473 Förrådschef-Församling 474 finnas skomakar- och sadclmakarverkstäder, hvarjämte ett bageri finnes vid hvartdera förrådet. Me-dicinaljönåd, innehållande för sjukvården i fred och i krig erforderliga persedlar, finnas dels vid intendenturförråden, dels vid sjukvårdsstyrelsen i arméförvaltningen. - Landstormsförråd upprättas f. n. för landstormens behof inom olika landstorms-oinrådeu (se Landstorm). 2. Flottans f ö r r å d äro a) stationernas 1. under stationsbefälhafvarna lydande förråd, b) varfs-förråden och c) fartygsförråden. - Stationernas j ön ad utgöras af beklädnads-, sängpersedels- och sjukvårdsförråden samt i Karlskrona dessutom spannmåls- och proviantförråden. - Varjsförråden äro af tre slag, nämligen inventarieförrådet, som omfattar samtliga inventarierna för fartygen, minpositionerna och befästningarna samt persedlar, afsedda för användning såsom allmänna inventarier, äfvensom varfvets fartygsförtöjningar, materialförrådet samt sjöinstrument- och sjökarteförrådet. Under stationsmyndigheterna handhafvas förråden, med undantag af det sistnämnda, af förrådsintendenter, hvilka efter de af dem vårdade förråden benämnas beklädnads-, sjukhus-, proviant-, inventarie- och materialintendenter. - Farlygsförråden utgöras af de å utrustade fartyg befintliga proviant-, beklädnads- och utredningsförråden samt förvaltas, under fartygschefens uppsikt, af en fartygsintendent eller redogörare med biträde af ekonomiunderofficerare samt, i särskilda fall, af fartygets inventarieupp-bördsmän. 1. C. O. N. 2. H. AV-l. Förrådschef, krigsv. Se Förråd. Förrädsfästning 1. Depåfästning, krigsv., har till ändamål att utgöra en tryggad upplagsplats för krigsmateriel och förnödenheter m. m. En sådan anlägges vanligen vid en kommunikationsknutpunkt i landets inre, där den är undandragen hvarje öfverraskande anfall. Jfr Fästning. L. W:son M. Förrådsförvaltare. Se Förrådsintendent. Förrädsintendent, Förrådsförvaltare, förv.j tjänsteman, som vårdar en inrättnings i förråd liggande persedlar, ombestyr inköp af nya, reparation af slitna och försäljning af utdömda m. m., allt under redovisningsskyldighet. Förrådsintendenter kallas sådana tjänstemän vid telegrafstyrelsen och arméns förråd i Stockholm och Karlsborg; förrådsförvaltare kallas sådana tjänstemän vid fortifikationens förråd vid fästningar och kårer samt järnvägstrafikens afdelningar. Äfven vid större enskilda företag, såsom järnvägs- och andra trafikbolag, bruka sådana tjänstemän vara anställda. Jfr Förråd. Kbg. Förrädskarl, sjöv., en, vanligen äldre, karl af manskapet på örlogsfartyg, som har till åliggande att vaka öfver ordning och snygghet i förrådsrum. Förste förrådskarl har korprals värdighet. O. E. G. N.* Förrådskasematt. Se K a s e m a 11. Förrådsrum, skpsb., rum, inredda vanligen i hålskeppet för förvarande af förrådspersedlar. O. E. G. N. * Förrådssättning, boktr., manuskripts sättning "i långa banor" (i förråd), då sättningen ej omedelbart kan bli indelad i kolumner. Förrådsunderofficer, krigsv. Se Förråd. Förrådsväfnad, bot., består nästan alltid af pa-rcnkvmatiska celler (se Cell). I förrådsväfnåden upplagras växternas reservnäring (se d. o.), som utgöres såväl af kväfvehaltiga som kväfvefria (kolhydrat, f etter) ämnen och salter. I saftiga förrådsorgan äro cellerna tunnväggiga, hos frö, vinterknoppar och andra intorkande organ äro däremot ofta cellväggarna mer eller mindre förtjockade, stundom mycket hårda, hvarvid den kväfvefria upplagsnäringen (kolhydraten) upplagras i cellväggen, som vid frönas groning åter upplöses. Den förtjockade cellväggen är genomborrad af talrika porer. Exempel härpå erbjuda bl. a. de stenhårda fröna af dadlar, elfenbensnöten (Phytele-phas) m. fl. H. Hn. Förräderi. Se Högförräderi och Landsförräderi. Förrättningsman, jur. Se Edsvuren förrättningsman. Försakelsevecka. Se Vecka. Församling. 1. Kyrkohist. (Lat. ecclesia), dels sammanfattningen af alla troende kristna, dels, och vanligen, lokalmenigheten, hvilken i kyrkligt hänseende utgör ett sammanhängande helt. De förste kristne bildade ej egna församlingar, utan kvarstodo till det yttre inom judendomens synagogor. Dock kommo de snart att utbilda en viss egen organisation kring kulten som medelpunkt. I samband med det stora judiska upproret 66--73 utstöttes allmänt de judekristne ur synagogorna och nödgades då bilda själfständiga församlingar. Dessa voro ordnade i öfverensstämmelse med synagogan och förestodos af ett kollegium af äldste, presbyterer; alla judekristna församlingar i Syrien voro långt in i 2:a årh. ledda af en Jesus-dynasti med monarkisk makt. Småningom tynade dessa församlingar bort; de sista uppgingo i islam. När Paulus förde kristendomen till den hedniska världen, bildades genast själfständiga församlingar (ecclesiæ). Strid råder, om dessa från början bildats i anslutning till det föreningsväsen, som då florerade i den grekisk-romerska världen och af staten godkändes (begrafningsföreningar, själfhjälpsföreningar etc.); sannolikt är, att äfven de hednakristna församlingarna först bildats i analogi med den judiska synagogan, men snart lånat former från de antika föreningarna. Om uppkomsten af ett tredeladt ämbete i församlingarna se art. Biskop; alla ämbetsmännen valdes snart på lifstid af alla församlingens medlemmar. Hvarje stad, där kristendomen fick fäste, utgjorde en församling; när kyrkan under 2:a årh. började utbreda sig äfven på landsbygden, bildade likaledes där i allmänhet hvarje kristen koloni en själfständig församling under sin biskop (undantag i rikets gränsprovinser och Egypten, där flera små församlingar synas ha förenats under en gemensam biskop). Under hela den urkristna tiden (till omkr. 150) hade hvarje medlem af lokalförsamlingen rätt till medverkan i alla församlingens angelägenheter, äfven predikan och kulten. Med kyrkans förvandling till katolsk skedde en stor förändring i uppfattningen af församling. Nattvarden som mässoffer, ämbetsmännen som ett frälsningen förmedlande prästerskap skapade den djupa klyftan mellan lekmän och klerker; för lekmännen fanns icke längre rum för ett själfständigt deltagande i församlingslifvet. Blott valrätten för alla församlingsmedlemmar vid val af ämbetsmän höll sig flerstädes in i