Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gastalder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tiosvafvelsyrad ammoniak, klorammonium, svafvelsyrad
ammoniak, rhodanammonium, ferrocyanammonium
samt något fenol och pyridin etc.
Ammoniakhalten är vanligen 1-3 proc. Gasvattnet är
en af de viktigaste biprodukterna vid gas- och
koksverk och förarbetas genom destillation med kalk
antingen till koncentreradt ammoniakvatten (20-25 proc.
ammoniak) eller också direkt till svafvelsyrad
ammoniak, salmiak, kaustik ammoniak eller flytande
ammoniak (se d. o.). – Ammoniakhaltiga kondensations- och
tvättvatten erhållas äfven vid torrdestillation
af brunkol, torf och bituminösa skiffrar samt vid
framställning af mondgas (se d. o.).
G. H. H.
Gasvulkan, geol., populär, men kanske mindre
exakt benämning på den utströmning af vattenånga
eller andra, vanligen upphettade gaser, som eger
rum i sprickor och rämnor i krateröppningarna eller
på sluttningarna af vulkaner, hvilka för öfrigt
befinna sig i hvila. Rättare vore måhända att
benämna denna yttring af vulkanisk verksamhet eller
platsen för densamma vulkanisk gaskälla.
Ofta visa sig de utströmmande gaserna som små ljusa
rökhvirflar eller rökmoln öfver de ställen, där de
framtränga; sällan är deras massa tillräckligt stor
att bilda någon på längre afstånd synlig, större s. k.
rökpelare. Alltefter gasernas beskaffenhet erhålla
gasvulkanerna olika namn, nämligen solfatarer
(svafvelväte, svafvelångor och svafvelsyrlighet),
mofetter (kolsyra) eller fumaroler
(hufvudsakligast vattenångor). Till det första slaget höra
solfataren vid Pozzuoli nära Neapel, ön Volcano, en
af de Lipariska öarna, och vulkanen S:t Vincent i
Västindien; till det andra den s. k. Hundgrottan
vid Neapel och "Döds-dalen" på Java. Mycket
bekanta och delvis använda som kurmedel äro fumarolerna
vid Monte Tabor på ön Ischia. Fumaroler
uppstå stundom på ännu glödsmälta lavaströmmar
från i utbrott varande vulkaner därigenom, att i
lavan fördelad vattengas, med högt tryck, samlar
sig och, för att bereda sig utlopp, ställvis spränger
den stelnade lavaytan. Jfr Vulkan och
Gaskälla.
E. E.
Gasväliugn, metall. Se Blåsmaskin och
Vällning.
Gaszynski [gasy’nski], Konstantynj, polsk
skald, f. 1809, d. 1866, deltog i polska revolutionen
1831 och flydde sedermera till Frankrike. Som poet
tillhörde han i början den klassiska stilriktningen,
men öfvergick snart till visdiktning i folklig tonart.
Hans första diktsamling, Piesni pielgrzyma polskiego
(Den polske pilgrimens sånger) utkom 1833; därpå
följde Poczye (1844), Sielanka mlodosci (Ungdomsidyll,
1855), hans populäraste samling, Pro publico
bono (1858) och Kilka piesni dla kraju (Några sånger
för fosterlandet, 1864). G. öfversatte på franska
åtskilliga dikter af ungdomsvännen Krasinski. G:s
samlade dikter (i urval) utkommo i "Biblioteka
pisarzy polskich" (Leipzig 1868, 1874).
A-d J.
Gat, en af filistéernas fem furstestäder, i den
bibliska historien bekant såsom Goliats hem. Staden
eröfrades af David, befästes af Rehabeam, intogs af
syriern Hasael, men återeröfrades af Usia, som
förstörde den. Dess plats förlägges till det nuv.
Dikrin.
(E. S-e.)
Gata, fordom namn på en skog i Uppsala län,
Åsunda härad, mellan Östensbro och Tillinge.
Mellan konungarna Magnus Eriksson och Håkan å ena
sidan samt Albrekt å den andra stod där i mars
1365 ett slag, i hvilket Magnus blef tillfångatagen.
Slaget benämnes vanligen efter den närbelägna staden
Enköping.
Gáta. 1. Sierra de G., bergskedja på gränsen
mellan spanska prov. Cáceres och Salamanca,
utgörande en västlig fortsättning af Sierra de
Gredos, börjar vid Alagons källor under namnet Peña
Gudina, heter längre västerut, där den innesluter
Las Batuecas’ och Las Hurdes’ dalar, Peña de
Francia (öfver 1,700 m.) och får vid sistnämnda
dalgrupp namnet Sierra de G. I Portugal, där den
utbreder sig till en platå, kallas den Serra das
Mesas (1,145 m.) och förenar sig med Serra da
Estrella. Sierra de G. är rik på källor, och dess
dalar äro i allmänhet välodlade. Högsta punkten
är Cerro Jalama, nära Portugals gräns (2,300
m.). – 2. Cabo de G., udde på Spaniens södra
kust, prov. Almeria; den därifrån mot n. ö. längs
kusten strykande bergskedjan kallas Sierra del
Cabo de G.
Gatehus kallas i Skåne en vid bygata belägen
bebyggd jordlägenhet, som, utan att vara i mantal
satt, likväl blifvit själfständigt skattlagd och fått
eget nummer. Skulle byggnaderna ej längre finnas
i behåll, fortfar dock lägenheten att i kameralt
afseende vara gatehus. – Gatehusman, den
som innehar och brukar ett gatchus. Benämningen
var införd i äldre bevillningsstadgar och betecknade
en med torpare likställd person.
Kbg.
Gates [gei’ts], Horatio, amerikansk general,
f. 1728 i Maldon i Essex, England, d. 1806 i New
York, inträdde vid unga år i engelsk krigstjänst,
åtföljde 1755 general Braddock på dennes olyckliga
expedition mot franska nybyggena vid Ohio (hvarvid
han blef svårt sårad) samt tog del i expeditionen
mot Martinique (1762). Vid utbrottet af
nordamerikanska frihetskriget, 1775. utnämndes G.,
som i engelsk tjänst nått majors grad och nu lefde
som godsegare i Virginia, af kongressen till
generaladjutant och brigadgeneral. Han erhöll befälet
öfver den armé, som skulle från staten New York
infalla i Canada, men underordnades, när detta
företag befanns omöjligt, general Schuyler, från
hvilkens öfverbefäl han i aug. 1777 lyckades
frigöra sig. Den stora framgång han kort därefter
vann genom engelske generalen Burgoynes
nödtvungna kapitulation vid Saratoga (17 okt. s. å.)
torde emellertid väsentligen böra tillskrifvas
Schuylers skickliga manövrer och general B. Arnolds
tapperhet. G. fick emellertid äran däraf och invecklade
sig kort därpå (1778), drifven af äregirighet, i fula
intriger med syfte att förmå den af honom alltid
med småsint afund behandlade Washington att
nedlägga högsta befälet, som G. sedan hoppades för
egen del erhålla. Intrigen misslyckades, och G.
drog sig för ett par år tillbaka till sitt gods. 1780
sändes han till Syd-Carolina mot lord Cornwallis,
men blef af denne i grund slagen vid Camden (16
aug. s. å.). Han återkallades därpå och ställdes
inför krigsrätt, men frikändes 1782.
V. S-g.
Gateshead [gei’ts-hed], stad och sedan 1888 eget
grefskap (12,7 kvkm.) i England, förr tillhörande
grefsk. Durham, vid Tyne, midtemot Newcastle,
med hvilket det är förenadt genom tre broar, bl. a.
den 461 m. långa High Levelbron. 123,191 inv.
(1906). G. har stora järnverk, maskinverkstäder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
