h.), den norra är marskland. Befolkningen är ai frisisk härkomst samt lefver af sjöfart och jordbruk, hvilket hufvudsakligen skötes af kvinnorna. Därjämte idkas en icke obetydlig fågelfångst. Hufvudort är Wyk. (J. F. N.) Föl, unghäst. Se Hästafvel. Földes [-dej], Bela, ungersk nationalekonom, f. 1848 i Lugos, sedan 1892 professor i nationalekonomi och finansvetenskap vid Budapests universitet, har utgifvit en mängd socialekonomiska och statistiska arbeten, särskildt afhandlingar i tyska och österrikiska facktidskrifter, om spannmålspris och befolkningsstatistik. Hans förnämsta verk är Tarsadalmi gazdaságlan (Socialekonomiens system, 3 bd, 1893 ff.), hvilken omfångsrika handbok väckt uppseende äfven utanför Ungerns gränser. Inom nationalekonomien tillhör F. den etisk-sociala riktningen. Fölene, socken i Älfsborgs län, Kullings härad. 1,859 har. 430 inv. (1907). Annex till Herrljunga, Skara stift, Kullings kontrakt. Följare, skpsb. Se Stäfföljare. Följd, filos., det, som är eller fattas genom ett annat. Följd är korrelat till begreppet grund (se d. o.) och fattas i motsvarande olika betydelser, dels såsom realföljd, d. v. s. en verklighet, som är genom en annan verklighet (realgrunden), dels såsom kun-