Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 825-826 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gavarnie ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

la guerre de Russie (1828), Un mariage
sous l’empire (1832) m. fl. Hon skref äfven
teaterpjäser: komedierna Le marquis de Pomenars
(1820), Le maitre de chapelle (1824), med musik
af Paër, och dramen La duchesse de Châteauroux
(1834) m. fl. - 2. Delphine G., den
föregåendes dotter. Se Girardin, Delphine.

Gay [gei’], Walter, amerikansk målare, f. 1856 i
Boston, elev af Bonnat i Paris, bosatt därstädes,
har mest målat bondelif i västra Frankrike,
kraftigt, men utan större ursprunglighet. Han
är representerad i Luxembourg med Välsignelsen,
i Münchens nya pinakotek med Väfvarna. G-g N.

Gaya. 1. (Tjech. Kyjov) Stad i Mähren. 3,974
inv. (1900). Gymnasium; tillverkning af sprit,
likörer, öl och glas. Brunkolsgrufvor. -
2. Distrikt i divisionen Patna (prov. Behar) i
brittisk-indiska presidentskapet Bengalen. 12,204
kvkm. 2,064,077 inv. (1901), mest hinduer. -
3. (Gya) Hufvudstad i nämnda distrikt, vid
Phalgu, en biflod till Ganges (fr. h.). 71,288
inv. (1901). Starkt besökt vallfärdsort.

Gayalen [-jalen], Bos frontalis, zool, är
en nötkreatursart, som står nära gauren (se
d. o.) och skiljer sig från denna företrädesvis
genom ringare storlek, relativt kortare ben,
plan panna och annorlunda formade horn: de
äro kortare, mycket tjocka, kägelformiga,
riktade utåt och endast svagt böjda. Om dess
förekomst i vildt tillstånd är föga kändt;
i halftamt tillstånd finnes den i Assam,
Chittagong och angränsande distrikt. Man
har stundom antagit, att gayalen skulle vara
blott en tamd gaur. Den användes endast som
slaktdjur, ingenstädes till arbete, ehuru
den uppgifves vara synnerligen godmodig.
L-e.


Hufvud af gayalen.


Gayangos y Arce [gaja’ngås i a’rthe],
Pascualde, spansk filolog, historisk
och litteraturhistorisk författare, f. 1809 i
Sevilla, d. 1897 i London, fick sin uppfostran i
Frankrike och studerade arabiska under Sylvestre
de Sacy i Paris, företog resor i Afrika,
anställdes 1843 som professor i österländska
språk vid Madrids universitet samt utnämndes 1881
till generaldirektör för allmänna undervisningen,
hvilken post han emellertid snart lämnade,
då han blef senator. På engelska regeringens
uppdrag utgaf han dels "Calendar of letters and
papers illustrative of the history of England
in connexion with that of Spain during the
reign of Henry VIII" (7 bd, 1870 -80), dels
en förteckning öfver spanska handskrifter i
British museum: "Catálogo de los manuscriptos
españoles" (36 bd). Af G :s öfriga arbeten må
nämnas Historia de las dinastias mahometanas
de España (1840-43), delvis bearbetning af
spanskarabiska historikern Al Makkari, hvarigenom
G. lagt grunden för ett verkligt studium af den
arabisk-spanska historien, Colección de crónicas
arabes, Historia de los reyes de Granada y
descripción de Granada, La gran conquista de
Ultramar, Libros de Caballerias, Escritores en
prosa anterior al siglo XV, af hvilka några
finnas i Rivadeneiras "Biblioteca de autores
espanoles". G. öfversatte till spanska Ticknors
"History of spanish litterature"
med behöfliga rättelser och tillägg
samt var flitig medarbetare i de
förnämsta engelska tidskrifterna.
Ad. H-n.

Gayarre [gaja’rre], Julian, spansk operasångare,
f. 1844, d. 1890 i Madrid, utbildade sig där och
i Italien och skördade stora framgångar som en
af sin tids mest lysande tenorsångare i flera
europeiska länder och Syd-Amerika.

Gaya sciensa [ga’ja-], "glad vetenskap",
kallades den af provensalerna odlade poesien på
1300-talet, hvarefter namnet ofta nyttjats om
poesien i allmänhet.

Gayenhofen [ga’jenhåfen]., slott vid
Bludenz (se d. o.).

Gayer [ga’jer], Johann Karl, tysk skogsman,
f.. 15 okt. 1822 i Speier, d. l mars 1907,
blef 1855 professor i skogshushållning vid
Aschaffenburgs skogsinstitut i Bajern och var
1878-91 professor vid universitetet i München
med skogsteknologi som hufvudämne. 1889 valdes
G. till rektor för universitetet och holl vid
tillträdet af detta ämbete ett mycket berömdt
tal, Der wald im wechsel der zeiten. Genom
sina skrifter utöfvade G. stort inflytande på
skogshushållningen. Hans klassiskt vordna arbete
Der waldbau (2 bd, 1878-80; 4:e uppl. 1898)
åstadkom en stor förändring i den dåtida
tyska skogspraktiken. G. var nämligen den
förste i den tyska skogslitteraturen, som
framhöll skogsbiologiens synpunkter. Han
förfäktade nödvändigheten af naturlig
föryngring och blandbestånd för att erhålla
produktionskraftiga skogar, och hans utförande
af blädning ("Gayerska blädningen") har vunnit
tillämpning i flera länder. Äfven G :s stora
lärobok Die forstbenutzung (2 bd, 1863: 9:e
uppl. 1903) läses vid flertalet skogshögskolor.
G. Sch.

Gay-Lussac [gälysa’k], Louis Joseph,
fransk kemist och fysiker, f. 6 dec. 1778
i Saint-Léonard (Haute-Vienne), d. 9 maj
1850 i Paris, studerade i Paris vid École
polytechnique 1797-1800, under hvilken tid
han gemensamt med Berthollet utförde sina
första undersökningar. 1808 blef han professor
i fysik vid Sorbonne, 1809 i kemi vid École
polytechnique och 1832 i allmän kemi vid Jardin
des plantes. Efter 1830 var han flera gånger
medlem af deputeradekammaren. 1839 blef han
pär. - G. var i anseende till mängden och den
stora betydelsen af sina utförda arbeten en af
sin tids förnämsta naturforskare. Hans gemensamt
med Humboldt 1805 utförda undersökning öfver
de volymförhållanden, i hvilka syre och väte
förenas till vattengas, var början till en
serie forskningar öfver gasers föreningar,
genom hvilken G. uppdagade den enkla lagen att,
när gasformiga ämnen förenas, stå deras volymer i
ett mycket enkelt förhållande till hvarandra och
till den bildade föreningens volym (Gay-Lussacs
lag). Därigenom fick Daltons atomteori ett mycket
viktigt stöd, på samma gång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>