755 Garnacha-Garnett 756 För tvinningarna angifves finleken medelst det enkla garnets nummer, divideradt med antalet sam-mantvinnade trådar. Finleken af ett garn, som är sammantvinnadt af två trådar n:o 40, tecknas alltså n:o "40/2" och motsvarar n:o 20, om man bortser från den förkortning, som tråden undergår genom tvinningen. Denna förkortning belöper sig vid vanlig tvinning till ung. 5 proc., men kan vid hårdare snodd ofta uppgå till 10 proc. och där-'Utöfver. Se vidare Tvinning. 2. SJÖD. Garn, kabelgarn, hvaraf tågvirke slås, spinnes af olika finlekar. Af det gröfsta, som väger omkr. l,? kg. pr 300 m., tillverkas svårare trossar och kablar; af det finare, som väger 1,2 kg. pr 300 m., slås smäckrare trossar, märling, hysing, linor etc. Ännu finare, 2-strängdt garn kallas segel- och taglingsgarn samt nyttjas till segelsömnad, "tagling" af smäckrare "ändar" m. m. Se vidare Tågvirke. 3. Fiskredskap (se d. o., sp. 449-451). 1. G. A. W. 2. O. E. G. N.* Garnacha [-a'tja], ett vin. Se Carin e n a. Garneau [garna'], F r a n 9 o i s Xavier, cana-densisk historieskrifvare, f. 1809 i Quebec, d. 1866, tillhörde en gammal fransk släkt, var 1844-64 stadsskrifvare (greffier) i Quebec och är mest bekant genom sin förtjänstfulla Histoire de Canada depuis sa découverte jusqu'd nos jours (3 bd, 1845-46; 2 :a uppl. 1852). V. S-g. Garnera (fr. garnir, af fnhty, warnön, bevara), kanta, bekläda, besätta; infatta med juveler; till prydnad lägga något (i synnerhet blommor, blad o. d.) omkring kanten af fat, omkring maträtter o. s. v.- - Garnering, på fruntimmerskläder som prydnad fästa rynkade band, tyg, broderier o. d. (se äfven Garnering, skpsb.). - G a r n i t y r (fr. garniture), tillbehör, prydnad, infattning, borduppsats, samling 1. sats af vissa hophörande prydliga saker (t. ex. toalettföremål; knif, gaffel och sked); boktr., samtliga grader af en stilsort med samma karaktär i gravyren (t. ex. fr. o. m. nonparelj t. o. m. dubbelmittel); kokk., (äfven b i r ä 11 e r), rätter, som serveras såsom tillbehör till soppor, kötträtter, finare entréer e. d. och antingen kringbjudas särskildt eller uppläggas som garnering (t. ex. grönsaker, klimpar, förlorade ägg, tryffelragu). Garneray [garnra], AmbroiseLouis, fransk marinmålare, f. 1783, d. 1857, var son och lärjunge af målaren Jean Francois G. (f. 1755, d. 1837). Hans längtan efter äfventyr förde honom till Indien, och han fick vara med om skeppsbrott och sjöträffningar mot engelsmännen, hvilka höllo honom i fångenskap 1806-14. Han blef 1833 direktör för museet i Eouen och arbetade sedermera för porslinsfabriken i Sëvres. G. var en framstående sjömålare. Arbeten af honom finnas i Versailles, Rouen, Marseille m. fl. st. Han utförde äfven en samling af akvatintagravyrer under titeln Vues des portes et cötes de la France (1815-32). (G-g N.) Garnering. 1. Se Garnera. - 2. Skpsb., den på fartygssidorna befintliga inre beklädnaden (fig. l och 2), består å träfartyg af långskepps lagda och till förtimringen fästa plankor (se fig. 1), hvilka stöta stumt mot hvarandra. En del af dessa garneringsplankor, s. k. vagare, äro tjockare än de öfriga och benämnas efter det ställe i fartyget, där de äro belägna, sålunda: våghålsvägare, s, på en plankbredds afstånd från kölsvinet, mellanrummet täckes af v å g-hålsplankan, r; bottenstocksvägare, e, på bottenstockarnas ändar; slagvägar e, o, i slaget; balkvägare, a, hvilka uppbära däcks- Ir balkarnas ändar; Ii f hult, beläget närmast ofvan öfver däckets vaterbord. - Å järnfartyg (jfr fig. 2) finnes vanligen icke fullständig garnering längs hela fartygssidan, utan blott på de ställen, där sådant särskildt erfordras, t. ex. i lastrum, för att utgöra underlag för lasten, eller ock för temperaturväxlingars skull eller för undvikande af fukt. Trägarnering i lastrum täcker alltid botten upp till slaget (s. k. t ä t g a r n e r i n g); ofvanför detta garneras ofta blott med spridda träribbor eller halfrundjärn. Tätgarneringen kan göras i luckor för att vid målning af järnbotten lätt kunna borttagas. Garnering i bebodda rum göres af trä eller tunn järnplåt, så vidt möjligt lätt att taga loss. - För att öka fartygens beboelighet vintertid användas i svenska flottans större fartyg såsom isolering vid pass 25 mm. tjocka korkskifvor, som fästas till garneringsplåtens innersida; å smärre fartyg användes dylik isolering af kork eller ock af målad segelduk enbart, utan garneringsplåt. J- ö. B. (C. K. S.) Garnett [gä'nit], Henry, engelsk jesuit, f. 1555 i Derbyshire, fick protestantisk uppfostran, men fattade allt starkare böjelse för katolska läran, företog därför en resa till Spanien och Italien samt ingick 1575 i jesuitorden. Efter grundliga studier i Eom sändes G. 1586 till England och var 1587 -1605 superior för den engelska provinsen samt som sådan de engelske katolikernas andlige ledare. Trots förföljelser steg katolikernas antal till följd af G :s energiska verksamhet rätt betydligt under denna tid. Han häktades i jan. 1606 såsom misstänkt för att ha vetat af och gillat "krutkonspirationen", dömdes till döden och afrättades 3 maj 1606; af sina trosfränder vördas han än i dag som martyr för bikthemlighetens helgd. Se vidare Krutkonspirationen. V. S-g. Garnett [gä'nit], Richard, engelsk biblioteksman och skriftställare, f. 27 febr. 1835 i Lichfield, d. 13 apr. 1906 i London, tjänstgjorde från 1851 i British museums bibliotek, där han 1875 vardt föreståndare för det stora läsrummet och 1890 bibliotekarie; 1899 tog han afsked. Sedan 1895 var han president i Bibliographical society. G. utvecklade en mycket betydande verksamhet som utgifvare, bl. a. af otryckta Shelley-dikter (1862), som han funnit, Beckfords "Vathek" (1893), De