att man 1302 kunde tala om, att ärkebiskop Nils "vunnit visshet" om, hvarest Erik den heliges graf varit i Uppsala. Sockenkyrkan (se fig. 1) är af ej ringa arkitektoniskt intresse till följd af den höga ålder, som, trots alla förändringar, ännu kan spåras i dess byggnadssätt. Redan Verelius, Rudbeck och Peringschiöld anmärkte, att den tydligen framgått ur en äldre byggnad. De icke blott påstodo, i sin ifver för den fornkunskap de väckt till lif och för fosterlandets höga ålder, hvarvid de ofta sköto öfver målet, att denna äldre byggnad varit det gamla afgudatemplet, utan trodde sig äfven kunna med säkerhet rekonstruera dettas utseende (se Peringschiölds "Monumenta Uplandiæ"). Den nyare forskningen har ej velat godkänna detta resultat, och K. G. Brunius, som noga beskrifvit kyrkan ("Konstanteckningar under en resa år 1849"), ansåg, att den äldre byggnad, som man använder till sockenkyrka, var en del af den gamla, i korsform byggda och med tornparti i midten försedda metropolitankyrkan (se planen, fig. 2), hvilket också till fullo bekräftats genom C. M. Kjellbergs utgräfningar (jfr "Upplands fornminnesförenings tidskrift", bd 3, 1897). Rudbecks gräfningar, med åtföljande fynd af ben efter hästar och hökar, tyckas antyda, att afgudatemplet dock stått på ungefär samma plats som den kristna kyrkan. Allt hvad som berättas om Gamla Uppsala efter de anteckningar, som en biskop Karl i Västerås (d. omkr. 1283) skulle lämnat efter sig, såsom att Sverker I lagt grunden till domkyrkan 1138 och därmed förenat hvad som efter branden kvarstod af hednatemplet etc., kan ej längre tagas i betraktande, då allt talar för, att ett falsarium här föreligger. C. A.* 2. Socken i Uppsala län, Vaksala härad. 3,546 har. 975 inv. (1907). G. U. utgör ett prebendepastorat till universitetet, Uppsala stift, Vaksala kontrakt. (Se vidare ofvanstående). Gamla världen kallas med ett gemensamt namn de redan af forntidens folk kända världsdelarna: Europa, Asien och Afrika, till skillnad från den senare upptäckta Nya världen (Amerika). Gamla världens apor, zool. Se <s>Primates. Gamla Älfsborg. Se Älfsborg. Gamle, isländsk författare. Se Harmsol. Gamleby. 1. Socken i Kalmar län, Södra Tjusts härad. 11,343 har. 2,862 inv. (1907), däraf 367 i köpingen. G. utgör ett regalt pastorat, Linköpings stift, Södra Tjusts kontrakt. -- 2. Köping i ofvannämnda socken, vid öfre ändan af Gamlebyviken. 367 inv. (1907). Köpingen har god hamn, hvars djup är 6 m., och den 21 km. långa Gamlebyviken är tillräckligt djup för större fartyg. Järnvägsstation (vid Norsholm--Västervik--Hultsfreds järnväg), telegraf- och telefonstation, läkare (prov.-läkare i Tjusts distrikt), filialapotek, postkontor, sparbank samt afdelningskontor för aktiebolaget Stockholms diskontobank. Utförsel af trävaror, spannmål, järn, landtbruksredskap och huggen gatsten. 1906 funnos 14 handlande, med 28 biträden, 22 handtverkare, med 26 arbetare, samt en mek. verkstad och 2 andra mindre fabriker. Till rederi i G. hörde s. å. 1 ångfartyg om 51 t. och 60 hkr. S. å. ankommo och afgingo sammanlagdt 412 fartyg om 52,650 t., för hvilka i afgift erlades 2,033 kr. -- På den plats, där köpingen nu ligger, låg förr Västerviks stad, hvilken omtalas redan på 1200-talet, men 1433, på Eriks af Pommern befallning, flyttades till sin nuv. plats. Gamle Carlsberg. Se Carlsberg. Gamle från bergen, Den. Se Assasiner. Gamles råd, De. Se Direktorium och Frankrike, sp. 1154-55. Gamlestadsförsamlmgen i Göteborg. Se Göteborg. Gamlestads skans. Se Göteborg. Gamliel. Se G a m a Ii el. Ga'mma (grek., bokstafven ges namn), mws., i grekiska notskriften tecknet för klangen Proslambano-menos. Guido af Arezzo kallade djupaste tonen i sitt system gamma och tecknade den med grekisk bokstaf (F). Sedan blef gamma gemensamt namn på hela hans hexakordsystem, hvarefter det i nyare tid öfvergått till att betyda dels applikaturtabell för biåsinstrument, dels (fr. gamme) skala öf^er hufvud. A. L.* Gammafly, Plusia gamma, zool., en till fam. Plusiidæ bland nattflyen (Noctuæ) hörande nattfjäril, som på öfre sidan af de af grått och metallskimrande brunt brokiga framvingarna bär en liten hvit teckning i form af den grekiska bokstafven y (gamma). Gammaflyet, som har en vingbredd af omkr. 40 mm., är allmänt i hela vårt land och hör till de nattfjärilar, som ses i rörelse för att suga honung ur blommorna äfven midt på dagen, t. o. m. i det starkaste solsken. G- A-z. Gammalakromater. Se Akromatism. Gammalfennomanska partiet. SeFennomani samt F i n l a n d, sp. 326 och 328. Gammal f ustik. Se C h l o r o p h o r a. Gammalgarn, socken. Se Gammelgarn. Gammalkatoliker (ty. altkatoliken) kallas de katoliker, som förkastat den af vatikanska kyrkomötet i juli 1870 antagna dogmen om påfvens ofelbarhet och därför uteslutits från kyrkan samt nödgats bilda egna församlingar. Eörelsen uppstod redan i aug. 1870 i Tyskland och vann mycken anklang hos professorer och i allmänhet hos bildade liberala katoliker. Bland de främste oppositionsmännen mot ofelbarhetsdogmen märktes Döllinger (se d. o.) och Friedrich i München. Dessa ville ej någon ny kyrkobildning. Men då Döllinger 1871 exkommunicerats, följde på gammalkatolikernas första kongress, 1871 i München, trots hans varningar antagandet af ett förslag af v. Schulte (se d. o.) att söka åstadkomma egen biskoplig jurisdiktion. På andra kongressen, i Köln 1872, valdes en kommitté, som utarbetade en synodal- och församlingsordning: i spetsen för gammalkatolska kyrkan står en biskop, som väljes af synoden, hvilken årligen sammanträder (bestående af alla andliga och valda deputerade för lekmännen); vid biskopens sida står ett permanent synodalutskott af 5 präster och 7 lekmän; församlingarna välja sina präster. -- 1873 egde det första biskopsvalet rum genom en församling af delegerade; därmed var en själfständig, väl organiserad biskoplig gammalkatolsk kyrka konstituerad. Förste biskop blef prof. Reinkens från Breslau; invigning fick han af en biskop från gammalkatolska kyrkan i Nederländerna, där successio apostolica fanns bevarad och hvilken kyrka nu nära förbands med den tyska. Den nya kyrkan erkändes i allmänhet af de tyska staterna (med undantag af Bajern); så antog preussiska landtdagen 1875 "gammalkatoliklagen" (befrielse från romersk jurisdiktion, rätt att bilda