50õ Försäkringsagent-Försäkringsföreningens tidskrift 506 Det moderna försäkringsväsendet hvilar på ömsesidighet icke endast mellan riskerna inom samma bolag, utan jämväl i viss mån olika bolag emellan. För att utjämna den förlust, som ett bolag kan lida därigenom, att skada drabbar en risk, där försäkringssumman väsentligt öfverskrider genomsnittet, plägar nämligen bolag, som öfvertagit dylik större risk, öfverlåta en del af densamma till andra bolag. Bolaget i fråga ("hufvudbolaget") behåller sålunda "på egen risk" endast en del af ansvarssumman och åter försäkrar (reassurerar) hos andra bolag återstoden af risken. Återförsäkring meddelas antingen af annat bolag inom samma försäkringsbransch eller af särskildt för detta ändamål inrättade återf örsäkringsbolag. Det moderna försäkringsväsendet är af stor och ständigt växande social och nationalekonomisk betydelse, hvilket framgår af nedanstående uppgifter från 1906 års verksamhet i Sverige: o' r 73 H K- |p. .° d -2 . -^43^ ^"S « . Försäkringsbransch * &>2s 'S f-c S £ g^S t> ® S fl P^-rH 'rt §1a --5- <! ^ Ä ^ H^* Lifförsäkrin^sbolag 883 2 27 3 12 7 Olycksfallsförsäkringsbolag. . . 425 ',o Brandförsäkringsbolag ........ Sjöförsäkringsbolag ............ 5,093,3 938. « 16,0 13,6 Den stora nationalekonomiska betydelse försäkringsväsendet eger i det moderna samhället har gjort det nödvändigt att ställa detta, då det privat bedrifves, liksom bankväsendet, under statsuppsikt. Tre olika system för statens kontrollerande verksamhet ha härvidlag kommit till användning, nämligen publicitetssystemet, normativsystemet och koncessionssystemet i förbindelse med materiell statsuppsikt. Publicitetssystemet (t. ex. i England) inskränker statens verksamhet till att tillse, att försäkringsbolagen på vissa bestämda tider offentliggöra affärsställningen, så att den är tillgänglig för alla intressenter. Normativsystemet ger staten en mera vidtgående befogenhet därigenom, att det uppställer vissa villkor för rätten att få börja drifva försäkringsrörelse. Ett visst schema uppställes, och hvarje företag, som formellt uppfyller dess fordringar, har obetingadt rätt att arbeta. Enligt koncessionssystemet i förbindelse med statsuppsikt skall rätt att drifva försäkringsrörelse först förvärfvas. Har försäkringsbolag erhållit dylik koncession (medgifvande), är det sedermera underkastadt statskontroll och inspektion (se Försäkringsinspektionen). Den moderna försäkringslagstiftningen kan dock sägas vara en förening af alla tre systemen med stadgande af vissa, ej alltför snäfva normer för försäkringsbolags grundande och verksamhet, med fordran på koncession, innan verksamheten får börja, samt med fasthållande af en detaljerad publicitet och en ständigt verksam offentlig inspektion. Den svenska lagen om försäkringsrörelse, utfärdad 24 juli 1903, är grundad på denna kombinerade princip. S. P-e. Försäkringsagent. Se Agent. Försäkringsaktiebolag. Se Försäkring. Försäkringsbank. Se Bank, sp. 855. Försäkringsbref. Se Försäkring, sp. 502. Försäkringsbörs. Se Försäkring, sp. 504. Försäkringsföreningen, ett på initiativ af lektor F. V. Hultman, prof. H. Gyldén, direktörerna 0. Samson och A. J. Edström samt herr Eug. Samson 1875 stiftadt sällskap i Stockholm med ändamål "att medelst personligt sammanträffande bereda tillfälle åt för försäkringsväsendet intresserade personer att utbyta tankar och åsikter om till facket hörande ämnen; att i sin mån söka verka för den för försäkringsväsendets framgång nödiga enighet och sammanhållning i bolagens och andra försäkringsanstalters villkor och bestämmelser; att af gifva yttrande om de försäkringsväsendet rörande ämnen, hvarom till föreningen göres framställning, och slutligen att arbeta för en ändamålsenlig utveckling af försäkringsväsendet i vårt land". Föreningens styrelse består numera af en ordf. och en vice ordf., särskildt valda, samt fem andra ledamöter, bland hvilka skola finnas representanter för minst fyra grenar af det privata försäkringsväsendet. Vid årets första ord. sammankomst (i jan.) väljas jämte denna styrelse en sekreterare, som kan vara ledamot af styrelsen och som tillika är redaktör af Försäkringsföreningens tidskrift (se d. o.), därest ej annan person härtill (vid nästföregående ord. novembersammankomst) förordnats, en klubbmästare samt två revisorer och två revisorssuppleanter för det löpande arbetsåret. Föreningen hade årligen t. o. m. 1904 två ord. sammankomster, i febr. eller jan. och okt. (med extra däremellan på kallelse af ordf.); sedan 1905 sammanträder den till ord. sammankomst i jan. och nov. samt (i regel) en gång äfven i hvar och en af årets öfriga månader utom juni. juli och aug. Föreningens förhandlingar ha hittills mestadels, men långt ifrån uteslutande, rört sig på lifförsäkringens område; särskildt ha allt emellanåt frågor såväl om den s. k. sociala försäkringen som rörande svensk försäkringslagstiftning debatterats. Genom pekuniärt understöd af åtskilliga försäkringsbolag har föreningen kunnat skaffa sig egen klubblokal (först Blasieholmsgatan 4 B, numera Blasieholmstorg 9) tillsammans med Svenska bankmannaföreningen, som erhåller liknande understöd af bankbolag. Års-afgiften är f. n. för led., som är bosatt i Stockholm eller därstädes har sin hufvudsakliga verksamhet, 10 kr., klubbafgift inberäknad. Genom testamente af föreningens 30 jan. 1906 aflidne led. agenten Viktor Rubenson erhöll föreningen ett belopp af 5,000 kr. med villkor, att däraf skulle bildas en fond, hvaraf två års ränta hvartannat år utdelas som stipendium åt någon agent eller tjänsteman inom försäkringsbranschen för att bereda denne tillfälle att i utlandet studera märkligare företeelser på försäkringsväsendets område, med skyldighet för stipendiaten att i föreningen hålla föredrag om resultatet af sin* studieresa. Detta resestipendium utdelades första gången 1908. Historiska data ang. föreningen finnas i dess tidskrift (1895, sid. 19 ff., och 1905, sid. 23 ff.). J.Lr. Försäkringsföreningens tidskrift uppsattes i Stockholm 1878 och redigerades t. o. m. 1889 af filos. doktor 0. H. R. Printzsköld och har sedan haft till redaktör och ansvarig utgifvare filos.