?73 Galvanometer 674 spegelgalvanometer af G. Wiedemanns konstruktion, där s är spegeln och B, B två fullkomligt lika rullar, som kunna förskjutas på den graderade Fig. 3. Multiplikator. stången, hvarigenom galvanometerns känslighet varieras. Den kan användas äfven såsom di ff er e n-tialgalvanometer till konstaterande af två Fig. 4. Wiedemanns spegelgalvanometer. elektriska strömmars lika styrka; i hvardera strömkretsen inkopplas därvid en rulle B på så sätt, att de båda rullarnas magnetiska fält motverka hvarandra. När strömmarna äro lika, stannar galvano-meternålen i noll-läget. Tryckt den 16/e 08 II. D e p r e z - d'A r s o n v a l- och sträng-galvanometrar, med rörlig strömledare och fasta magneter, äro fullkomligt oberoende af yttre magnetiska krafter och användas därför med fördel på platser, där starka elektriska strömmar i grannskapet hindra användandet af nålgalvanometrar utan pansar, såsom t. ex. ofta är fallet i städer med likströmsdrift af spårvägarna. Den förra, uppfunnen 1882, har en vridbar spole, som hänger mellan polerna af en kraftig hästskomagnet; dess utseende visas af fig. 5. A A är magneten, C den rörliga spolen och B en cylinder af mjukt järn, som tjänar Fig. 5. Deprez-d'Arsonvals galvanometer. till magnetfältets koncentration. Biktkraften på spolen uppkommer genom vridning af upphängnings-tråden; denna väljes vanligen af fosforbrons, som i likhet med kvarts saknar nämnvärd elastisk efter-verkan. Dämpningen sker genom de strömmar, som induceras antingen i spolens egna lindningar eller i en vid densamma fäst extraspole af lågt motstånd. Spolgalvanometrar af ordinär känslighet ge ett utslag af l mm.' på en l m. aflägsen skala ännu för en ström af omkr. 4. 10~~9 ampere, hvarvid motståndet i spolen uppgår till omkr. 50 ohm. - I stränggalvanometern (ty. saitengalvano-meter], uppfunnen 1897 af Åder och sedermera förbättrad af Einthoven och Edelmann, är en enkel strömledare, bestående af en endast några tusendels mm. tjock metalltråd eller försilfrad kvartstråd, spänd i ett starkt magnetiskt fält vinkelrätt mot kraftlinjerna. Vid strömmens genomgång utbuktas tråden proportionellt mot strömstyrkan, och för- 9 b. 22