- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
531-532

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gabel, Christoffer - Gabelentz, 1. Hans Conon von der - Gabelentz, 2. Hans Georg Conon von der - Gabelle - Gabelli, Aristide - Gabellotto - Gabellus - Gabelsberger, Franz Xaver

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

affärer vid det s. k. "Kieler omslag", lämnade honom städse lån och hade stort inflytande trots sin ringa ställning. När Karl X 1658 ånyo började krig, begaf sig G. af egen drift från <img l>

Hamburg till Holland och arbetade med ifver för den holländska flottans afsändande samt följde själf med densamma till Köpenhamn. Under 1660 års riksdag var han konungens förtrogna ombud i underhandlingarna med biskop Svane och borgmästaren Nansen samt spelade därigenom en viktig roll vid enväldets införande. Till lön därför blef han (s. å.) räntmästare samt assessor i Statskollegiet och Höjesteret. Han begagnades bl. a. 1661 till underhandlingar med K. Ulfeldt och Kaj Lykke, hvilka han aftvang stora penningböter. 1664 upphöjdes han i adligt stånd samt blef geheimeråd och ståthållare i Köpenhamn. Under Fredrik III:s återstående regeringstid utöfvade G. stort inflytande och bragte ordning i Danmarks förstörda finanser. 1670 var han ministrarnas ordförande inför den unge konung Kristian V, hvilket visar, att han ansågs som den förnämste ministern. Kort därefter fick han emellertid afsked. G. var en klok och driftig, men sträng och föga omtyckt man. -- Hans son Frederik G. dog 1708 som vice ståthållare i Norge. Dennes son Kristian Karl G., f. 1679, d. 1748, deltog som kommendörkapten i träffningen i Kjögebukt (1710) och som schoutbynacht i slaget vid Femern (1715). (Se därom Kolberger heide.) Till belöning för sin seger där blef G. viceamiral. 1716 var han chef i Kattegatt, och 1717--25 tjänstgjorde han, med stor duglighet, som danska flottans öfversekreterare, men skildes från denna befattning på grund däraf, att han enligt konungens vilja, men utan de öfrige ministrarnas vetskap hade fört vissa hemliga diplomatiska underhandlingar. 1725 blef han stiftsamtman i Ribe och 1731 geheimeråd. Med hans sonson, geheimerådet Kristian Karl G., utdog släkten 1800. E. Ebg. Gabelentz. 1. Hans Conon von der G., tysk språkforskare, f. 1807 i Altenburg, d. 1874 på sitt gods Lemnitz, studerade i Leipzig och Göttingen juridik och orientaliska språk och blef 1831 kammar- och regeringsråd i Altenburg. 1848 var han medlem af Vorparlamentet i Frankfurt och 1848--49 ministerpresident i Altenburg. 1850 var han medlem af Erfurtparlamentet och 1851--70 president i hertigdömet Altenburgs ständerförsamling. -- G. var en af grundläggarna af "Zeitschrift für die kunde des Morgenlandes", där han offentliggjorde uppsatser öfver Mongoliet. Tillsammans med J. Löbe utgaf han (1843--46) en ny kritisk upplaga af Wulfilas gotiska bibelöfversättning jämte grammatik, ordbok och latinsk öfv. Sedan vände han sig till språken af den finska stammen och var den förste i Tyskland, som bearbetade dessa efter rationella grundsatser. Därjämte utgaf han flera arbeten öfver mandschuspråket. Förut obearbetade språk behandlade han i Beiträge zur sprachenkunde (1852), som innehåller grammatikor öfver dajak-, dakota- och kiririspråken, samt i uppsatser i "Zeitschrift der deutschen morgenländischen gesellschaft" öfver suaheliernas, samojedernas, hazarernas, aimakernas etc. språk. Hans viktigaste filologiska arbete är Die melanesischen sprachen (1860--73), i hvilket han behandlar flera af de i Oceanien talade språken. Af allmänt grammatiskt innehåll är Über das passivum (1860). 2. Hans Georg Conon von der G., den föregåendes son, tysk språkforskare, f. 1840 i Poschwitz, Sachsen-Altenburg, d. 1893 i Berlin, studerade liksom, fadern rättsvetenskap, men drogs liksom denne öfver till språkvetenskapen. 1878 vardt han e. o. professor i östasiatiska språk i Leipzig, men flyttade 1889 till Berlin som professor i östasiatiska språk och allmän språkvetenskap. Grundlig kännare af ett stort antal språk, sysslade G. väsentligen med kinesiska, japanska och mandschuspråken, utgaf det kinesiska metafysiska arbetet "Thai-Khi-Thu" (1876), med öfv., Chinesische grammatik (1881), Confucius und seine lehre (1888), Die sprachwissenschaft (1891; 2:a uppl. 1901) m. fl. arbeten, af hvilka en stor del offentliggjordes som bidrag till "Zeitschrift der deutschen morgenländischen gesellschaft" och "Zeitschrift für völkerpsychologie und sprachwissenschaft". Gabelle [gabä'l], fr. (provens. gabela, måhända af arab. kabala, skatt), skatt, särskildt den under den gamla franska monarkiens tid förekommande, tryckande och förhatliga saltskatten, som upphäfdes under revolutionen 1 dec. 1790. Gabelli. Aristide, italiensk filosof och pedagog, f. 1830 i Venezia, d. 1891, var en af de främste representanterna i Italien för den moderna positivismen och betraktades som en af de förnämste befordrarna af folkundervisningen. Bland hans skrifter, som utmärkas såväl af originella tankar som genom den enkelhet och klarhet, hvarmed G. förstår behandla äfven invecklade problem, kan särskildt nämnas L'uomo e le scienze morali (1869). S--e. Gabellotto (it., "förpaktare"), speciellt på Sicilien namn på det slag af storarrendatorer, som är för denna ös sociala förhållanden typiskt. De verklige jordegarna bruka så godt som aldrig själfva eller direkt för egen räkning jorden, utan utarrendera den åt gabellotti, vanligen på kort tid (högst sex år). Vare sig dessa arrendatorer i sin ordning förpakta jorden åt mindre arrendatorer eller drifva jordbruket själfva, ligger det i deras intresse att så långt som möjligt utsuga jorden och jordbruksarbetarna, så mycket mer som gabellotton har att betala icke blott den dryga arrendesumman, utan äfven alla på jorden hvilande grundskatter och öfriga onera. De bedröfliga sociala förhållandena på Sicilien ha i icke obetydlig grad sin grund i detta gabellottosystem. V. Lm. Gabellus, flod. Se Secchia. Gabelsberger, Franz Xaver, tysk uppfinnare på stenografiens område, f. 9 febr. 1789 i München, d. där 4 jan. 1849, blef 1809 skrifvare vid Generaladministration der stiftungen und kommunen, 1810 kanslist vid förvaltningen af Isarkretsen och 1823 geheimekanslist och sekreterare i inrikesministeriet. Redan tidigt egnade han sig åt kalligrafi, litografi, kryptografi och dechiffreringskonst samt började 1817 utarbeta ett nytt stenografiskt system, hvilket han 1819, såsom stenograf vid bajerska landtdagen, hade tillfälle att tillämpa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 01:05:44 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free