803 Gatschet-Gått 804 en omsorgsfullt planerad betongbädd. Den nu mest använda metoden består däri, att de fullkomligt jämnhöga kubbarna (deras höjd är omkr. 15 cm.), som vanligen först impregnerats med någon mot röta skyddande vätska, uppställas, med fibrerna rätt upp och ned, på sitt underlag, ordnade i rader på samma sätt, som ofvan är nämndt om de tuktade stenarna. Mellan hvarje rad lämnas ett mellanrum af omkr. l cm., hvaremot kubbarnas kortsidor få stöta tätt intill hvarandra. De öppna fogarna fyllas till omkr. halfva höjden med konstgjord asfalt, tjära eller beck, blandad! med sand, och den återstående delen med hydrauliskt murbruk. Därefter öfversållas körbanan med groft stridt grus, hvilket af vagnarna så småningom inpressas i trädet. Vanligen användes svensk furu, men såväl i England som på kontinenten ha äfven hårdare träslag från Australien (eucalyptus-arter) kommit till användning. I Stockholm gjordes 1881 försök med träbeläggning af svensk furu och 1897 med australiskt virke. Beläggning med väl sorterad hartsrik furukubb är emellertid ej mycket underlägsen den mera dyrbara af utländskt träslag. - Trägatan erbjuder en jämn och vacker yta, eger i högre grad än någon annan gata förmåga att dämpa gatbullret samt är, enligt de undersökningar man gjort i London, i regel den minst hala. I andra städer har man likväl icke uppskattat de nämnda fördelarna så högt, att dessa ansetts of verväga olägenheterna: trägatans egenskap att insupa väta, som alstrar osunda dunster, och den af frost framkallade ishinna, som gör den halare än någon annan gata. För körbanors beläggning ha försök i utlandet gjorts med både järn och glas, utan att man ännu vunnit några tillfredsställande resultat. Såväl anläggnings- som underhållskostnaderna för en gatläggning variera högst betydligt, de förra alltefter som materialen finnas i närheten eller måste hämtas från aflägset håll, de senare alltefter trafikens storlek och beskaffenhet samt anspråken på beläggningens tillstånd. Några upplysningar angående Stockholmsförhållanden torde vara af intresse. Anläggningskostnaden per kvm. för nedannämnda slag af beläggningar är f. n. (1908) följande: trä, svensk furu, 14 kr., tuktad sten 12 kr. och makadam 3 kr. Dessa beläggningars lifslängd i en medelstarkt trafikerad gata kan, med behörigt underhåll, uppskattas till 12 år för trä, 48 för sten och 4 för makadam. Årliga kostnader per kvm., inberäknadt ränta på anläggningen, kan under angifna förhållanden uppskattas på följande sätt: trä l,50 kr., sten O,GO kr., makadam O,so kr. I en med tunga arbetsåkdon lifligt trafikerad gata kan däremot den årliga kostnaden för makadam blifva betydligt dyrare än för tuktad sten. Att makadam stundom bibehålles, äfven sedan detta ogynnsamma förhållande inträdt, beror därpå, att den tuktade stenen är så väsentligt dyrare i anläggning och således kräfver på en gång en stor utgift. - De olika beläggningarnas fördelning i Stockholms gator i proc. af hela gatarealen: Grus 32 34 1870., 1905. Tuktad sten ... 15 ... 44 Fältsten 52 10 Makadam l 12 Härvid må påpekas, att gatarealen under angifna period tillväxt med närmare 70 proc. De för tuktad sten angifna siffrorna innefatta äfven trä, asfalt, cement och klinker, hvilka tillsammans utgöra 46,500 Art af beläggning: Ytans tillstånd: torr fuktig våt Tuktad sten 125 359 1,040 270 202 311 964 309 695 Asfalt . . Trä ........................... kvm., nära 2 proc. af hela gatytan. Till jämförelse må anföras, att vid början af 1900 voro i Paris förhållandena följande: tuktad sten 65, trä 16, asfalt 14,5 och makadam 4,5 proc. af hela gatarealen. Med afseende på en gatbeläggnings säkerhet mot halka har man, enligt i London verkställda undersökningar, kommit till de resultat, som angifvas i följande tabell. Antal kilometer, som en häst tillryggalagt å de resp. beläggningarna, innan han fallit: Med afseende på de olika beläggningarnas egenskaper i öfrigt har man, i fråga om körbanor, gjort följande iakttagelser: Största till- Höjning på Förhåll. Art af beläggning : låtna stigning i gatans längdrikt- midten i förh. till körbanans mellan dragkraft och last på hori- ning bredd sontell bana Makadam ..... obegränsad 1:40 1:7-1:33 Tuktad sten . . . 1:20 1:45-1:80 1:25-1:75 Asfalt 1-70 1-100 1-133 Trä 1-25 1-80 1.50-1-60 Snöbana, fast npVi iämn 1 .QO O. F. Gatschet [gä'tjit], Albert Samuel, amerikansk etnograf, f. 1832 i Bern, Schweiz, d. 1907, studerade historia och filologi vid universiteten i Bern och Berlin, reste 1868 till New York och anställdes 1877 i byrån för amerikansk etnologi i Washington. G., som ursprungligen sysslade med romanska dialektstudier, egnade sig i Amerika åt utforskningen af indianspråken och offentliggjorde bl. a. Classification into 7 linguistic stocks of Western Indian dialects contained in åO vocabularies (i Whee-lers "Keport upon United states geographical sur-veys", bd 7), Analytic report (1875 och 1876) och Zwölf sprachen ans dem südwesten Nordamerikas (s. å.). Gatsdorfer skans, en Sverige fordom tillhörig skans i Bremen, som anlagts midt på dammen mellan Stade och Brunshauser skans till skydd för förbindelsen dem emellan. G. intogs af danskarna 8 juni 1676. L. W:sonM. Gatsten. Se Stenindustri. Gatstensstruktur, petrogr. Se Struktur. Gått, sjöv., sund, hål, förekommer mest i sammansättningar, t. ex. Kattegatt, Danziger gått (ett af inloppen till Stockholms södra skärgård), skifgatt, skifgattsöppning, spygatt, till gåtts (till hands, färdig att inpassas) o. s. v. Äfven fristående användes ordet emellanåt, t. ex. "styr midt i gattet!" En egendomlig sammansättning är rundgattad (om ett fartygs akterskepp, när detta saknar akter-