561 Gagliano-Gahm Persson 562 där han under många år ledde utrikesministeriets handelspolitiska afdelning och städse visade sig som öfvertygad stortysk klerikal. Han tog 1874 afsked och blef 1881 led. af österrikiska herrehuset. V. S-g. Gagliano [galjänå], Marco da, italiensk tonsättare, en af de tidigaste operakompositörerna, f. omkr. 1575 i Gagliano (Toscana), d. 1642 i Florens, stiftade 1607 Accademia degl' elevati, blef 1608 kanonikus och kapellmästare vid Lorenzokyrkan därst, samt 1611 hofkapellmästare hos medicéern Kosimo II. G :s 1608 i Mantua uppförda opera Dafne (i nyare tid utg. af Rob. Eitner) betecknar ett framsteg utöfver Peris och Caccinis försök. Han komponerade ett par operor till samt 5-stämmiga madrigaler (6 bd, 1602-17), mässor m. m. Jfr monografi öfver G. af E. Vogel (i "Vierteljahrs-schrift fur musikwissenschaft", V, 1890). E. F-t. Gagliarda [galja'rda], it. (af gagliardo, kraftig, hurtig), en gammal dans. Se Galliar d. Gagliardini [galjardmi], Julien Gustav e, fransk målare, f. 1846 i Mulhouse, är en framstående skildrare af Syd-Frankrikes natur med dess brännande solsken och saftiga färger. Eepresenterad i Luxembourg, i staden Paris' samling och i andra franska museer. G-g N. Gagnef. 1. Socken i Kopparbergs län, Gagnefs tingslag. Areal, med inräkning af kapellet, 41,135 har'. 6',396 inv. (1907). G. jämte Mockfjärds kapell utgör ett konst, pastorat i Västerås stift, Leksands kontrakt. - 2. Tingslag i Kopparbergs län, ingår i Nedan-Siljans domsaga och fögderi samt omfattar socknen Gagnef och Mockfjärds kapell. 41,135 har. 8,123 inv. (1907). Gagnefs kanal. Se Grada kanal. Gagner. 1. Lars Peter G. (hette eg. N y-q u i s t, men upptog moderns namn G.), präst, andlig författare, f. 5 nov. 1791 i Karlstad, d. 11 maj 1869 i Arvika, blef student i Uppsala 1811 och filos. magister 1818. Sedan han blifvit prästvigd, utnämndes han 1819 till lärare vid K. lifgardets regementsskola och 1820 tillika till slottspastor på Rosersberg. 1821 blef han regementspastor vid Värmlands fältjägarregemente, 1825 erhöll han enahanda befattning vid Andra lifgardet och utnämndes 1827 till kyrkoherde i ölmestads pastorat af Växjö stift. Därifrån erhöll han 1841 transport till Arvika pastorat af Karlstads stift och blef 1844 kontraktsprost. G. var flitigt verksam som andlig författare. I hans predikningar finner Wieselgren spår af inflytande från Swedenborg, möjligen beroende på G :s något frasrika och slarfviga stil. - Bland G :s många skrifter må nämnas Predikningar och nattvardsbetraktelser (1828-32; 2:a uppl. 1835), Catechetisk lärobok eller Luthers lilla cateches etc. (1831), Strödda betraktelser uti andliga ämnen (1838-41), Communion- och bönebok etc. (1840; 5:e uppl. 1841), Bönebok för barn och ungdom (1837; ny uppl. 1852), Blad utur Jesu evangelium till tröst och hugsvalelse (1840-41), Till nattvardsbarnen etc. (1836; 9:e uppl. 1837), Cnristelig betraktelse öfver Herrans bön: Fader vår (1841), Biblisk historia uti sammandrag för folkskolor och allmogens barn (s. å.; efter J. Hübner) och Högmessopredikningar etc. (första årgången, 1862-63). (E. M. B.) 2. K a r l P e t e r V i l h e l m G., den föregåendes son, väg- och vattenbyggnadsingenjör, f. 29 nov. 1835 i Arvika, blef student i Uppsala 1852, aflade afgångsexamen från Högre artilleriläroverket å Marieberg 1858, blef nivellör vid statens järnvägar s. å. samt utnämndes i Väg- och vattenbyggnadskåren 1862 till löjtnant, 1871 till kapten och 1887 till major och distriktschef. G. har alltsedan 1861, då han blef arbetschef för Simrishamns hamnbyggnad, utvecklat en mycket omfattande och gagnrik verksamhet, speciellt som hamnbyggnadsingenjör i södra Sverige, där hamnarna i Hälsingborg, Höganäs, Mölle, Lerberget och Halmstad utförts efter G :s förslag och under hans ledning. Vid sidan häraf har G. upprättat förslag till ett flertal hamnbyggnader (bl. a. Falkenbergs, Laholms, Landskronas, Skanörs, Trelleborgs, Ystads, Karlshamns, Ronnebys, Gäfles). 1906-08 har G. varit permanent medlem af Fiskehamnskommissionen. G. var öfveringenjör och kontrollant vid kontinentaljärnvägen och medlem af den första undersökningskommissionen för routen Trelleborg-Sassnitz, har på K. M :ts uppdrag upprättat förslag till kraftstationer vid Trollhättan och Älfkarleby samt på enskildt uppdrag förslag till åtskilliga vattenkraftanläggningar och andra ingenjörsarbeten. S. L-k. Gagnera [ganjëra], fr. gagner, draga fördel af, vinna, förtjäna. Gagnerus, Samuel, vitterhetsidkare, f. 21. juni 1731 i Västerås, d. 1791 i Kungs-Barkarö i Västmanland, blef student i Uppsala 1751 och filos. magister 1758. 1763 ingick han som amanuens i k. biblioteket och Antikvitetsarkivet, där han 1770 blef assessor och translator. 1767 blef G. led. af sällskapet "Utile dulci" och skref företalet till sällskapets samling "Vitterhetsnöjen", bland hvilka dikterna Ungdomens försvar, Den okända lyckan och Förtjensten äro af honom. Han var en af de förste odlarna af den från Frankrike hämtade äreminnesstilen; särskildt är att nämna hans formellt något maniererade Äreminne öfver Stjernhjelm (1776). G. sysselsatte sig äfven med språkstudier, och "Upp-fostringssällskapets tidning", n:r 21 för 1784, innehöll hans "Prospekter på ett nytt och mera fullständigt svenskt lexikon". Som pedagogisk författare uppträdde han med skriften Erinringar rörande upp-fostringsverket och dess nödiga förbättringar (1774) G.^utgaf äfven 1767-69 del. 2-4 af det af Gjörwell påbörjade "Svenska magazinet" och författade uppbyggelsebokeu Betraktelser om menniskiors sista stunder (1775). Gagneur [ganjör], Louise, född M i gn er o t, fransk författarinna, f. 1832, d. 1902, utgaf en mängd i socialistisk och antiklerikal anda hållna romaner, bland hvilka märkas Une expiation (1859), Une femme hors ligne (1861), Un drame électoral (1863), La croisade noire (1864), Le calvaire des femmes (1867; "Qvinnornas martyrskap", 1868), Les réprouvés (s. å.), Les forcats de mariage (1869), Les crimes de l'amour (1874), Les droits du mari (1876) och Une dévote fin de siëcle (1891). Gagnrad (isl. GagnråÜr), nord. myt., "den, som råder för seger", möjligen "som gifver gagneliga råd", Odens namn i "Vaftrudnesrnal" vid besöket hos jätten Vaftrudner. Namnet skrifves annorstädes Gangråtir. B-e. Gagnvirke, skogsh. Se Virke. Gagra. Se G o gr a. Gahm Persson, Sigfrid Lorens, samlare, tjänsteman, f. 7 sept. 1725 på Helgaryd, Gårdsby