l. gul, hjulformig, 4- eller 3-delad och torr, tvådelad klyffrukt. Bladen äro kransställda (jfr Stipler). Svenska floran eger 11 arter, bland hvilka åtskilliga förr varit använda i medicinen mot hvarjehanda lidanden. Den å ängar, backar och åkerrenar allmänna G. verum L., gulmåra, Jungfru Marias sänghalm, har klart gula, starkt luktande blommor, som begagnats till färgning af garn och af vissa ostsorter, örten, lagd i kokande mjölk, ystar densamma. G. boreale L., hvitmåra (se fig.), har hvita blommor i rika spiror och är allmän på torra gräsbackar och vägkanter öfver hela landet. G. aparine L., snärjgräs, är ett enårigt, allmänt ogräs på odlade ställen, utmärkt af sin sträfva, snärjande stjälk och små blommor. O. T. S. (G. L-m.) Gali'tzin. Se Galitsin. Galizien, kronland i kejsardömet Österrike med titel "konungariket G. och Lodomerien jämte storhertigdömet Krakau och hertigdömena Auschwitz och Zator". Det är beläget mellan 18° 56' och 26° 30' ö. lgd samt mellan 47° 44' och 50° 48' n. br. och gränsar i n. till Polen, i ö. till Ryssland, i s. till Bukovina och Ungern samt i v. till österrikiska och preussiska Schlesien. 78,532 kvkm. 7,495,606 inv. (1902), 95 inv. på 1 kvkm. Södra delen af G. är ett högland, som höjer sig från 300 till 2,000 m. ö. h., i det att landet utbreder sig öfver norra sluttningen af Beskiderna, Tatra och Skogskarpaterna. De största höjderna nå i Beskiderna Babiagóra (1,725 m.), i det galiziska Tatra Polska Grat (2,191 m.) och i Skogskarpaterna Czornahora (2,058 m.). I sin mellersta del är landet fylldt af kullar, men öfvergår vid Dnjestr och Weichsel till ett jämnt lågland. Norr om förstnämnda flod tränger den volynska platån in i nordvästra G., där den når en höjd af 400 m. I östra delen af G. bär slätten ofta små kullar, som man anser vara uppkastade af människor, och där träffas äfven s. k. jordtrattar, d. v. s. trattformiga fördjupningar i marken, som ibland ha en omkrets af 40--110 m. Norra G. har många vackra vattenfall och är rikt på sjöar och hålor. -- Mer än 400 floder bevattna landet. 51 proc. tillhöra Weichsels flodområde med tillflödena Sola, Skawa, Dunajec (med Poprád), Wisloka, San och Bug, återstoden tillhör Dnjestrs, Pruths, Sereths och Styrs (Dnjeprs), d. v. s. Svarta hafvets, vattenområde. -- Landet är också rikt på mineralkällor. -- Klimatet är utprägladt kontinentalt, temperaturextremerna äro för Krakau 30,9° och -21,2° C. Årsmedeltemperaturen är i denna stad 7,9°, i Lemberg 8,1°. Landets medelnederbörd beräknas af Sonklar till 730 mm. Utan skydd mot nordliga och nordöstliga vindar har G. sen vår, kort sommar och lång, kall vinter. G:s hufvudnäringar äro jordbruk och skogsskötsel. Af hela arealen äro 96,65 proc. produktiv jord; den odlade jorden upptager 50 proc., medan skogar täcka mer än en fjärdedel (25,76 proc.) af hela ytan. Jordbruket lämnar, ehuru det ingalunda står högt, i goda år spannmål utöfver landets behof. Mest odlas råg, hvete, hafre och potatis, vidare korn, majs, bohvete, hirs. Därjämte odlas mycket sockerbetor, raps, lin, hampa, tobak, humle samt foderväxter. Stora mängder trävaror exporteras. I G. finnes en småväxt, men uthållig hästras (huzulrasen), och i fråga om hästafvel intager G. första platsen inom monarkien (öfver 100 stuterier); nötkreatur exporteras till betydligt värde. -- I skogarna skjutas bl. a. björnar, vargar och lodjur. -- De viktigaste mineralprodukterna äro salt, petroleum och stenkol. 1901 producerades 144,5 mill. kg. salt, dels stensalt från saltgrufvorna Wieliczka och Bochnia, dels koksalt från nio saliner. -- Petroleum erhölls s. å. ur omkr. 2,000 borrhål i trakten af Jaslo, Boryslaw och Kolomea. Produktionen steg till 450,000 ton. Stenkol brytas n. v. om Krakau (1901 987,900 ton). Andra bergverksprodukter äro bly- och zinkmalm, ozokerit, brunkol och järn. -- Industrien är ej synnerligen utvecklad; viktigast är klädesindustrien i Biafa och dess omgifning, brännvinsbrännerier och ölbryggerier, raffinering af petroleum, sågverksrörelse, tobakstillverkning, kvarnindustri och sockerfabrikation. Handeln ligger mest i händerna på judarna och är ganska liflig. Mest exporteras råvaror, medan industrialster importeras; af betydelse är transitohandeln mellan å ena sidan västra Österrike, å den andra Tyskland och Ryssland. Den förmedlas hufvudsakligen genom järnvägarna, af hvilka 1900 funnos 3,584 km. Vattenvägarna voro 2,103 km. Post- och telegraf anstalternas antal var s. å. 883. Folkmängden ökas mycket raskt (åren 1890-1900 med 10,72 proc.). I fråga om antalet oäkta födda intaga G. och Bukovina en plats för sig; under åren 1891--1900 var deras antal 100,9 på 1,000 ogifta kvinnor af 20--45 år (i Sverige var motsvarande siffra 37,8). Befolkningen består (1900) hufvudsakligen af polacker (54,75 proc.), mest i västra G., med olika lokala namn -- goraler ("bergsbor"), lacher ("slättbor"), lasoviaker ("skogsbor"), krakoviaker, podhalaner, masurer etc. -- och af rutener (42,2 proc.), företrädesvis i östra G. (podolier och volynier på slätten, huzuler och bojker i berglandet). Floden San kan anses vara gräns emellan polackernas och rutenernas hufvudmassor. Därjämte förekomma tyskar (211,752, 2,91 proc.) och västslaver (tjecher, märer och slovaker; tills. 9,014) samt judar. 3,35 mill. äro romerska katoliker (mest polacker), 3,1 mill. grekiska katoliker (mest rutener) och 811,371 (11,09 proc.) mosaiska trosbekännare; dessutom 1,532 armeniska kristna och 45,331 evangeliska. Det finnes en katolsk ärkebiskop i Lemberg med två suffraganbiskopar (i Przemysl och Tarnów) samt en omedelbar biskop i Krakau, en grekiskkatolsk ärkebiskop i Lemberg med 2 suffraganbiskopar (i Przemysl och Stanislau) samt en armenisk-katolsk ärkebiskop i Lemberg. Protestanterna ha två superintendenter (i Biala) och judarna 252 församlingar. -- Folkbildningen står lågt, enär till följd af brist på skolor endast 83 proc. af de skolpliktiga barnen besöka skolorna. Af högre läroanstalter finnas 2 universitet i Krakau och Lemberg (båda grundade af polacker, men det senare hvad undervisningsspråket beträffar till hälften rutenskt), en teknisk och en veterinärhögskola i Lemberg, en konstskola i Krakau, en högre landtbruksläroanstalt i Dublany, en skogsskola i Lemberg, 3 teol. diecesanläroanstalter, 6 prästseminarier och 34 gymnasier (däraf 5 uteslutande rutenska, ett flertal med såväl polskt som rutenskt undervisningsspråk, hvarjämte rutenska är obligatoriskt undervisningsämne i två polska gymnasier, i Przemysl och Sokal) m. m. Folkskolornas antal var 1906: 2,383 polska, 2,144 rutenska och 24 tyska. Dessutom finnas 230 privatskolor, nästan uteslutande polska. I