Euripides' "Foinissai", Posies (s. å.), en samling lyriska dikter, The glass of government (förf. 1565, tr. 1576), en tragi-komedi, The princely pleasures (1576). en samling maskspel, The steele glass (s. å.), en social satir på blankvers, med hvilken G. införde den italienska satirstilen i engelska litteraturen, The complaynt of Phylomene (1575). 1575 trycktes hans Notes of instruction on making of verse, som är en af de första engelska poetikerna. Hans skrifter utgåfvos samlade 1587 (ny uppl. af Hazlitt 1868-69). Se biogr. af Schelling (1893). Gascoigne, William, engelsk astronom, f. omkr. 1621 i Middleton, stupade 2 juli 1644 på rojalisternas sida i slaktningen vid Marston-Moor. G. var den förste uppfinnaren af mikrometern i förbindelse med astronomiska vinkelmätningsinstrument (se Astronomiska instrument). B-d. Gascoigne [gäskåi'n], Caroline Leigh, engelsk författarinna, f. 1813, d. 1883, gift 1834 med general G., skref bl. a. Temptation or a wife's perils (1839), poemen Belgravia (1851) och Recollections of the Crystal palace (1852) samt novellerna The next-door neighbours (1855), Doctor Harold (1865) och Dr Harold's note-book (1869). Gascoyne [gäskåi'n], flod på västkusten af VästAustralien, upprinner ung. under 119° ö. lgd och 25° s. br., upptager Lyons fr. h. och faller ut i Shark's bai under 25° s. br. Endast efter stor nederbörd har hela flodbädden vatten. N. om flodens mellersta del ligger Gascoyneguldfältet. Gasel, metr. Se Ghasel. Gaselement, fys. Se Galvaniskt element. Gasellen, Gazella dorcas, zool. Se Antiloper, sp. 1145-46, samt fig. å sp. 1135-36. Gasell-floden (arab. Bahr el-gasäl), biflod (fr. v.) till Bahr el-abjad (Hvita Nilen), med hvilken den förenar sig i den träsklika, af gräsöar fyllda sjön Mokren el-Bohur eller No. Den utgör aflopp för en ofantlig träskregion i det inre Afrika, hufvudsakligen sjön Meshra er-rek, har många vattenrika tillflöden, bl. a. Bahr el-Homr och Bahr el-Arab, är på sina ställen bred som en sjö, med obestämda, växlande stränder, och under hela sitt lopp fylld med säf och vattenväxter. (J. F. N.) Gaser, fordom stad i Palestina. Se G e s e r. Gasformiga kroppar. Se Gas 2. Gasgenerator (af lat. generator, frambringare), tekn., en vertikal schaktugn nedtill begränsad af en rost afsedd för framställning af generatorgas. Gasglödljus. Se Glödljus. Gasiewski [gås-]. Se Gosiewski. Gasindi kallades hos somliga germanska folk den hird eller det följe af "handgångne män" (comitatus hos Tacitus, trustis dominica hos f ränkerna), som omgaf och ledsagade konungarna och höfdingarna. (Jfr Antrustioner.) Ordet har, med förändrad betydelse, bibehållit sig i det tyska kollektivsubstantivet gesinde, tjänstefolk. S. F. H. (S. B.) Gas-ioner, fys. Se Ionisering. Gasiorowski [gåsiårå'vski], Franciszek, polsk författare och bibliograf, f. 1807, d. 1867 i Warschau, skref, under pseudonymen Franciszek Nowowiejski, åtskilliga historiska noveller, som äfven behandla Sverige: Szwedzi w Krakowie (Svenskarna i Krakau, 1835) och Ostatnia wojna szwedzka (Det sista svenska kriget, 1840). A-d J. Gaskalk. Se D e f e k a t i on. Gaskalorimëter (af lat. ca'lör, värme, och grek. me'tron, mått), fys., är en kalorimeter (se d. o.), som nyttjas vid bestämmandet af gasers specifika värme samt af afdunstnings- och ångbildningsvärmet. Gaskamin, tekn., med lysgas eldad kamin, vanligen försedd med brännare enligt Bunsens princip (se Gasspis), hvilkas låga upphettar en mantel af plåt e. d., hvarifrån värmet öfverföres och utstrålar. Andra konstruktioner finnas ock, t. ex. med brännare af silartad form. G. H-r. Gaskammare, bot., en fuktig kammare (se d. o.), försedd med till- och afledningsrör för gaser, hvilkas inverkan på den odlade organismen skall undersökas. Dylika instrument äro konstruerade af Böttcher, Pringsheim, Stricker m. fl. G. L-m. Gaskell [gä'skel], Elizabeth Cleghorn, född Stevenson, engelsk författarinna, f. 1810, d. 1865, gifte sig 1832 med en unitarisk präst i Manchester och vann stort anseende som romanförfattarinna. Hennes första längre prosaskildring, Mary Barton ("Mary Barton. En berättelse ur lifvet i Manchester", 1854), en mästerlig skildring af de engelske fabriksarbetarnas lif, offentliggjordes anonymt 1848. Den följdes af Granjord (1851-53), Ruth (1853; sv. öfv. 1853-54), en kraftig protest mot den i England rådande, officiella farieeis-men, North and South (1855; "Margreta eller norra och södra England", 1856), Sylvia's lovers (1863), Cousin Phillis (s. å.) och smärre, i tidskrifter ("Household words" m. fl.) införda berättelser, samlade i Round the sofa (1859), Right ät last (1860) m. fl. Hon utgaf äfven ett bemärkt biografiskt arbete, The life of Charlotte Brontë (1857; ny uppl. 1901). Hennes samlade arbeten utgåfvos 1872-73 i 8 bd. Se biografi öfver fru G. af miss Flora Masson (1903) och uppsats af W. Minto i "Fortnightly review" (bd 24, 1878). Gaskell [gä'skal], Walter Hoolbrok, engelsk fysiolog, f. i Neapel 1847, blef med. doktor i Cambridge 1878 och har sedan 1883 varit föreläsare i fysiologisk kemi vid Cambridges universitet. 1889 erhöll han Royal societys guldmedalj för sina undersökningar om hjärtats innervation och om det sympatiska nervsystemets beskaffenhet. Gasklocka. Se Acetylengasverk och Lysgas. Gaskol, tekn., dels stenkol för. lysgasberedning, dels en mindre ofta använd benämning på retortkol (se Lysgas och Stenkol). Gaskonnad (fr. gasconnade, af gascon, gaskognare, storskrytare, skräflare), skryt, skräfvel. Jfr Gascogne. Gaskraftmaskin. Se Gasmaskin. Gaskälla, geol., utströmning af svafvelväte, kolsyra, kolväteföreningar m. fl. gaser, hvilka i de flesta fall torde ega organiskt ursprung och icke ha gemenskap med eller härröra från egentliga vulkaniska företeelser (jfr Gasvulkan). Gas-