639 Gallmeja-Galloway 640 Gallmeja. Se G al m e j a. Gallmyggor, Ceddomyi'idæ (1. Oligoneura), zool, en familj af små (2-5 mm.) spensliga myggor, med breda, trubbiga, hårdkantade vingar, som äro utrustade med helt få vingribbor. Antennerna äro långa, kranshåriga. Till denua familj höra talrika (i Sverige ett hundratal) arter, hvilkas larver åstadkomma gallbildningar i de mest olika lefvande växtdelar eller också lefva i murken ved och andra multnande växtämnen. Bland de gallbildande kan framhållas engallmyggan, Hvrmomyia juniperina, som lägger sina ägg i toppknopparna på enbuskarnas kvistar, hvarvid genom larvens gnagande uppstå de af tre uppsvällda barr bildade, tre smalare barr omslutande, fröhuslika s. k. kikbären. Cecidomyia polymorpha framkallar runda uppsvallningar på asparnas blad och bladskaft; C. salicis alstrar på unga skott af sälg och andra Sa/ir-arter knöl-formigt uppdrifna gallbildningar, som sedermera förvedas; 0. urticæ förorsakar de gulaktiga, blås-formiga galläpplen, som äro vanliga på nässlornas bladskaft och bladnerver, C. veronicæ de hvit-håriga gallbildningarna på Veronica chamædrys, C. galii de grönaktiga, blåsformade på stjälk och grenar af GaJii/m-arter. C. rosaria och några andra arter framkalla genom larvernas verksamhet 'i kvistarnas ändknoppar hos flera So/Lr-arter missbildningar i form af gröna bladrosetter. Några arter förorsaka en " , ,... , _, inrullning af bladkanten Hvetemyggan (förlorad). ^ de ^ de hcm söka. Flera ha gjort sig kända som svåra skadedjur på kulturväxter, såsom k o r n m y g g a n 1. hessiska flugan, pärongallmyggan, päronbladgallmyggan och hvetemyggan (se fig.). - Af särskildt intresse är, att vissa gallmyggor, tillhörande släktet Miaslor, fortplanta sig redan i larvtillståndet, s. k. pedogenes (se Fortplantning). G. A-z. Gallo, Nicolo, italiensk politiker, f. 1849 i Girgenti, d. 7 mars 1907 i Rom, studerade estetik och juridik och var en af Italiens mest ansedde advokater, då han 1882 invaldes i deputeradekammaren, där han slöt sig till Zanardellis vänstergrupp. Jämte Zanardelli inträdde han i dec. 1897 i högerledaren Rudinis då ombildade koalitionsministär och var där undervisningsminister till maj 1898. -I nov. 1899 blef han deputeradekammarens vicepresident, och i juni 1900 valdes han till doss president, men mottog ej valet, enär han ej lyckades träffa uppgörelse med radikalerna om upphörande af deras obstruktion. I stället ingick han s. m. såsom undervisningsminister i kabinettet Saracco och afgick med detta i febr. 1901. Vid ministären Sonninos fall i maj 1906 blef G. justitieminister under Giolitti och var en af de mest inflytelserike i dennes ministär. Bl. a. undertryckte han en begynnande fackföreningsrörelse bland de lägre domarna och uppträdde med fasthet och moderation mot de från Frankrike i stort antal invandrande kongregationsmedlemmarna. G. skref i sin ungdom ett par tragedier, och han författade äfven flera estetiska och juridiska arbeten af vetenskapligt värde. v- S-g. Gallobromol, farm., dibromgallussyra, färglösa kristaller, lätt lösliga i varmt vatten och i sprit. Preparatet har försökts invärtes såsom lugnande medel på samma sätt som bromkalium, men är föga verksamt. Det har användts äfven till ingjutningar i urinvägarna vid inflammationer i dessa. C. G. S. Gallodier [galådië], Louis, balettmästare, f. 1733 i Frankrike, d. 6 juni 1803 i Stockholm, var figurant vid k. operan i Paris, då han 1758 kallades till dansör vid den franska skådespelartruppen i Stockholm och var där 1773-1803 balettmästare vid den da nyss stiftade nationalscenen ("Den svenska operatheatern"). Af samtida berömdes han för sina "vackra attituder och kroppsbrytningar". Frih. G. J. Ehrensvärd säger i en berättelse om sin teaterförvaltning bl. a., "att utan G. hade operan icke varit till, utan allt stadnat vid ett misslyckadt försök". G. komponerade fem själfständiga baletter och ett tjugutal dylika, inlagda i operor. A. L.* Gallofag (af lat. ga'llus, gallisk, fransk, och grek. fagéi'n, äta), "franskätare" (ty. franzosenjresser], en som hatar fransmännen. Gallofõb (af lat. ga'llus, gallisk, fransk, och grek. fo'bos, skräck), person, som hyser skräck och afsky för allt, sora är franskt. - G a 11 o f o b i, skräck för allt franskt. Gallomän (af lat. ga'llus, gallisk, fransk, och grek. mani'a, raseri, vurm), person, som hyser öfverdrifven förkärlek för allt franskt. - Galloman!, öfverdrifven förkärlek för allt franskt. Gallon [gä'lon], enheten för det engelska rymdmåttet. Den definieras därigenom, att (enligt 1824 års lagbestämmelse) l imperial gallon de-stilleradt vatten vid + 62° F. (-f 162/3° C.) och 30 eng. tums (761,8 min.) barometerhöjd skall väga 10 pound avoirdupois (4,5359 kg.). En gallon är = 4 quarts = 8 pints = 32 eills 1. = ll? peck = J/s bushel = 1/64 quarter. En gallon motsvarar 4,543 1. - En amerikansk gallon ( = den äldre engelska vin-gallon) är mindre, = 3,?85 1. K. L.* Gallopävo, zool. Se Meleagris. Gallori [-åri], Emilio, italiensk skulptör, f. (födelseåret okändt) i Florens, bosatt i Rom, omtalades en tid framåt som en krass realist, som behandlade vidriga motiv, såsom Nero,- förklädd Ull skådespelerska, i elt utbrott af vansinne. Som monumentalskulptör har G. utfört ett så spirituellt arbete sora Melaslasios staty i Rom (1886) och ett så storslaget och liffullt verk som Garibaldi monumentet, som han fick första priset för vid täflingen 1885 och som aftäcktes i Rom på Gianicolo 1905. G-g N. Galloway [gä'boéi], fordom provins i södra Skottland, ung. motsvarande det nuv. grefsk. Kirkcud-bright och Wigtown. G slutar i s. med udden Mull o f G., där ruiner ännu finnas af nordbornas försvarsverk. G. anses ha fått sitt namn (lat. Gäll-wegia, angl. Gallweia) efter kelter (galli), som invandrat från raotliggande irländska kust. Under förra hälften af 6:e årh. eröfrades landet af angelsaxer från Northumberland, men kelterna tyckas ej ha blifvit fullständigt underkufvade, emedan G. ännu i 12:e årh. kallades "piktcrnas land". G. styrdes efter egna lagar af egna furstar under skotsk öfver-höghet ända till Alexander II :s regeringstid (1214 -49), då den siste inhemske fursten afled (1233). Trakten är nu berömd för sin boskapsskötsel. En