Sacco och fr. v. Rapido samt får därefter namnet G. och faller ut i Gaëta-viken. Längd 158 km. Den är segelbar endast 8 km. från hafvet. -- Vid G. ledo 28 dec. 1503 fransmännen ett svårt nederlag mot spanjorerna under Gonsalvo de Córdoba, hvarigenom Neapels öde afgjordes; där slogo sardinarna under Cialdini de neapolitanska trupperna 3 nov. 1860. (J. F. N.) Garizim. Se Gerissim. Garkoppar. Se Gara. Garland [gā′lənd], Hamlin, nordamerikansk författare, f. 1860 i West Salem, Wisconsin, studerade till 1876 vid Cedar-valley-seminariet, hvarefter han fört ett omväxlande lif som farmarbetare, guldsökare, lärare och skriftställare. Hans arbeten, Main-traveled roads (1890), Jason Edwards (1891), Prairie folks (1892), A spoil of office (s. å.), Crumbling idols (1893), Rose of dutchers coolly (1895), Wayside courtships (1897), Spirit of sweetwater (1898; ny uppl. 1906, kallad Witch’s gold), The captain of the gray horse troop (1902), Hesper (1903), Light of the star (1904), The tyranny of the dark (1905 m. fl.) och diktsamlingen Prairie songs (1894), innehålla ursprungliga och fängslande natur- och folkskildringar från de västra staterna. Garm, nord. myt., en hund i underjorden, som ligger bunden vid ingången till Gnipahålan. Vid Ragnarök sliter han sig lös och strider mot guden Tyr; dessa blir varandras bane. Th. W.* Garmann, Fredrik Torp, norsk skådespelare, f. 9 nov. 1850 i Bergen, d. 4 dec. 1907 i Kristiania, debuterade i Kristianssund, uppträdde sedermera å Möllergadens teater i Kristiania, hade 1876--90 anställning vid Bergens nationalscen, var sedan 1890 fast engagerad vid Kristiania teater, där han delvis öfvertagit de roller, i hvilka J. Brun uppträdde. 1899--1907 tillhörde han Nationaltheatret. G. utförde karaktärsroller i Molières, Shaksperes, Holbergs, Björnsons och Ibsens skådespel. I förening med H. Sinding utgaf han 1900 en autobiografisk skildring, En skuespillers oplevelser. O. A. Ö. Garmisch, köping och luftkurort i bajerska reg.omr. Oberbayern, i ett storartadt berglandskap i Loisachs dal, 692 m. ö. h., vid foten af Zugspitze. 2,363 inv. (1900). Alpklimat med skyddadt läge. 5,470 kurgäster (1905). Ln. Garn. 1. Tråd, som framställts genom sammansnoning af längre eller kortare spånadsfibrer. Man skiljer med hänsyn till materialet mellan kardulls-, kamulls-, bomulls-, lin-, hamp- och jutegarn m. fl. samt med afseende å användningen till väfnad mellan varpgarn och inslagsgarn, af hvilka det förra är starkare snodt än det senare. Man särskiljer vidare med hänsyn till behandlingen mellan blekt och oblekt, färgadt och ofärgadt samt enkelt och tvinnadt garn o. s. v. -- Garnnumreringen, d. v. s. bestämningen af garnets finlek, är oaktadt försök å flera internationella kongresser (i Wien 1873, Bruxelles 1874, Turin 1877 och Paris 1900) gjorts att införa ett för alla spånader och alla länder gemensamt, på metriska mått- och viktsystemet grundadt numreringssystem, fortfarande baserad på flera olika system. Det metriska numreringssystemet, enligt hvilket garnets finleksnummer bestämmes af antalet meter trådlängd på 1 gr., begagnas numera hos oss samt i Tyskland och Frankrike i fråga om kardulls- och kamullsgarn samt silke. Engelsmännen, som jämte amerikanerna dominera bomullsindustrien, ha hittills icke infört det metriska mått- och viktsystemet och ha därför trots upprepade påstötningar icke kunnat förmås att tillämpa motsvarande enkla numreringsmetod. Bomulls-, lin- och jutegarn samt engelskt kamullsgarn numreras därför på olika sätt. För bomullsgarn bestämmes numret af det antal pasmor à 840 yards, som behöfves för att väga 1 eng. skålpund; lin- och jutegarnsnummer angifves genom antalet pasmor à 300 yards på 1 eng. skalp, och engelskt kamgarn genom antalet pasmor à 560 yards på 1 eng. skalp. Nedanstående tabell upptager de i Sverige brukliga garnnumreringssystemen. TABELL########################