Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fönster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Förargelseväckande beteende-Förbjudna led
386
bortföll i början af 19:e årh. Se Underbefäl. -
2. Mus. Se Dux och Fuga. 1. C. O. N.
Förargelseväckande beteende, jur., bestraffas
i den svenska strafflagen, om det eger
rum å något af de ställen, som uppräknas i
dess kap. 11 § 15. I finsk strafflag är det
straffbelagdt i något mindre, i norsk strafflag
däremot i betydligt större omfattning. I
Danmark återfinnas dylika straffbud
endast i särskilda polisförordningar
med oftast blott lokal giltighet.
N. S-g.
Förarp, kronopark i Tutaryds och Ryssby socknar,
Sunnerbo härad, Kronobergs län, inköptes i
följd af k. br. 11 dec. 1874 och 2 juli 1875
för 36,000 kr. (areal 855 har, däraf 463 har
mossmarker). Genom k. br. 2 aug. 1889 lades till
parken indragna mönsterskrifvarbostället 1/2
mtl Tuna Lunnagård om 107 har, hvarefter hela
kronoparken, Förarp n:r 4, omfattar 962 har.
G. Sch.
Förband. 1. Med. Den konstmässigt anlagda
betäckning, hvarmed afses att skydda kroppsdelar,
som äro skadade, vare sig genom sår eller
genom brott af ben o. d. Till skyddande af
sår, färska eller gamla, har man användt
en ofantlig mängd medikanientösa och andra
ämnen, upplösta i vatten, inmängda i fett,
såsom salfvor eller plåster, sammansättningar
med glycerin, grötar, någon gång äfven pulver
m. m. Däröfver ha lagts linneskaf (charpi),
bomull och kompresser af linne samt bindor
af hvarjehanda slag. Den moderna kirurgien
har högst betydligt minskat mängden af dessa
förbandsämnen. På färska sår, åtminstone större
sådana, försöker man att förhindra vargörning
genom de antiseptiska förbanden. Dessa ha
numera ersatts af sterila (bakteriefria)
förband af gastyg och bomull. Grötarna ha
såsom betäckning å sår alldeles försvunnit,
och salfvorna ha blifvit förenklade. Endast
på stinkande eller varafsöndrande sår brukas
antiseptiska eller renande förband, som förnyas
oftare än annars är brukligt. För benbrott
(se d. o.) äro förbanden mera sammansatta.
Rsr. (J. Å.)
2. (Förbund) Skogsh., är en från tyskan lånad
term, hvarmed i den äldre skogslitteraturen
betecknades den inbördes ställning, i
hvilken plantorna sättas till hvarandra vid
en plantering. De vanliga formerna äro
triangelförband, då plantorna bilda hörnen
i liksidiga trianglar, och kvadratförband,
då de sättas i kvadrat. I stället för detta
ord användes numera vanligen benämningarna
triangelplantering, kvadratplantering
o. s. v. G. G. H.*
3. Bygnk. Se M u r. Förbandning,
bot. Se Fasciation. Förbandsplats. Se
Sjukvård. Förbening, histol. Se
Benbildning. Förberg (ty. vorgebirge, lapp.
ålki), lägre berg
vid yttergränsen af ett fjäll- eller
alpmassiv, men sammanhängande med detta.
E. E.
Förbevakning, sjöv., det eller de fartyg,
som utföra bevakning för om en på väg
varande sjöstyrka. Jfr B e v a k n i n g 2.
H. W-l.
Förbimarsch. Se Defilering 1.
Förbinda, med. Se Förband.
Förbindelsearbeten i fält, krigsv., afse
dels att anlägga nya förbindelseleder, där
befintliga ej äro till fyllest, dels att
förbättra dessa senare. Dylika arbeten utgöra
en af ingenjörtruppernas hufvudupp-gifter,
men böra i mindre grad kunna utföras äfven
af de andra truppslagen. Olika förbindelsearbeten
äro anläggning eller förbättring af vägar
och järn-vägar, slåendet eller förstärkandet
af broar, anordnandet af öfverskeppning,
förstärkandet af is, förbättrandet af
vad, upprättandet eller upphjälpandet af
elektriska förbindelser och slutligen
äfven optisk signalering, förandet af
ballonger och inrättandet af brefdufpost.
L. W:son M.
Förbindelsegrafvar, fortif., med framförliggande
vall, anlägger man vid fältbefästningar för
att bereda skyddade förbindelser dels från
skyddsgrafvar eller bakomliggande terräng
till eldlinjen eller ock mellan olika delar af
denna, dels, vid artilleribefästningar, mellan
servisgroparna. Förbindelsegrafvarna göras
vanligen smala, men djupa, så att de lämna skydd
till manshöjd. Planutstakningen bör göras så,
att beskjutning längs efter omöjliggöres,
hvarför sicksackform ofta användes. I
artilleribefästningarna anordnas vanligen
täckta rum i förbindelsegrafvarna, som då göras
bredare. Om sådana under fästningskrig se d. o.
L. W:son M.
Förbindelsespår, järnv. Se Anslutningsspår.
Förbinderiställen. Se Ambulans 1.
Förbinderivagn, ett tvåspändt fordon, utrustadt
med det, som för den första vården af sjuka och
Tryckt den
08
Svensk infanteribataljons förbinderivagn.
sårade kan vara nödvändigt,
medföljer hvarje infanteribataljon (se
fig.). Förbinderivagnar af annan modell
åtfölja sjukvårdskompanierna och fältsjukhusen.
J. K.
Förbindning, skpsb. Se Diagonalförbindning.
Förbjudna led, släktskap eller svågerlag af
sådan närhet, att äktenskap mellan de sålunda
besläktade eller besvågrade icke är tillåtet. Om
släktskap såsom äktenskapshinder finnes stadgadt
i 3 Mos. 18:6 ff., hvilket lagts till grund för
lagstiftningen i detta ämne inom det kristna
samhället. Den katolska kyrkan förklarade
äktenskapet vara ett sakrament och fick därigenom
äktenskapsmålen dragna under andlig domsrätt
samt till följd däraf ett bestämmande inflytande
på äktenskapslagstiftningen. Den utsträckte
de förbjudna släktskapsleden vida utöfver
den mosaiska begränsningen, i det den förbjöd
äktenskap ej blott mellan dem, som voro skylda
i rätt upp- och nedstigande led, utan ock mellan
sidoskylda till och med sjätte led. Då kyrkan för
ledens beräknande använde den s. k. kano-niska
komputationen, som angifver skyldskapens närhet
å sidan icke genom sammanläggning
9 b. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
