385 Förargelseväckande beteende-Förbjudna led 386 bortföll i början af 19:e årh. Se Underbefäl. - 2. Mus. Se Dux och Fuga. 1. C. O. N. Förargelseväckande beteende, jur., bestraffas i den svenska strafflagen, om det eger rum å något af de ställen, som uppräknas i dess kap. 11 § 15. I finsk strafflag är det straffbelagdt i något mindre, i norsk strafflag däremot i betydligt större omfattning. I Danmark återfinnas dylika straffbud endast i särskilda polisförordningar med oftast blott lokal giltighet. N. S-g. Förarp, kronopark i Tutaryds och Ryssby socknar, Sunnerbo härad, Kronobergs län, inköptes i följd af k. br. 11 dec. 1874 och 2 juli 1875 för 36,000 kr. (areal 855 har, däraf 463 har mossmarker). Genom k. br. 2 aug. 1889 lades till parken indragna mönsterskrifvarbostället 1/2 mtl Tuna Lunnagård om 107 har, hvarefter hela kronoparken, Förarp n:r 4, omfattar 962 har. G. Sch. Förband. 1. Med. Den konstmässigt anlagda betäckning, hvarmed afses att skydda kroppsdelar, som äro skadade, vare sig genom sår eller genom brott af ben o. d. Till skyddande af sår, färska eller gamla, har man användt en ofantlig mängd medikanientösa och andra ämnen, upplösta i vatten, inmängda i fett, såsom salfvor eller plåster, sammansättningar med glycerin, grötar, någon gång äfven pulver m. m. Däröfver ha lagts linneskaf (charpi), bomull och kompresser af linne samt bindor af hvarjehanda slag. Den moderna kirurgien har högst betydligt minskat mängden af dessa förbandsämnen. På färska sår, åtminstone större sådana, försöker man att förhindra vargörning genom de antiseptiska förbanden. Dessa ha numera ersatts af sterila (bakteriefria) förband af gastyg och bomull. Grötarna ha såsom betäckning å sår alldeles försvunnit, och salfvorna ha blifvit förenklade. Endast på stinkande eller varafsöndrande sår brukas antiseptiska eller renande förband, som förnyas oftare än annars är brukligt. För benbrott (se d. o.) äro förbanden mera sammansatta. Rsr. (J. Å.) 2. (Förbund) Skogsh., är en från tyskan lånad term, hvarmed i den äldre skogslitteraturen betecknades den inbördes ställning, i hvilken plantorna sättas till hvarandra vid en plantering. De vanliga formerna äro triangelförband, då plantorna bilda hörnen i liksidiga trianglar, och kvadratförband, då de sättas i kvadrat. I stället för detta ord användes numera vanligen benämningarna triangelplantering, kvadratplantering o. s. v. G. G. H.* 3. Bygnk. Se M u r. Förbandning, bot. Se Fasciation. Förbandsplats. Se Sjukvård. Förbening, histol. Se Benbildning. Förberg (ty. vorgebirge, lapp. ålki), lägre berg vid yttergränsen af ett fjäll- eller alpmassiv, men sammanhängande med detta. E. E. Förbevakning, sjöv., det eller de fartyg, som utföra bevakning för om en på väg varande sjöstyrka. Jfr B e v a k n i n g 2. H. W-l. Förbimarsch. Se Defilering 1. Förbinda, med. Se Förband. Förbindelsearbeten i fält, krigsv., afse dels att anlägga nya förbindelseleder, där befintliga ej äro till fyllest, dels att förbättra dessa senare. Dylika arbeten utgöra en af ingenjörtruppernas hufvudupp-gifter, men böra i mindre grad kunna utföras äfven af de andra truppslagen. Olika förbindelsearbeten äro anläggning eller förbättring af vägar och järn-vägar, slåendet eller förstärkandet af broar, anordnandet af öfverskeppning, förstärkandet af is, förbättrandet af vad, upprättandet eller upphjälpandet af elektriska förbindelser och slutligen äfven optisk signalering, förandet af ballonger och inrättandet af brefdufpost. L. W:son M. Förbindelsegrafvar, fortif., med framförliggande vall, anlägger man vid fältbefästningar för att bereda skyddade förbindelser dels från skyddsgrafvar eller bakomliggande terräng till eldlinjen eller ock mellan olika delar af denna, dels, vid artilleribefästningar, mellan servisgroparna. Förbindelsegrafvarna göras vanligen smala, men djupa, så att de lämna skydd till manshöjd. Planutstakningen bör göras så, att beskjutning längs efter omöjliggöres, hvarför sicksackform ofta användes. I artilleribefästningarna anordnas vanligen täckta rum i förbindelsegrafvarna, som då göras bredare. Om sådana under fästningskrig se d. o. L. W:son M. Förbindelsespår, järnv. Se Anslutningsspår. Förbinderiställen. Se Ambulans 1. Förbinderivagn, ett tvåspändt fordon, utrustadt med det, som för den första vården af sjuka och Tryckt den 08 Svensk infanteribataljons förbinderivagn. sårade kan vara nödvändigt, medföljer hvarje infanteribataljon (se fig.). Förbinderivagnar af annan modell åtfölja sjukvårdskompanierna och fältsjukhusen. J. K. Förbindning, skpsb. Se Diagonalförbindning. Förbjudna led, släktskap eller svågerlag af sådan närhet, att äktenskap mellan de sålunda besläktade eller besvågrade icke är tillåtet. Om släktskap såsom äktenskapshinder finnes stadgadt i 3 Mos. 18:6 ff., hvilket lagts till grund för lagstiftningen i detta ämne inom det kristna samhället. Den katolska kyrkan förklarade äktenskapet vara ett sakrament och fick därigenom äktenskapsmålen dragna under andlig domsrätt samt till följd däraf ett bestämmande inflytande på äktenskapslagstiftningen. Den utsträckte de förbjudna släktskapsleden vida utöfver den mosaiska begränsningen, i det den förbjöd äktenskap ej blott mellan dem, som voro skylda i rätt upp- och nedstigande led, utan ock mellan sidoskylda till och med sjätte led. Då kyrkan för ledens beräknande använde den s. k. kano-niska komputationen, som angifver skyldskapens närhet å sidan icke genom sammanläggning 9 b. 13