717 Gangi-Ganglieceller 718 bajerska bergsbefolkningen. Hans framgång bland allmänheten har från början varit mycket stor. Gesammelte schriften ha börjat utgifvas 1908. Gangi [ga'ndji], stad i italienska prov. Palermo (Sicilien). 11,376 inv. (1901). Ost- och spannmålshandel. Gånglåt. Se Gangi a t e. Ganglate, "den gånglate", nord. myt., enligt Snorres Edda dödsgudinnan Hels tjänare; hennes tjänarinna benämndes Gånglåt. Th. W.* Ganglere. nord. myt., är ett af Odens namn, som möjligen betyder den gångtrötte. Sveakonungen Gylf e, som enligt Snorres Edda företog en färd till Asgård, kallade sig äfven Ganglere och angaf sig därmed som en långväga främling. Th. W.* Ga'nglie, fysiol, med. Se Gangi i o n. Ganglieceller 1. Nervceller, anat., de celler inom nervsystemet, vid hvilka de nervösa funktionerna äro bundna. De utgöra således nervsystemets Fig. 2. Gangliecell. K cellens kärna, tr trädutskott, N nerv- trådsutskott, Sk skollor Fig. 1. Gangliecell. tr trädutskott, N nerv-irådsutskott, m märgskida omkring nervtrådsutskottet, K kolla- Fig. 3. Gangliecell, hos hvilken teraler från nervtråds- nervübrillerna med särskild me-utskottet. tod gjorts iakttagbara. specifika cellelement. De ha den egentligen dubbla uppgiften att å ena sidan mottaga vissa retningar, på ett visst sätt reagera för dem och äfven kvar-hålla dessa retningstillstånd och att å andra sidan öfverflytta dessa senare till andra ganglieceller eller fortleda dem till skilda delar af kroppen (t. ex. till muskler, körtlar etc.). De ha därför också erhållit en byggnad, som svarar härtill. Med afseende på sin allmänna form äro de i flertalet fall försedda med mer eller mindre rikligt förgrenade utskott (fig. 1). Ett af dessa, det s. k. nervtrådsutskottet (fig. l N), är i regel utomordentligt långt utdraget och trådlikt samt inneslutes i en af fettartade substanser sammansatt skida, s. k. myelin- 1. märgskida (fig. l ra). Inom hjärna och ryggmärg ansamla sig nervtrådsutskotten till strängliknande knippen; inom kroppens öfriga områden sluta de sig tillsammans till bildandet af nerverna. En annan form af utskott från gangliecellerna, de s. k. trädutskotten (fig. l tr), utmärkes genom trädliknande, ej sällan utomordentligt rikliga förgreningar och kan uppfattas som ytförstoringar af gangliecellens kropp. Under det att nämligen nervtrådsutskottet har en alldeles säregen byggnad, förete trädutskotten de karaktärer med afseende på sin finare sammansättning, som utmärka gangliecellkroppen. Inom denna senare kan man iakttaga bl. a. 1) en stor blåsformig kärna (fig. 2 K), 2) oregelbundna klumpar eller skollor af en fosforsyrehaltig substans, hvilken aflagras i cellen, då denna ej är försatt i retningstillstånd eller då cellen är i "hvila" (fig. 2 Sk), samt 3) ett nät- Fig. 4. Silhuetter af två ganglieceller, demonstrerande det sätt, på hvilket ganglieceller stå i förbindelse med hvarandra. verk af fina trådar, s. k. nervfibriller (fig. 3). Inom trädutskotten återfinner man de nämnda skollorna (fig. 2 tr) samt nervfibrillnäten; inom nervtrådsutskotten (fig. 2 N) däremot saknas skollorna fullständigt, och nervfibrillerna löpa sinsemellan parallellt. Från nervtrådsutskotten afgå under rät vinkel finare sidoutskott, s. k. kollateraler (fig. l K). De yttersta ändarna såväl af nervtrådsutskotten själfva som af kollateralerna sluta med trädliknande ändför-greningar. - Då en gangliecell försättes i "retningstillstånd", uppenbarar sig detta för nervforskaren genom en upplösning af de ofvan nämnda,