Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förbudslagstiftning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
Fördelning på afstånd-Fördubbling
398
kavalleriet, artilleriet o. s. v. Se vidare
Arméfördelning och Kavallerifördelning. -
2. Sjöv. För att tjänsten ombord å
örlogsfartyg må kunna utföras med drift,
ordning och raskhet, äro hvar mans af
besättningen poster och åligganden vid olika
tillfällen på förhand uppgjorda och införda
på fördelningsrullor 1. fördelningstaflor,
upphängda på tillgängliga platser, till
manskapets tjänst, samt i fördelningsböcker,
som tilldelas officerarna. - Dessa fördelningar
kunna hänföras till tre hufvudgrupper: vakt-
och ekonomiska fördelningar, stridsfördelningar
samt manöverfördelningar. - 3. Fys. Se
Elektricitet. 1. C. O. N. 2. O. E. G. N.»
Fördelning på afstånd, fys. Se Elektricitet,
sp. 203.
Fördelningsartilleri, krigsv. Se Fördelning 1.
Fördelningsböcker, sjöv. Se Fördelning 2.
Fördelningschef. 1. Krigsv. Se Fördelning
1. - 2. Sjöv., flaggman, som enligt
k. br. 26 juli 1762 utöfvade chefskapet
öfver en af sjömilisens 8 fördelningar.
O. E. G. N.*
Fördelningsintendent, krigsv., fältintendent
vid intendenturkåren, som är anställd i
en arméfördelnings stab såsom föreståndare
för fördelnings-i n t e n d e n t u r e n,
d. v. s. förvaltningen inom fördelningen.
C. O. N.
Fördelningsintendentur, krigsv. Se
Fördelningsintendent.
Fördelningskavalleri, krigsv. Se Fördelning 1.
Fördelningslåda, fys. Se Elektriska ledningar,
sp. 259-260.
Fördelningsläkare. Se Fältläkarkår.
Fördelningspostmästare. Se F ä 11 p o s t.
Fördelningsrullor, sjöv. Se Fördelning 2.
Fördelningsstab, krigsv. Se Fördelning 1.
Fördelningstaflor, sjöv. Se Fördelning 2.
Fördelningstal, språkv. Se N u m e r a l i a.
Fördelshemman, kam. Se Beställningshemman.
Fördevind, sjöv. Ett fartyg säges segla
fördevind, när vinden blåser akter-in eller från
rätt akter-in till 45° från denna riktning och
råseglen äro ställda "fyrkant" (vinkelräta mot
medellinjen) eller nära fyrkant. Blåser vinden
från 45° till 90° från rätt akter-in, säges
i allmänhet, att fartyget seglar rumskots. -
Fördevindar e, fartyg, som seglar fördevind. -
Om förde-Yi ndsvän d nin g se Vända. O. E. G. N.*
Fördom, psyk., omdöme, som man fäller om något,
utan att man förut undersökt saken. Vanligen är
det sådana omotiverade omdömen, innebärande en
ogillande och orättvis uppfattning, som kallas
fördomar. Fördomarna ha sin grund i individens
naturanlag, uppfostran, lifserfarenhet och
vanor; de sammanhänga med hans allmänna
världsåskådning och intressen ("man tror
så gärna, hvad man önskar") samt röna hos de
fleste starkt inflytande af tidsandan och den
allmänna meningen. Fördomarna äro hos en hvar af
oss vida talrikare, än vi vanligen föreställa
oss, och endast ett afsikt-ligt och energiskt
bemödande att genom själfkritik bekämpa dem hos
oss själfva kan göra oss relativt fördomsfria. En
af de vanligaste fördomarna är föreställningen
om ens egen fördomsfrihet. Särskildt när
fördomarna äro gemensamma för flertalet inom
ett folk eller en samhällsklass, verka de i
hög grad hindrande för samhällslifvet och dess
utveckling. S-e.
Fördrag. Se Af t al.
Fördragsteori. Se Samhällsfördrag.
Fördrummas, bergsv., är en term, som
betecknar, att en malmgång eller stundom en
annan bergart grenar sig i finare delar,
hvilka intränga i omgif-vande bergarter
samt där småningom utspetsa och upphöra.
Th. N-m.*
Fördröjare, krigsv., en inrättning, som anbringas
på en modern brisansgranats brandrör för att
fördröja krevaden, så att den inträffar, först
sedan granaten inträngt tillräckligt långt i det
föremål, som skall söndersprängas. Fördröjaren
skall kunna borttagas eller utväxlas, så att
granaten, då så är fördelaktigt, kan bringas
till krevad ögonblickligt vid nedslaget utan
föregående inträngning. G. af Wdt.
Fördubbling, bot., missbildning, bestående i det
oftast genom odling frambragta mångfaldigandet af
kronbladen hos en blomma, som normalt består af
endast en enkel krans af fria eller sammanvuxna
kronblad. Detta slags fördubbling uppkommer
oftast därigenom, att ståndarna och ibland
äfven fruktbladen ombildas till kronblad och
sålunda föröka dessas antal. I en sådan dubbel
blomma finnas, om fördubblingen är fullständig,
inga ståndare och icke heller några pistiller,
hvarför ingen fruktbildning kan ega rum. Är
fördubblingen icke fullständig, så kunna
pistillerna, som bildas af fruktbladen, och
möjligen äfven en och annan ståndare finnas kvar,
i hvilket fall befruktning och frösättning kunna
försiggå. Icke så sällan finner man i en sådan
mindre fullkomligt dubbel blomma ståndare,
hvilka blott till ena hälften ha formen af
kronblad och hvilka ha kvar en half ståndarknapp,
sittande i kanten af den för öfrigt kronbladslika
bildningen. Detta är ett afgörande bevis, att
det är till kronblad återförvandlade ståndare,
som utgöra fördubblingen. I väl fyllda blommor
äro de nya kronbladen talrikare än ståndarna i
de normala blommorna, beroende på dédoublement
(se d. o.). De dubbla eller, såsom de af
blomsterodlare kallas, de fyllda blommorna
(flores pleni, fl. pl.) värderas högt för sin
vackra form och sitt rikare utseende. Törnrosor,
löfkojor, vallmo, nejlikor (se fig. art. D
i-a n t h u s, sp. 314), riddarsporre (se
fig. art. DeI-phinium, sp. 112) o. s. v. äro
kända exempel på sådan fördubbling. Men det
gifves en annan form af fördubbling, nämligen
den, som eger rum hos dahlia, aster, ringblomma,
krysantemum (se fig. art. Chrysanthemum, sp. 263)
och många andra kompositéer, eller växter med
blommorna samlade i s. k. blomkorgar. Den enkla
dahlian, t. ex., har i kanten af blomkorgen
mörkt röda eller purpurfärgade blommor med något
strutlikt, men snedt tunglikt utdraget bräm,
hvaremot blommorna innanför dessa kantblommor,
de s. k. diskblommorna, äro endast rörformiga
och sakna det grant färgade och snedt utdragna
bräm, som utmärker kantblommorna. Genom
odling och urval har man lyckats att få äfven
diskblommorna i en sådan blomkorg försedda
med likadant bräm som kantblommorna, och denna
blomkorg kallas "dubbel" (se fig. art. Dahlia,
sp. 1105). Ståndarna och pistillerna i densamma
äro emellertid oförändrade, och hvarje blomma
i en dylik dubbel blomkorg kan sätta frukt. Ett
tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
