481 Förskottsanordning-Förslag 482 från hvilka en mängd olikartade förskott utgår, af-gifva årligen förskotts-1. antecipations-förteckningar (se d. o.). Förskottstagaren skall ovillkorligen afgifva redovisning inom slutet af året näst efter det, då förskottet uppbars, vid af ventyr att i annat fall förskottets hela belopp hos honom varder utkräfdt. Förvaltande verk och myndigheter skola efter fastställda formulär redogöra för utgifna förskott, summariskt i ett i hufvudboken ingående förskottskonto och specifikt i en särskild förskottsbok. - Ett särskildt slags förskott utgöres af medel, som till följd af kontrakt terminsvis utbetalas till någon entreprenör för byggnader eller effekter. Sådana medel bruka, först sedan slutlig afsyning egt rum och arbetet blifvit godkändt, definitivt afföras. - Slutligen förekomma tillfälliga utgifter för statsändamål, om hvilka statsmakterna äro ense,« men för hvilka riksdagen ej anvisat nödigt förslagsanslag, t. ex. genomförande af beslutade regleringar, kommittéarbeten, expropriationskostnader o. d. Statskontoret förskotterar, och K. M :t anmäler årligen sådana utgifter hos riksdagen till ersättande. Kbg. Förskottsanordning, förv. Se Förskott. Förskottsbok, förv. Se Förskott. Förskottskonto, förv. Se Förskott. Förskrifning, jur. Se Skuldebref. Förskrifningsafgift, postv., den vid postabonnemang å tidningar och tidskrifter utgående afgiften till postverket för dels bestyren med bokföring af abonnemanget, dels tidningsexemplarets beställande hos vederbörande utgifvare. Sådan förskrifningsafgift utgår i Sverige med: a) 10 öre för hvarje abonnemang utan hänsyn till den tid, för hvilken detsamma tagits; och b) 2 proc. af den utgifvaren tillkommande prenumerationsafgiften, dock ej under 5 öre, allt räknadt för helt år och i förhållande därtill för kortare abonnemangstid. Utöfver förskrifningsafgif-ten tillkommer postverket för hvarje abonnemang en befordringsafgift, beräknad med hänsyn till dels tryckalstrets periodicitet, dels sammanlagda vikten af ett helårsexemplar af detsamma. Summan af förskrifningsafgiften och befordringsafgiften utgör sålunda postafgiften. Summan af post- och pre-numerationsafgifterna utgör i den postala terminologien abonnemangsafgiften för en tidning. R- L-n. Förskrämning, bergsv., inhuggning med hacka i nedre delen af en kol- eller malmflöts, afsedd att underlätta brytningen, som sedan utföres medelst küning från den öfre delen. Särskilda f ö r s k r ä m-ningsmaskiner äro äfven i bruk. G- H-r. Förskärning, en allmänt använd vinförbättringsmetod, som består däri, att man blandar två eller flera viner för att åstadkomma en utjämning af motsatta egenskaper hos de ingående sorterna. Metoden användes särskildt i de vinproducerande länderna för att hålla konstanta typer af olika vinslag oberoende af de olika årgångarnas något växlande egenskaper. G. H-r. Förslag. 1. Förv. Vid tillsättning af vissa ämbeten och tjänster upprättas förslag å den eller dem, som böra företrädesvis komma i fråga till tjänstens erhållande. Förslag upprättas i allmänhet efter ansökan, därvid, om så många kompetenta sökande anmält sig, å förslaget uppföras tre i den ordning, som hvar och en, anses förtjänt att komma i fråga, eljest två eller ock blott en. Åtskilliga af de högre limbetena inom förvaltningen och domarkåren eger Tryckt den 18/5 08 konungen att tillsätta utan föregående ansökan efter förslag af den föredragande statsrådsledamoten. Detsamma gäller om de högre militärämbetena. Befordran till de lägre officersgraderna sker enligt tur, så att den lediga tjänsten efter chefens förslag erhålles af den, som inom kåren efter tjänsteåldern är närmast till befordran, såvida icke viktiga skäl föranleda, att annan föreslås. När förslag kommer i fråga vid prästerliga sysslors tillsättande, skola tre uppföras på förslag. Ha ej tre behöriga sökande anmält sig, utsätter domkapitlet ny ansökningstid, hälften af den, som första gången förelades, och ha den eller de, som under första ansökningstiden inkommit och finnas behöriga, företräde till förslaget. Finnas ej heller efter andra ansökningstidens förlopp tre behöriga sökande, skall domkapitlet på förslag uppföra den eller de sökande, som anmält sig och prof vas behöriga, samt låta å kyrkostämma inhämta vederbörande församlings yttrande, huruvida den åtnöjes med det ofullständiga förslaget. Förklarar sig församlingen nöjd med förslaget, och är det fråga om komministers- eller kapellpredikantstjänst samt endast en är uppförd å förslaget, så anses dylik förklaring lika med val. Om det åter är fråga om kyrkoherdetjänst, eller om två äro uppförda till komministers- eller kapellpredikantstjänst, så vidtager domkapitlet i vanlig ordning de åtgärder, som ytterligare erfordras för tjänstens besättande. Har hvarken vid första eller andra ansökningstidens utgång behörig sökande anmält sig, eller nöjes församlingen icke åt ofullständigt förslag, så anmäler domkapitlet förhållandet hos konungen och afbidar hans beslut (lag 26 okt. 1883 ang. tillsättning af prästerliga tjänster). Till hvilka tjänster förslag skola upprättas, beror af de särskilda befordringslagarna. I allmänhet gäller såsom regel, att tremanna-förslag blott undantagsvis (t. ex. vid biskopstillsättningar) upprättas till andra tjänster än dem, som tillsättas efter ansökan, samt att förslag ej kommer i fråga vid de tjänster, där befordrings-ärendet i sin helhet behandlas af samma myndighet. Förslag upprättas någon gång af en korporation (t. ex. af stiftets prästerskap vid tillsättning af biskopsämbete; af städernas politiskt röstberättigade invånare vid tillsättning af borgmästare i städerna samt af rådmän och magistratssekreterare i Stockholm ; af de till deltagande i prästval berättigade medlemmarna vid tillsättande af kyrkoherde i särskildt privilegierade pastorat). Vanligen sättes förslaget af den myndighet, hvilken förmanskap tillkommer öfver innehafvaren af tjänsten, eller af det ämbetsverk, till hvilket den sökande skall höra såsom ledamot. Den, som har tillsättningen i sin hand, eger i allmänhet utnämna, hvilken af de föreslagne han anser lämpligast, men på särskilda befordringslagar beror, huruvida han eger att utnämna annan än någon af de föreslagne. Rörande konungens utnämningsrätt föreskrifver R. F. (§ 29), att konungen skall vid ärkebiskops- och biskopsämbetenas tillsättning och (§ 31) vid utnämning af ofvannämnda magistratspersoner utnämna en af de tre föreslagne, men (§ 28) lämnar honom för öfrigt öppet att, därest ej särskild lag eller förordning bjuder, att utnämning skall ske inom förslaget, utnämna annan till ämbetets erhållande behörig person. För upprättande af förslag med tre förslagsrum gifves det, då förslagssättningen tillkommer ett flertal personer 9 b. 16