sockenstämman, som fått under sitt område äfven en mängd
icke ecklesiastika ärenden, delades i
kyrkostämma
och
kommunalstämma (se dessa ord). Samma år
utbröts ock ur kyrkorådet
skolrådet
(se d. o.) för skolärendenas behandling.
2.
Förv. Såsom rättslig organisation betecknar
församling dels det territoriella område, som
utgör första ledet i den kyrkliga indelningen
(se
Ecklesiastik indelning), dels en enhet eller
ett samfund, som, oberoende af territoriell
gemenskap, bildats för religiösa behof. Med
hänsyn härtill skiljes mellan territoriella och
icke territoriella församlingar. De
territoriella
församlingarna ingå i pastorat (se d. o.) såsom
antingen endast en
moderförsamling eller
en sådan jämte en eller flera
annex- eller
kapellförsamlingar. Moder- och annexförsamlingar
sammanfalla å landsbygden i allmänhet till
betydelsen med socken (se d. o.). Därjämte
förekomma
bruksförsamlingar, som dock i själfva
verket torde vara antingen kapellförsamlingar
eller att likställa med åtskilliga inrättningar,
som ha egen predikant och någon gång nämnas
såsom församlingar. Vid början af 1908
funnos i riket 1,390 moder-, 1,100 annex- och
inemot 40 kapellförsamlingar. Af moder- och
annexförsamlingarna voro 128
stads- och 2,362
landsförsamlingar. Hvarje stad utgör i regel en
territoriell församling, men flera församlingar
ha bildats i nio städer, hvaraf i Stockholm 13,
Göteborg 8, Malmö 4, Norrköping och Eskilstuna
3. -- De
icke territoriella församlingarna
kunna antingen tillhöra statskyrkan, nämligen,
förutom k.
Hofförsamlingen i Stockholm,
nationella och militära församlingar, eller
ock omfatta främma de trosbekännare. Till
nationella församlingar äro att räkna Finska
och Tyska församlingarna i Stockholm samt den
Tyska i Göteborg. Hvad beträffar lapparna i
Jämtlands län, se
Lappförsamling. --
Militära
församlingar bildas i allmänhet af ständigt
tjänstgörande truppförband; ett sådant
truppförband omfattar i regel en församling,
men kan, förlagdt till skilda orter, vara
deladt i flera församlingar, likasom ock å
ort, där garnisonspastor finnes, afdelningar
ur olika regementen af nämnda beskaffenhet äro
sammanförda till en församling. Dessa (arméns)
militärförsamlingar gå vanligen, ehuru många
af dem ej tillhöra någon "garnison", under
det gemensamma namnet
garnisonsförsamlingar,
hvilkas antal f. n. är 16, däri ej inräknad
Karlsborgs, som upptages bland territoriella
församlingar. Hvad flottan beträffar, har
den en församling för hvardera af stationerna i
Stockholm och Karlskrona, Skeppsholms församling
och Amiralitetsförsamlingen. --
Främmande
trosbekännare (se d. o.) ha erhållit tillstånd
att bilda ganska många egna församlingar,
i synnerhet de till metodist-episkopalkyrkan
hörande, som hittills fått rätt till 100
församlingar, men huru många ej till statskyrkan
hörande församlingar i verkligheten finnas, är ej
bekant, då de med undantag af 4 romersk-katolska
och 9 mosaiska ej ha rättighet att föra
egna kyrkoböcker. -- Om vissa församlingen
tillkommande behörigheter och skyldigheter
jfr i öfrigt artiklarna
Kommun,
Kyrkböcker,
Kyrkofullmäktige,
Kyrkomöte,
Kyrkoråd,
Kyrkostämma,
Mantalsskrifning och
Skolråd. --
I
utlandet äro upprättade svenska församlingar
i Petersburg, London, Paris och Berlin.
1. Hj. H-t. 2. K. S.
Församlingsbibliotek. Se
Folkbibliotek, sp. 733.
Församlingsbok. Se
Kyrkböcker.
Församlingsfullmäktige, ett af kyrkofullmäktige
i Stockholm 1906 föreslaget namn på
en ifrågasatt institution inom hvarje
territoriell församling i Stockholm, åt
hvilken kyrkostämmans beslutanderätt skulle
obligatoriskt eller fakultativt öfverlåtas,
medan kyrkostämmorna endast skulle förrätta val
af dessa församlingsfullmäktige samt måhända
äfven af kyrko- och skolråd. Såsom motiv för
inrättande af en dylik institution, som skulle
motsvara stads- och landskommunens fullmäktige,
anfördes, att kyrkostämmorna i hufvudstaden
vore en alltför otidsenlig och svårhandterlig
institution, emedan församlingarnas folkmängd
svällt ut öfver de bräddar, inom hvilka den förut
öfliga formen för församlingens beslutanderätt
kunnat utan olägenhet tillämpas.
Församlingshus, byggnad med lokaler för kyrko- och
skolråds sammanträden, pastorsexpedition, arkiv,
läsesal för nattvardsbarnen o. s. v.
Församlingsrätt. Se
Förenings- och
församlingsfrihet.
Försats, log., förra ledet i en slutledning. Jfr
Eftersats och
Slutledning.
Försatt, metall. Se
Försätta.
Förse, sjöv., öfverse och reparera. -
Förse
tacklingen, ersätta förslitet gods, ansätta,
pålägga nya bänslar och klädslar, smörja
block m. m. för tacklingens iståndsättande.
O. E. G. N.*
Försegel, sjöv., alla segel, som verka
till fartygets fallning (se
Falla),
företrädesvis de segel, hvilka tillhöra
främsta masten och bogsprötet. Jfr
Aktersegel.
O. E. G. N.*
Försegling, postv., sätt att genom sigillaftrycks
anbringande å lämpligt vax- eller hartsartadt
ämne, vanligen lack, göra ett därmed tillslutet
föremål - i de flesta fall ett bref - för
obehöriga oåtkomligt, med mindre skönjbart
våld användes. Enligt vanligt språkbruk torde
ock bref, som tillslutits allenast medelst
å kuvertets flikar anbragt gummilösning,
böra betraktas som försegladt. I afseende
å förseglingen af rekommenderade bref, som
innehålla penningar eller andra värdesaker,
äfvensom assurerade bref gälla följande
allmänna bestämmelser. Användes vanligt
s. k.
korskuvert, skall detta tillslutas med
fem sigillaftryck i lack, anbragta ett i
brefvets midt och de fyra öfriga däromkring,
så att de fästa kuvertets flikar. Begagnas
kuvert af det slag vidstående teckning utvisar,
ett s. k.
värdekuvert, må förseglingen,
på sätt af teckningen framgår, verkställas med
allenast två sigillaftryck, som fästa den öfre
fliken vid de underliggande flikarna.
Värdekuvert.
Paket, som aflämnas till postbefordran, måste vara
så inslaget, att innehållet icke kan åtkommas,
utan att spår af våld uppstår. Assureradt paket
skall alltid vara behörigen försegladt. Till
samtliga å en postförsändelse erforderliga
sigillaftryck skall användas samma sigill,
vare sig afsändarens eget eller annat, som af
honom innehafves. Postverket godkänner såsom
sigill endast sådant, å hvilket finnas anbragta
initialer, namn, vapen eller stämpel med särskild
inskrift, men icke myntstycke, fingerborg,
knapp eller dylikt. Jfr
Bref. -
Jur. En an-
