635 Galliot-Gallisering 636 Gallionsbilder från gamla svenska örlogsfartyg (i gallionsgallefiet, Karlskrona). Se sp. 634. Galliot, skpsb., mindre, lättare galärcert, som hade från 16 par åror (hvar och en förd af en eller två man) ända till 23 par (med tre roddare lill hvarje åra) samt förde ett eller två segel. Gallioter omnämnas redan på 1100-talet, men tyckas såsom roddlartyg ha upphört omkr. slutet af 1600-talet. Holländsk galliot. Senare förekom under detta namn ett holländskt flatbottnadt bankfartyg, om 50-300 ton, försedt med svärd, för att hindra af driften, och tackladt som galeas med stor- och mesanmast. Den främre masten förde rår och stod tämligen långt från förstäfven. Emedan denna tackling lämnade ett jämförelsevis fritt lörskepp, ansågos gallioter tjänliga till bombfartyg. (Jfr Bombardergalliot.) På tyska och holländska Nordsjökusten förekommo ganska talrikt under midten af 18:e årh. gallioter, som voro byggda på köl och saknade svärd; de liknade galeaser och skilde sig från dessa blott genom akterskeppets konstruktion, i det att fartygssidorna fästes till akter-stäfven på samma sätt som till förstäfven. Typen har sedermera alltmera undanträngts. -O. E. G. N. (C. K. S.) Gallipoli. 1. Kretshufvudstad i italienska prov. Lecce (Apulien), på en i Tarantoviken belägen ö, som genom en stenbro är förenad med förstaden Lizza på fastlandet. 7,915 inv. (1901; som kommun 13,552). G. har en vacker katedral (från 1629), ett kastell och ett gymnasium. Biskopssäte. Betydande handel med olivolja. Forntidens Kallipolis. -- 2. (Turk. Geliboly) Befäst stad i turkiska vilajetet Adrianopel, på östra sidan af halfön Gallipoli, vid Hellesponten, där denna vidgar sig till Marmarasjön. Omkr. 30,000 (enl. andra 15,000) inv., mest greker. Säte för en kaimmakam och en grekisk ärkebiskop. Hufvudstationen för turkiska flottan. Den omgifvande trakten är mycket fruktbar och exporterar spannmål, vin, olja och bomull. -- Staden, det grekiska Kalliupolis (af hvilket ruiner ännu finnas kvar), anlades under de senare macedoniske konungarna, befästes af de bysantinske kejsarna samt blef af stor vikt såsom nyckel till Hellesponten och stapelplats för den grekiska och italienska handeln. 1204--34 tillhörde den Venezia. Det var den första plats i Europa, som turkarna bemäktigade sig (1356). Under Krimkriget besattes G. 1854 af fransmän och engelsmän, hvilka n. om staden befäste näset med starka skansar. Dessa befästningar förstärktes ånyo i jan. 1878, då ryssarna hotade att bemäktiga sig Konstantinopel. -- 3. Halfön mellan Saros-viken och sundet vid Dardanellerna, forntidens Chersonesus thracica (se Chersonesus). (J. F. N.) Gallipolis [gäl i pol 5's], stad i nord-imerik. staten, Ohio, vid flodon Ohio. 5,432 inv. (1900). Kolgruf-vor, järn- och träindustri. Gallisëra. Se G a 11 i c i s m. Gallisering, en efter uppfinnaren, tysken Lud-w i g Gäll, benämnd, 1851 offentliggjord vinför-bättringsmetod, bestående däruti, att de mindre moe:na drufvorna icke blandas med de bättre (ai hvilka vin på vanligt sätt beredes), utan pressas sär-