467 Förordning-Förposter ett särskildt fall. - 2. I inskränktare mening: tjänsteförordnande. H. L. R.* Förordning, jur., till allmän efterlefnad utfärdadt påbud, som i administrativ eller ekonomisk lagstiftningsväg kommer till stånd, i motsats å ena sidan till lag, som har sin grund i konungs och riksdags samfällda beslut, samt å andra sidan till stadgar, reglementen och instruktioner, hvilka konungen eger utfärda såsom innehafvare af den verkställande eller styrande makten. Först i senare tid har begreppet förordning fått denna mera inskränkta betydelse. Tidigare användes det jämväl om sådana påbud, som hade sin grund i konungs och riksdags samfällda beslut (t. o. m. en af grundlagarna kallas förordning, nämligen tryckfrihetsförordningen), och gränsen mellan förordning och lag,, liksom äfven mellan förordning samt stadgar, reglementen och instruktioner, är ännu ofta vacklande. Benämningen stadga förekommer jämväl å sådana påbud, som numera äro af lags natur, såsom Skiftesstadga, Grufstadga. G-T. Förpansar, fortif. Se Pansar. Förpanta, jur., upplåta panträtt i egendom, företrädesvis (enligt vår äldre rätt) panträtt i fast egendom utan inteckning. Se Panträtt. Förparlamentet (ty. Vorparlament) kallades det möte af dåv. eller f. d. medlemmar af de olika tyska staternas landtdagar, som hölls i Frankfurt am Main 31 mars-4 april 1848 för att förbereda inkallandet af ett konstituerande tyskt nationalparlament. So vidare Tyskland (Historia). Förpassning. So Pass och T ullpass. Förpatrull, krigsv., kallas en sådan patrull, som under marschbevakning går framför en afdelning för att spana framåt marschvägen. Jfr Patrull. C.O.N. Förpik, sjöv., det förligaste af alla rum ombord, merendels det förligaste rummet under trossdäck. Förpiken kallas ofta endast piken. Förplägnad, krigsv., kallas truppers förseende med lifsförnödenheter af olika slag. Förplägnaden i fredstid ombesörj es af regementenas förvaltning. Lifs-medlen upphandlas efter uppgjorda leveransaftal eller ock genom omedelbart uppköp; deras tillredning sker vid1 regementenas kök, och utspisftingen eger rum gemensamt för hela regementet. Allt i tjänstgöring varande manskap åtnjuter förplägnad, och sådan bör anskaffas äfven under färd i trupp. Där detta icke låter sig göra, får kontant ersättning i stället gifvas. Senaste bestämmelser innehållas i k. reglemente för arméns förplägnad under fred af 12 maj 1905 (Sv. förf.-saml., n:r 33). - Förplägnaden i krig är af stor betydelse för truppernas bevarande och krigets förande. Den har skett olika under olika tider. Under 17 :e årh. köpte soldaten själf lifsmedel för sin sold, hvaraf följden dock ofta blef rof och plundring; under 18:e årh. skedde förplägnaden vanligen ur magasin, hvilket mer än något annat bidrog till den långsamhet, hvarmed krigen fördes, och bristen på kraft. Franska revolutionen införde tillgripandet af krigsortens tillgångar genom rekvisition, hvarigenom större snabbhet i rörelserna kunde åstadkommas. Numera användas de olika förplägnads-sätten i förening. Krigsortens tillgångar användas i första hand, men till dessa komma på längre afstånd från densamma anskaffade varor, hvilka framföras dit. Nutidens stora arméer fordra i detta afseende omfattande anordningar och goda förbindelsemedel, järnTägar eller ångbåtsleder. Truppernas förplägnad i krig sker antingen så, att befolkningen inom förläggningsområdet mot viss ersättning tillhandahåller lagad mat och furage (kvarterförplägnad), eller genom köp eller rekvisition i orterna (rekvisitionsför-plägnad) eller slutligen genom tillförsel från kronans upplag (magasinsförplägnad). Undantagsvis och för viss personal kan kontant förplägnad komma till användande. Till grund för förplägnaden ligga särskilda fältportions- och rationsstater. För att biträda vid förplägnadsväsendet finnas vid hvarje svensk arméfördelning eller annan själfständig större trupp-afdelning ett förplägnadskompani och ett visst antal förplägnadskolonner (förut kallade proviant- och fu-ragekolonner). Ett förplägnadskompani utgöres af två f ä 11 m a g a s i n s k a d r e r, hvardera afsedd för upprättande af ett f ä 11 m a g a s i n, ett f ä 11 s l a k t e r i och ett f ä 11 b a g e r i. F ö r-plägnadskolonnerna, hvilkas antal vid fördelningarna f. n. är bestämdt till tre jämte en reservkader, framföra hvar och en lifsmedel och hafre för fördelningens alla trupper för en dag. Förplägnads-kolonnerna fyllas vanligen genom tillförsel bakifrån eller från hemorten genom etappmyndigheternas försorg, och kunna för detta ändamål särskilda magasin med slakterier och bagerier anläggas. F ö r p l ä g-nadstjänsten står under intendenturens ledning. Inom örlogsflottan ombesörjes förplägningen af en på hvardera stationen (Stockholm och Karlskrona) under stationsbefälhafvaren lydande förvaltningsdirektion. Vid Karlskrona station finnas särskilda förråd af spannmål och proviant, för hvilka den s. k. proviantintendenten (förr proviantmästaren) är ansvarig uppbördsman. Utspisningen till manskapet i land och ombord sker enligt fastställda spisordningar (regl. för marinen). Vården och uppbörden af provianten ombord å fartyg handhafvas af fartygsintendenten (förr förvaltaren) eller - där sådan ej är kommenderad - af r e d o g ö-raren. , C. O. N. R. N.« Förplägnadskolonn. Se Förplägnad. Förplägnadskompani. Se Förplägnad. Förpostchef, krigsv. Se F ö r p o s t e r. Förposter, krigsv., kallas den del af en truppstyrka, som utsattes att vaka öfver den öfriga truppens säkerhet, då denna under pågående krigsrörelse hvilar. Förposterna ha sålunda till ändamål att skaffa underrättelser om fienden, att hindra fienden iakttaga egna trupper och att uppehålla en anfallande fiende, tills de hvilande trupperna hinna göra sig i ordning att upptaga strid. Infanteriet ingår till största antalet i förposterna, som dock alltid måste förses med något kavalleri och stundom äfven med artilleri och ingenjörtrupper. Till förposter nyttjas så liten styrka som möjligt. Af en marscherande större truppafdelning utsattes i hvarje hufvudriktning en förpost under befäl af en förpostchef, vanligen bataljonschefen eller motsvarande. I en ställning eller vid en till strid utvecklad truppafdelning kan hvarje större truppdel i främsta linjen utsätta förpost framför sig. Befinner sig kavalleri framför fronten, sköter detta sin egen bevakning, hvilken äfven kommer de bakom varande hufvudkrafterna till godo. Af förposterna befinner sig närmast fienden en linje af fältvakter och posteringar med sina poster och patruller, hvilka bilda den yttersta bevakningslinjen. Bakom denna