Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gandara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Gangi-Ganglieceller
718
bajerska bergsbefolkningen. Hans framgång
bland allmänheten har från början varit mycket
stor. Gesammelte schriften ha börjat utgifvas
1908.
Gangi [ga’ndji], stad i italienska prov. Palermo
(Sicilien). 11,376 inv. (1901). Ost- och
spannmålshandel.
Gånglåt. Se Gangi a t e.
Ganglate, "den gånglate", nord. myt., enligt
Snorres Edda dödsgudinnan Hels tjänare;
hennes tjänarinna benämndes Gånglåt.
Th. W.*
Ganglere. nord. myt., är ett af Odens namn, som
möjligen betyder den gångtrötte. Sveakonungen
Gylf e, som enligt Snorres Edda företog en
färd till Asgård, kallade sig äfven Ganglere
och angaf sig därmed som en långväga främling.
Th. W.*
Ga’nglie, fysiol, med. Se Gangi i o n.
Ganglieceller 1. Nervceller, anat., de celler
inom nervsystemet, vid hvilka de nervösa
funktionerna äro bundna. De utgöra således
nervsystemets
Fig. 2. Gangliecell. K cellens
kärna, tr trädutskott, N nerv-
trådsutskott, Sk skollor
Fig. 1. Gangliecell. tr trädutskott,
N nerv-irådsutskott, m märgskida omkring
nervtrådsutskottet, K kolla- Fig. 3. Gangliecell,
hos hvilken teraler från nervtråds-
nervübrillerna med särskild me-utskottet.
tod gjorts iakttagbara.
specifika cellelement. De ha den egentligen
dubbla uppgiften att å ena sidan mottaga vissa
retningar, på ett visst sätt reagera för dem
och äfven kvar-hålla dessa retningstillstånd och
att å andra sidan öfverflytta dessa senare till
andra ganglieceller eller
fortleda dem till skilda delar af kroppen
(t. ex. till muskler, körtlar etc.). De ha
därför också erhållit en byggnad, som svarar
härtill. Med afseende på sin allmänna form äro de
i flertalet fall försedda med mer eller mindre
rikligt förgrenade utskott (fig. 1). Ett af
dessa, det s. k. nervtrådsutskottet (fig. l N),
är i regel utomordentligt långt utdraget och
trådlikt samt inneslutes i en af fettartade
substanser sammansatt skida, s. k. myelin-
1. märgskida (fig. l ra). Inom hjärna och
ryggmärg ansamla sig nervtrådsutskotten
till strängliknande knippen; inom kroppens
öfriga områden sluta de sig tillsammans till
bildandet af nerverna. En annan form af utskott
från gangliecellerna, de s. k. trädutskotten
(fig. l tr), utmärkes genom trädliknande, ej
sällan utomordentligt rikliga förgreningar
och kan uppfattas som ytförstoringar af
gangliecellens kropp. Under det att nämligen
nervtrådsutskottet har en alldeles säregen
byggnad, förete trädutskotten de karaktärer
med afseende på sin finare sammansättning, som
utmärka gangliecellkroppen. Inom denna senare
kan man iakttaga bl. a. 1) en stor blåsformig
kärna (fig. 2 K), 2) oregelbundna klumpar eller
skollor af en fosforsyrehaltig substans, hvilken
aflagras i cellen, då denna ej är försatt i
retningstillstånd eller då cellen är i "hvila"
(fig. 2 Sk), samt 3) ett nät-
Fig. 4. Silhuetter af två ganglieceller,
demonstrerande
det sätt, på hvilket ganglieceller stå i
förbindelse med
hvarandra.
verk af fina trådar, s. k. nervfibriller
(fig. 3). Inom trädutskotten återfinner
man de nämnda skollorna (fig. 2 tr) samt
nervfibrillnäten; inom nervtrådsutskotten (fig. 2
N) däremot saknas skollorna fullständigt, och
nervfibrillerna löpa sinsemellan parallellt. Från
nervtrådsutskotten afgå under rät vinkel finare
sidoutskott, s. k. kollateraler (fig. l K). De
yttersta ändarna såväl af nervtrådsutskotten
själfva som af kollateralerna sluta med
trädliknande ändför-greningar. - Då en
gangliecell försättes i "retningstillstånd",
uppenbarar sig detta för nervforskaren genom en
upplösning af de ofvan nämnda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
