525 Förädling-F. ö. v. 526 vanligen galvaniseradt järn, ehuru förzinkningen mera sällan sker på galvanisk väg (se G a l v a n o-t ek n i k), utan vanligen på följande, med förtenningsmetoden likformiga, sätt: järnblecket renas först genom behandling med utspädd svafvelsyra, beströs därpå med salmiakpulver och neddoppas under några ögonblick i ett bad af smält zink; vid upptagandet därur är järnet förzinkadt, och man har nu blott att medelst sågspån e. d. rengöra det från det tunna lager af zinkoxid, som vid bleckets upptagande ur badet bildat sig på den förzinkade ytan. För framställning af galvaniserad plåt användas valsverk med valsarna roterande i smält zink. 8. k. galvaniseradt järn har numera ofantligt stor användning till taktäckning, lednings- och stängseltråd, skruf, spik o. s. v. S. J-n.* Förädling. 1. Husdjurssk., genom korsning och renafvel åstadkommen utveckling af husdjurens goda egenskaper och borttagande af de dåliga. Förädlingen grundar sig därpå, att föräldrarnas egenskaper och kroppsformer ärfvas af afkomman, dock med vissa afvikelser till det bättre eller sämre. De bättre djuren användas till vidare afvel, de sämre blott till bruksdjur. Förädlingen främjas äfven genom en efter ändamålet afpassad utfodring, skötsel och vård. Vid långt drifven förädling uppstår lätt öfver-förädling, som yttrar sig i alltför spenslig kroppsbyggnad, fin hud, mottaglighet för sjukdomar, minskad fruktsamhet o. s. v. öfverförädling motverkas genom bloduppfriskning. 2. Trädg., mångfaldigandet af växter genom okulering och ympning (se dessa ord). Endast vissa genom odling frambragta varieteter af växter kunna, med bibehållande af sina karakteristiska egenskaper, fortplantas genom frön. Orsaken därtill är, att somliga varieteter, t. ex. de med dubbla blommor försedda, icke frambringa frön, och att hos andra åter, af hvilka frön väl kunna erhållas, fröna antingen frambringa nya varieteter eller, oftare, gifva upphof till plantor, som återgå till den ursprungliga arten, t. ex. de ädla fruktslagen. Varieteterna måste därför fortplantas på sådant sätt, att man, så att säga, mångfaldigar själfva individen. Detta sker på flera sätt, t. ex. genom sättkvistar och afläggning, eller, såsom vid de ädla äppelsorterna och åtskilliga andra varieteter af träartade växter, genom ympning och okulering, i vissa fall äfven genom ablaktering (af-sugning). 1. H.F. 2. E.L. (C.G.D.) Förädlingsverk. Se B e r g s h a n d t e r i n g, sp. 1489. Föräldrarätt, jur., underafdelning af familjerätten, innefattande de regler, som bestämma föräldrars rättigheter och skyldigheter gentemot barnen, rörande omvårdnad, uppfostran, försörjning ra. m., äfvensom barnens delaktighet i föräldrarnas rättsliga och sociala villkor. Jfr F a d e r l i g myndighet och Fosterföräldrar. Se Winroth, "Svensk civilrätt", III (1901). C. G. Bj. Förända, sjöv., en tross, hvars ena ända är belagd bordvarts och tämligen förligt å ett fartyg och hvars andra ända för tillfället är fastgjord för-ut i en vid fartygets sida liggande båt eller hålles i beredskap (vanligen vid fallrepsstället) för att kastas till en båt, som lägger till vid fartyget. Förända användes äfven i regel på hissade och utsvängda lårings- båtar. Då fartyget är under gång eller då det ligger till ankars i ström vatten eller i hårdt väder, är det af vikt att genast gifva tilläggande båtar förända. Förända är ej detsamma som fånglina. Den senare, som är mycket kortare än den förra, är i allmänhet "för godt" fastsydd i båten. H. W-i. Föränderliga stjärnor, astron. Se Variabla stjärnor. Förändringsextrakt 1. Jordeboks-föränd-ringsextrakt, /ön?., en årligen af häradsskrif-varen upprättad, i en mängd kolumner indelad redogörelse, hvari han, utgående från föregående års jordebokssumma och i detalj redogörande för alla under årets lopp genom tillkomst eller afgång skedda förändringar i hemmantal, ränta, tionde, prästernas utlagor och rusttjänstmarker, slutligen angifver den nya jordebokssumman. Kbg. För-öfver, sjöv. Se För. Förökning, trädg., af odlade växter kan ske dels genom uppdragning af frö, resp. sporer, dels på vegetativ väg. Medan det förra sättet är det vanligaste eller nästan det enda förekommande inom landtbruket och spelar en viktig roll äfven i trädgårdsodlingen, är det senare af största vikt för ett stort antal af våra trädgårdsväxter. Detta sammanhänger därmed, att många växter, som odlas för sina blommor eller välsmakande frukter, icke äro konstanta, d. v. s. att af frön uppdragna exemplar oftast ha smärre blommor eller mindre smakliga frukter än de odlade moderplantorna. Frösådd användes i trädgårdarna först och främst för alla enåriga köks- och prydnadsväxter samt dessutom för ett flertal örter, buskar och träd. Vidare är frösådd så godt som den enda förökningsmetoden, då man vill söka att uppdraga nya sorter af kulturväxter. Den vegetativa förökningen kan vara naturlig eller konstlad. Naturlig vegetativ förökning kallas sådan, som sker genom att sidolökar, groddknoppar, utlöpare eller rotskott af skilj as från moderplantan för att gifva upphof till nya individer. Hit kan ock räknas delning, d. v. s. sönderstyckandet af vissa växter, hvilka bilda starkt förgrenade rotstockar, såsom fallet är med många fleråriga blomsterväxter. En del andra växter, bland dem fruktträden, kunna med fördel fortplantas genom konstlad förökning, t. ex. genom ympning eller okulering (se dessa ord) på vanligen af frön uppdragna grundstammar af samma eller närbesläktade arter. Andra åter, såsom bärbuskar, många prydnadsbuskar samt löfträd, förökas med sättkvistar eller sticklingar, d. T. s. afskurna skott, som bringas att skjuta rötter och bilda nya plantor. Vissa kulturformer tillhörande släktena Begonia, Gloxinia m. fl. kunna t. o. m. bilda nya plantor från afskurna blad, om dessa utbredas på fuktig jord eller på lämpligt sätt nedstickas i sådan. All iförökning af trädgårdsväxter sker lättast i lös, sand- och mullblandad jord vid ej för låg temperatur och helst jämn fuktighet. För förökning af ömtåligare växter, vare sig dessa skola uppdragas af frön, sticklingar eller genom förädling, inrättas i moderna växthuskomplex särskilda s. k. förökningslafvar eller hela förökningshus, i hvilka de olika växternas fordringar på temperatur och luftfuktighet lätt kunna tillgodoses (se Växthus). C. G. J). F. ö. v., hand., förkortning för första Öppet vatten.