769 Gars-Garve 770 t. o. m. rapphönsungar. Som ett bevis på nötskrikans djärfhet kan anföras, att den angriper och hackar ihjäl äfven fullvuxna huggormar. Det uppgifves, att den underhåller sin egen afkomma, då den blifvit något mera vuxen, företrädesvis med fågelungar. Boet lägges vanligtvis i en gran; äggen (6-8) äro ljusgrå, tätt fläckade med brunt. - Lafskrikan, Garrulus infaustus, förekommer ännu allmännare i Sveriges nordliga delar, ned i norra Värmland och Närke; mot norr går den lika långt som granskogen. Den har hufvudet ofvan svartbrunt, halsens öfre del, ryggen och skuldrorna rödgulaktigt grå, öfver- och undergumpen roströda, undre delarna rostgrå, vingarna brunaktigt askgrå och stjärten roströd, med mellersta penn-paret askgrått; kroppslängden är 27-32 cm. Liksom föregående art angriper lafskrikan smärre fåglar och däggdjur samt förtär fåglar, som fastnat i snaror. Liksom nötskrikan är den för resten allätare. C. R. S. (L-e.) Gars, Kapten, ett inkognitonamn, som Gustaf II Adolf begagnade under sin resa till Brandenburg och Pfalz 1620. Namnet bildades af begynnelse-bokstäfverna i de latinska orden: Gustavus Adolphus rex Sueciæ ("Gustaf Adolf, konung af Sverige"). Ga'rsjin. 1. Vsevolod Michajlovitj G., rysk novellförfattare, f. 1855. d. 1888, studerade till bergsingenjör och deltog som frivillig i ryskturkiska kriget 1877, där han sårades i aug. s. å. En i skogen kvarlig-gande sårads själstillstånd skildrade han i sia första skiss: Fyra dagar (1877). Hans vittra alstring fortsattes de närmast följande åren med novelletterna Ett möte, Konstnärer, Soldaten Ivanovs hågkomster från rysk-turkiska kriget, Attalea princeps m. fl. G. hemföll åt grubbel (hans skisser Den röda vallmon och En natt äro egendomliga studier öfver en sinncsrubbads tillstånd), som efter hand öfvergick till verklig sinnessjukdom. Samlingar af hans berättelser utgåfvos 1882, 1885 och 1888. Alla de ofvan anförda finnas öfversatta till svenska dels i samlingen "Från Ryssland" (1887), dels under titeln "Fyra berättelser", öfv. af K. E. Peterson (s. å.). Dessutom finnas öfvers. af Sagan om rosen (af K. E. Peterson i "Ny ill. tidn?'. 1888), Nadczjda Nikolajevna (af A. Jensen i "Göteb. Hand. o. sjöf.-tidn." samt i Helsingfors, 1894), Pultronc'n (Helsingfors 1898) och En tilldragelse (öfv. af E. Lindquist i finska "Ate-neum", 1898). G. var en af de mest lefvande bland 1870-talets ryska novellister. Med Lev Tol-stoj, hos hvilken han en gång tillbragt en hel natt under samtal "om hela mänsklighetens lycksalig-görande", hade han gemensamt det rent mänskliga och sanningskärleken, särskildt i stridsskildringar; men i sin patopsykologiska analys stod han Dosto-jevskij närmare. - Jfr A. Jensen, "Några karaktäristiska dras: ur den nyare ryska novellistiken" <i "Finsk tidskr.", 1889)'. Tryckt den 22/6 08 till j 2. Jevgenij Michajlovitj G., den föregåendes broder, rysk skriftställare, f. 1860, lärare i rysk litteraturhistoria och efter 1892 utgifvare af tidskriften "Kusskoje bogatstvo", har författat många skrifter, hvaribland märkas Novgorodskia drevnosti (Novgorods fornminnen, 3:e uppl. 1892), Krititjeskie opyty (en samling litterära essayer, 1888) och Russkaja literatura XIX v. (1891, ofullb.). A-d J. Garsonnet [-såna], Jean Baptiste Eugen e, fransk rättslärd, f. 1841, d. 1899, började sin bana som universitetslärare i Douai, men förflyttades 1870 till Paris som professor i civil process. Hans hufvudarbete är den mycket använda Traité théorique et pratique de procédure (1882 -96). LAfz. Garston [gä'ston], förstad till Liverpool i engelska grefsk. Lancaster, på högra stranden af Mer-seys mynning, 7 km. ofvanför Liverpool. 17,289 inv. (1901). Metallindustri, dockor. Ga'rtenlaube, Die (ty., "löfsalen"), en tysk illustrerad veckoskrift med skönlitterärt innehåll samt frisinnad hållning i religiöst och politiskt hänseende. Den uppsattes 1853 i Leipzig af E. Keil. Utgifningsorten är sedan 1900 Berlin, där tidskriften 1903 öfvergick i A. Scherls förlag. Upplaga tidtals 350,000 ex. Garter, Order of the [å'dor ev tho gä'te], eng., strumpebandsorden (se d. o.). Gärtner (da.; ty. gärtner, af garten, trädgård), trädgårdsmästare. Gartnersällskap (se Gärtner), förening för främjande af trädgårdsskötsel. Åtskilliga trädgårdsföreningar (se d. o.) med namnet gartner-sällskap finnas i Sverige; äldst och störst bland dessa är Stockholms gartnersällskap (se d. o.). Gartz, stad i preussiska reg.-omr. Stettin, vid Öder. 4,061 inv. (1900). Tobaksodling och cigarrtillverkning. Under trettioåriga kriget befästes staden starkt af de kejserlige, men besattes i slutet af dec. 1630 af svenskarna, hvarefter dess försvarsverk ombyggdes efter ritning af generalkvartermästaren de Trayfcorrens. 1635 gick G. förloradt, återtogs i sept. 1636, uppgafs åter i början af 1638, men kom snart igen i svenskarnas händer, hvarefter befästningarna 1647 förstärktes. 1713 brändes G. af ryssarna. J. F. N. L. W:sonM. Gärua, stad i landskapet Adamaua i tyska kolo-! nien Kamerun i Afrika, på högra stranden af Binue, j 210 m. ö. h. Omkr. 5,000 inv., mest hausa och l kanuri. Det är förnämsta handelsplatsen inom Binue-' området och sedan 1902 militärstation. J. F. N. Gäruga Koxb., bot., växtsläkte af fam. Bursera-ceæ med 3 arter (träd med filthåriga grenar och blad) i indisk-malajiska området. G. floribunda Decne, inhemsk på Timor och i nordvästra Australien, lämnar en del af handelns manila-elemi. Jfr E l e m i. G. L-m. Garu'mna. 1. Se G ar o n ne 1. -2. Astron., en af småplaneterna. Garve [-fe], Christian, tysk filosof, f. 1742 i Breslau, d. 1798, var 1768-72 e. o. professor i filosofi i Leipzig. Han var en af den tyska populärfilosofiens flitigaste författare, och hans många i skrifter vittna om skarpsinniga och omfattande iakt- 9 b*2õ