435 Förkastningsbreccia-Förknappning 436 pressade och sönderslitna, öfver hvarandra skjutna, lutande verk. Jfr F l e x u r. - Se A. G. Nathorst, "De skånska dislokationernas ålder" (i "Geol. för :s förh.", 1887), E. Erdmann, "Beskrifn. öfver Skånes stenkolsfält och -grufvor" (i "Sveriges geol. under-sökn.", s. å.). E. E. Förkastningsbreccia, petrogr. Se B r e c c i a och Förkastning. Förkastningslinje, geol. Se Förkastning. Förkastningsplan, geol. Se Förkastning. Förkerd 1. För kir d (ty. verkehrt), sjöv., bakvänd, oriktigt gjord. - Brassa förkerdt, ställa seglen så, att de motverka framfarten, men för en viss manöver bidraga till lofning eller fällning. O. E. G. N.* Förkisling, bot. Se C e 11, sp. 1393, och K i s e 1-a l s; e r. Förkistning, bergsv. Se F ö r b y g g n a d. Förklaring. 1. Jur. Den första af alla rättegångsregler är, att ingen må dömas ohörd, d. v. s. utan Kristi förklaring (Transfigurationen), målning af Rafael. Vatikanen, Rom. att ha fått tillfälle att yttra sig öfver motsidans påståenden, eller med andra ord att af gifva förklaring. Där en domstols åtgärd påkallas i annan ordning än genom stämning eller däremot svarande meddelande till motparten, bör tillfälle beredas denne att bemöta det gjorda yrkandet, såvida icke domstolen genast finner detsamma såsom ogrundadt böra afslås. Detta kallas att utställa ansökningen till förklaring. Sålunda inhämtas motpartens förklaring i lagsökningsmål af öfverexekutorn, i besvärsmål af öfverrätterna och i anmärkningsmål af Kammarrätten, öfverrätt kan dessutom infordra förklaring af den domare, som förut dömt i saken. Förklaring ingifves till öfver-rätten, men må ock med posten insändas i betaldt bref. 2. Teol. a) Kristi förklaring (lat. träns-figur åtio), den tilldragelse, som omtalas i Matt. 17: 1-9, Mark. 9: 2-9 och Luk. 9: 28-36. Traditionen förlägger den till berget Tabor i Gali-léen, men sammanhanget förlägger den till Hermon eller dess närhet. Lagens och profetians representanter, Mose och Elias, syntes i Jesu sällskap för lärjungarnas blickar. Förklaringen visade dem Jesu härlighet (2 Petr. 1: l ff., jfr 2 Kor. 3: 18). Man kan jämföra berättelserna om Jesu sinnesstämning enligt Matt. 11: 25 (Luk. 10: 21) och det intryck han gjorde (Luk. 11: 27) samt Stefanus' änglalika uppsyn inför sina domare (Apg. 6: 15). Kristi förklaring utgör inom de protestantiska kyrkorna ämne för en bestämd dags predikan (i Sverige 7 :e söndagen efter Trefaldighet) och firas af de grekisk-och romersk-katolska 6 aug. med en särskild fest (grek. Thabõrion, lat. Festum transfigurationis Christi). Om en berömd, konstnärlig framställning af ämnet (jfr fig.) se Rafael. - b) Kroppens förklaring, den förklarade lekamen, skall enligt den kristna uppståndelsetron vara personlighetens organ i en kommande tillvarelseform, liksom Kristus lefver i en förhärligad kropp (Fil. 3: 21). Paulus skiljer i l Kor. 15: 44 ff. skarpt mellan den kropp, som lagges i grafven, och den andliga lekamen. Äfven mazdeismen tänker sig en förandligad kroppslighet i fulländningens värld. Se E s k a t o-logi. 1. L Afz. 2. N. S. Förklyftad, geol., säges en bergart vara, då den genom fina, stundom omärkliga sprickor, förklyftnin-gar 1. af sö n d ri n gskly f t er, är likasom delad i större eller mindre, antingen regelbundna eller oregelbundna stycken. Jfr A f s ö n-dring2. E. E. Förklyftning, geol., en bergarts egenskap att vara förklyftad (se d. o.), genomdragen af förklyftningar. Jfr A f sön d ring 2. E. E. Förklys, sjöv. Se K l y s. Förklädnad, Skyddande, 200!. Se M i m i c r y. Förknappning, sjöv., innehållande af en del af den portion, som tillkommer hvarje man af ett fartygs besättning. Rättighet att anbefalla sådan eger